Analys och diskussion av resultaten - ”De lyssnar på en och det är det som är viktigt, tror jag

I detta kapitel kommer jag att både analysera och diskutera studiens resultat. Mina

tematiseringsrubriker är de fyra grundläggande aspekterna inom existentiell fenomenologi. Inom var och en av dessa fyra rubriker börjar jag med en kort förklaring av aspekten för att sedan analysera resultaten från min undersökning innan jag kopplar mina resultat till litteratur. Genom detta förfaringssätt behandlas alla aspekterna till både analys och diskussion under samma rubrik och detta sätt underlättar för läsaren i och med de förtydligande textavsnitten kring fenomenologins existentiella aspekter. Jag avslutar kapitlet med ett avsnitt där jag sammanfattar mitt resultat och sätter det i relation till speciallärarens uppdrag.

Aspekterna återkommer i elevernas skildringar och de har i fenomenologisk forskning konstaterats vara viktiga i formandet av vår livsvärld och vår syn på oss själva som individer (van Manen, 1997). Aspekterna är tid, relationer, kropp och rum. Forskning visar att det som händer i skolan ger konsekvenser för individen under en längre tid eftersom vi bär med oss våra minnen och vi formas även som personer efter de erfarenheter vi gör innanför skolans väggar (Henriksson, 2009; Hugo, 2007). Eleverna som jag har intervjuat spenderar sin tid i skolans värld, en livsvärld som ser ut som den gör på grund av den kulturella bas den bygger på, den tidpunkt i historien som den existerar på och för alla elever bygger den på sociala kontakter och interaktion. Dessa aspekter påverkar hur dessa individer ser på sin tillvaro inom gymnasieskolan. Alla tre eleverna har läs- och skrivsvårigheter men deras erfarenheter av skolan är individuella och personernas förståelse av fenomenet har sin grund i de relationer och personliga erfarenheter som skolan fört med sig till var och en. Jag väljer att använda de fyra grundläggande aspekterna från den existentiella fenomenologin som teman vid min analys på grund av deras stora påverkan på individens livsvärld som elev och de inverkar även på hur dessa elever formar sin framtida livsvärld genom de val de väljer att göra tack vare eller på grund av sina personliga erfarenheter från skolan.

Tid

Enligt Henriksson (2009) säger den fenomenologiska synen på tid att nuet är inneslutet i dåtid och framtid genom att nuet definieras genom båda tidsformerna och tidsformerna definierar även hur vi ser på vårt liv. Upplevd tid är subjektiv till skillnad från objektiv tid som mäts i sekunder eller minuter. När man har roligt går tiden fortare än om man gör något som man inte gillar. Enligt van Manen (1997) stannar det jag upplevt i mitt förflutna kvar som minnen eller som bortglömda erfarenheter vilka lämnar spår på den jag är. Samtidigt förändras jag som person under tid på grund av nuets inflytande eftersom jag kan göra en annan tolkning av vem jag tidigare var eller är nu.

Tid är en aspekt på elevernas personliga erfarenheter som återkommer på olika sätt hos personerna jag har intervjuat. Tid är för eleverna kopplade både till deras svårigheter och till lösningen på problemet. Alla tre konstaterar att läsningen för dem tar längre tid än för andra vilket försvårar möjligheterna att ta del av undervisningen. Det som dessa tre personer lyfter fram som lösningen är att skolan erbjuder längre tid för dem att klara moment i kurserna samt längre provtid vid skriftliga redovisningar. Alla tre lyfter även vikten av att lärarna tar sig tid att förklara och hjälper eleverna individuellt. Erik känner till exempel att lärarna ganska ofta lägger tid på just honom vilket gör att han känner sig trygg i sina möjligheter att hänga med i kurserna.

Adam beskriver en stressad situation där han hela tiden hamnar efter och ständigt arbetar för att hinna ikapp. Det han skulle vilja ändra med sin skolvardag är att få ligga steget före istället för att alltid ta igen saker som han misslyckats med tidigare. Stödpersonalen kan skapa lugn genom att sätta sig ner och verkligen svara på frågor medan andra lärare kan köra ”sitt race” och det är, enligt Adams erfarenheter, upp till eleverna att hänga med. Erik jagar också mer tid och i hans fall till karaktärskurserna eftersom tiden aldrig verkar räcka till. Mossige, Røskeland och Skaathun (2009) poängterar att det för gymnasieskolan är viktigt att snabbt identifiera eleverna i behov av stöd för att kunna skapa en skolsituation där kompenserande hjälpmedel och stödåtgärder gör det möjligt för eleverna att ligga i fas med studierna. Skolinspektionen (Skolverket, 2008) konstaterar att gymnasieskolorna inte har svårt att identifiera eleverna utan problem uppstår snarare i att översätta behoven i stödåtgärder som fungerar. Elevernas erfarenheter säger mig att gymnasieskolan måste kunna använda tiden effektivt och skapa en utveckling byggd på framgång med hjälp av tydliga delmål istället för att invänta misslyckanden och fastna i ett lopp mot tiden där eleven hela tiden måste ta igen gamla uppgifter. Mossige, Røskeland och Skaathun (2009) efterfrågar en verksamhet som bygger på återkommande utvärderingar och omformulering av mål och åtgärder vilket jag ser som en nyckel till tidsproblemet. Om skolan lyckas följa elevens utveckling och sätta in stödet där det för tillfället behövs ökar möjligheterna för eleverna att ligga med i kurserna

dramatiskt.

Vikten av att så tidigt som möjligt uppmärksamma svårigheter som eleverna upplever samt att sätta in åtgärder som utvärderas och sedan sprida aktuell väsentlig information till samtliga undervisande lärare är något som poängteras av Mossige, Røskeland och Skaathun (2009) och detta får även stöd i Eriks erfarenheter genom att han direkt vid starten av gymnasiet erfar att lärarna är förberedda på att han kommer och att alla jobbar tillsammans för att skapa en helhet som fungerar. Han stärks av detta och beskriver en mycket trygg och positiv känsla av sin gymnasieskola. Skolverket (2008) visar på brister inom gymnasieskolans stöd genom signaler om otillräcklig observans från de vuxnas sida och dessutom en avsaknad av tidiga,

förebyggande åtgärder utan istället blir åtgärderna reaktiva.

Skolan är idag styrd av tid; kurser ska klaras av på viss tid och ett visst antal kurser ska hinnas med. Dagarna är indelade i olika tidspass i ett schema och även om undervisningen ska

individualiseras är det lättare för eleverna att använda beskrivningen ligga efter i förhållande till andra elever än till hur deras kunskaper förhåller sig till målbeskrivningar i kursplanerna. För skolan ligger det en stor utmaning i att skapa en lugn situation som utvecklar eleverna framåt och även skapar trygghet i en förvissning om att man kan vissa färdigheter eller delar av ett faktainnehåll. Alla tre elever skildrar hur positivt det är för dem att lärarna när frågor uppstår, tar sig tid till att verkligen se till att eleverna förstår innan man går vidare. Lärare som tar sig tid att hjälpa eleven med just hans frågor lyfts som en framgångsfaktor. Grunden till detta kan ligga i lärarens sätt att bemöta elevens behov och hans eller hennes förmåga att synliggöra elevernas lärande snarare än i ett behov av utökad tid. Henriksson (2009) anser att en eftertänksam lärare som visar tålamod behövs i arbetet med elever i behov av stöd eftersom läraren då kan skapa en miljö som känn lugn och trygg. Självklart ska elever med läs- och skrivsvårigheter ges mer tid vid prov och läsuppgifter som kompenserande åtgärd men Eriks skildring av industriprogrammet gör klart att vissa lärare har förmågan att skapa känslan av att man är på väg mot målet även om han gärna vill ha mer tid till karaktären eftersom

kärnämnena, i hans mening, till viss del består av repetition från högstadiet.

En viktig tidpunkt är början av gymnasieutbildningen. Den beskrivs av två elever som

man har valt och David tyckte det var stort i början när han träffade nya personer och lärare. Båda två kände det som ett steg in i vuxenlivet vilket påverkade dem positivt. Adam delade inte denna positiva syn på starten utan såg förändringen till en mer vuxen syn på skolan som något överraskande och tråkigt. Han förvånades över att det var så lugnt på rasterna och över att alla bara pratade med varandra istället för att vara mer aktiva. För honom blev

introduktionen till vuxenlivet genom starten på gymnasieskolan en svår bit och det var speciellt att anpassa sig genom att själv växa upp. Använder man ett fenomenologiskt synsätt på tiden inser man hur extremt viktigt det är för framtiden att se till att nutiden fungerar. Elevernas erfarenheter av skolan och lärandet i dag formar hur de ser på sig själva och sina möjligheter att utvecklas i framtiden. De intervjuade elevernas erfarenheter visar vikten av att möta eleverna vid ankomsten till gymnasiet på ett individuellt och positivt sätt för att öka chansen till att gymnasiet präglas av utveckling och lärande istället för misslyckande och jakt på att komma ikapp.

Relationer

Aspekten relationer avser, enligt van Manen (1997), de kontakter vi upprätthåller med andra i den omvärld vi delar med dem. Livsvärlden är en social värld där vi lever tillsammans med andra människor som vi kommunicerar med och genom att möta andra personer kan vi utveckla sociala förmågor som förändrar oss som personer. David beskriver att han trivs i klassen och Erik lägger stor vikt vid att vara en del i sin klass eftersom ”de är ett härligt gäng” och att detta på ett positivt sätt påverkar hans studier genom att han orkar lyssna på

lektionerna när han är glad. Adam lyfter också gemenskap som en viktig del och han ställs inför en svår uppgift då han på håltimmar själv ska gå till stödundervisningen medan kamraterna har rast. Han skulle inte vilja vara en del i en mindre grupp där fler har

inlärningsproblem eftersom det, enligt honom, är svårare att komma vidare och plugga i en sådan grupp samtidigt som han kan se att det i hans klass skapas problem för honom då han får svårt att koncentrera sig när det finns många omkring honom.

En mycket viktig relation i Adams studiesituation är den till hans stödlärare. Hon beskrivs som en ”extramorsa” vilket är något mycket positivt. Relationen till henne karaktäriseras av närhet och förmåga att erbjuda individuellt anpassat stöd, ibland i form av att pusha framåt och ibland av att erbjuda möjligheten att få släppa ut press för att kunna lugna ner sig

tillsammans. Stödpersonalen har en förmåga att skapa ett lugn kring eleverna och genom detta bildas en fokus på just vad den eleven håller på att lära sig och precis på vad han eller hon har för frågor. Vissa lärare kan skapa denna situation även i ett klassrum med fler elever, vilket Erik skildrar men för Adam är det stödpersonalen som gör detta medan andra lärare kör på. Hans känsla kring arbetet med stödläraren är att det kan vara jobbigt när någon ligger på en men att det sedan känns gott eftersom han kan se att det leder till framsteg.

Relationerna påverkar elevernas framgång i studierna och Adam beskriver att han har både positiva och negativa erfarenheter av relationerna till sina lärare. Erik beskriver en verklighet där alla i skolan är lika viktiga delar för att helheten ska fungera. Stödpersonalen är viktig men han lyfter även det väsentliga i att alla gör sin sak. För samtliga tre elever är något återkommande i relationerna till lärarna hur viktigt det är att bli lyssnad på. En bra lärare har förmåga att lyssna in behoven från den enskilda eleven och genom att bemöta det han eller hon hör hjälpa eleven vidare. Utöver att lyssna på eleverna beskriver de tre intervjuade personerna hur framgångsrikt det är att lärarna verkligen tar sig tid att se till att eleverna verkligen förstår innehållet i studierna och att man lägger individuell tid på att förklara för var och en. Alla eleverna känner sig sedda av sina lärare. I deras skildringar kan man dock även möta konsekvenser av dåliga relationer till vissa lärare och det framgår hur starkt eleverna

reagerar på detta. De berättar att stödlärarna är bra för ”de glömmer inte bort en” och det har funnits lärare som skulle kunna ha hjälpt till men inte gjort det vilket skapat negativa

erfarenheter hos eleverna. Att bli bortglömd eller nonchalerad sätter djupa spår hos våra elever och måste förhindras. Berättelserna visar på den ojämna maktsituationen i skolan där eleverna känt sig utsatta. Kanske ser lärarna annorlunda på det som inträffat men jag anser det vara extremt viktigt att våra elever i behov av stöd får möjligheten att tillsammans med någon som de har förtroende för hantera situationen istället för att bära med sig negativa känslor kring samspelet med lärarna.

De intervjuade elevernas erfarenheter överensstämmer till stor del med tidigare forskning då en central punkt är kvaliteten på relationen till läraren. Medmänskliga möten med fokus på relationen framstår som framgångsrika hos Hugo (2007) och Henriksson (2009) befäster att misslyckanden för eleverna ofta beskrivs som något som sker i relationen till läraren snarare än till lärandet. De senare åren på grundskolan och gymnasietiden kan skapa problem på grund av mängden relationer som eleverna tvingas ha till lärarna. Adam berättar att det finns lärare som ”kör sitt race” och att det är upp till eleverna att hänga med, men i den röriga situation som uppstår för honom med omprov att skriva och kurser som går vidare framstår hans nära relation till stödläraren som en central framgångsfaktor. Läraren känner Adam nära och förstår vad han behöver och är följsam i sina reaktioner. Hon är även behjälplig med att tolka och förstå situationer som uppstår i vardagen med andra lärare och sammanställer även informationen från andra lärare.

Erik skildrar en verklighet där han möter en mängd lärare som alla bidrar till en framgångsrik skola. Enligt honom är lärarna, inom kärnämnen och karaktärsämnen, kunniga om hur

eleverna påverkas av att vara i behov av stöd. Han upplever att lärarna har möjlighet att ganska ofta prioritera honom och de frågar han har. Lärarna förklarar ingående och lyssnar på frågor från eleverna. Denna vardagssituation lyfts som en skillnad i förhållande till

grundskolan där problemen, i hans mening, sopades under mattan. Eriks beskrivningar av två olika typer av skolvardag överensstämmer med Henriksson (2009) och Hugo (2007) i och med den positiva skildringen av gymnasiet med lärare som är genuint intresserade av sina elever som människor med olika erfarenheter och behov vilket medför att eleverna kände sig accepterade, bekräftade och uppskattade för dem de är och detta skapar i förlängningen en positiv lärandesituation.

Utveckling för eleverna kan byggas på djupa relationer till någon lärare eller flera olika lärare. En speciallärare kan vara den som erbjuder en fördjupad personlig kontakt men detta kan även uppnås i klassen med hjälp av undervisande lärare. Erik känner sig synliggjord inom ramen för sitt yrkesförberedande program där grupperna inte är stora (16-20 elever per klass) och möjligheten finns att blanda teori och praktik medan Adam får tack vare relationen till stödläraren den hjälp han behöver. Mängden olika kurser med medförande mängd av relationer till olika lärare kan skapa tydliga negativa effekter för elever med läs- och

skrivsvårigheter och skolan måste uppmärksamma hur man arbetar för att eleverna inte ska bli anonyma inom en större grupp. För att kunna skapa dessa goda möten krävs att samtliga lärare är införstådda med elevernas särskilda behov samt att man kan visa förståelse för hur dessa behov påverkar undervisningssituationen. Det räcker inte med att stödläraren

(specialläraren) har kunskap om hur man kan underlätta lärandet utan kunskapen måste genomsyra hela skolverksamheten. Har inte lärarna förmåga att individualisera och att möta elever med läs- och skrivsvårigheter uppstår kollisioner som de Carlsson (2005) ger exempel på. Livsvärldar på kollisionskurs uppstår i Davids kontakter med engelskläraren på

och den enskilde lärarens pedagogiska kunskaper framstår för mig som framgångsfaktorer i samband med kvaliteten på relationerna mellan lärare och elever. Detta finner jag stöd i forskning för hos Mossige, Røskeland och Skaathun (2009) som lyfter behov av att

information sprids inom skolan och konstaterar att små hjälpinsatser ofta är tillräckliga men att skolan måste vara införstådd i att eleverna med läs- och skrivsvårigheter inte är en homogen grupp utan består av individer präglade av individuella behov samt Hugo (2007) som poängterar en förändring i lärarrollen på gymnasiet i och med att elevgruppen förändrats.

Kropp

Världen gestaltar sig för människan ur ett kroppsligt perspektiv och genom den egna kroppens interaktion och kommunikation med världen (Carlsson, 2005). Vi möter omvärlden genom vår kropp och vi påverkas olika av de situationer vi ställs inför. En lärares blick kan göra att vi krymper inombords medan blicken från vår älskade får oss att skina och växa.

De intervjuade eleverna beskriver hur de känt att bli diagnostiserade. Davids sätt att se på sin diagnos har förändrats över tid och Adam beskriver hur hans läs- och skrivsvårigheter

påverkar honom och hans inställning att hitta individuella sätt som fungerar gör att han lyckas i sina studier. Enligt Ingesson (2007) kan gymnasiet innebära en betydande positiv förändring med ökat välbefinnande genom möjligheten att få uppleva att studierna går bra för elever med läs- och skrivsvårigheter. En anledning till detta kan vara att eleverna identifierat sig med och gradvis accepterat sina svårigheter. Först skapades i många fall både positiva och negativa känslor men med tid och mer hjälp och förståelse i skolan beskriver många elever

framgångsrika erfarenheter på gymnasiet. Ingesson (2007) framhåller att det antagligen inte är diagnosen i sig som är viktig utan snarare elevernas identifikation med den och förståelse för att de är normala förutom just en svårighet i läsande och skrivande. Elevernas mognad poängteras också av Ingesson, vilket innebär att de tydligare kan använda problemlösande hanteringsstrategier som en positiv aspekt vid formning av självbilden. Erik och David har vuxit in i rollen att ha läs- och skrivsvårigheter. Den första tidens negativa känslor har ändrats och insikterna kring vad som skapar problem och hur de kan hantera sin studiesituation har hjälpt till att skapa en positiv självbild. Eleverna konstaterar att läsning tar längre tid för dem och att de har behov av åtgärder som ökad provtid, men kopplar detta till läs- och

skrivsvårigheterna och förefaller inte lägga problemen hos sig själva som individ.

Adam kan se hur hans läs- och skrivsvårigheter påverkar honom och han har lärt sig olika strategier för att hantera situationen, men i hans beskrivning av problemen med att hänga med i skolan återkommer en tendens att se sig själv och sin insats som en del i det negativa. Det är, enligt honom själv, dåligt av honom att inte gå på stödtiden fast den ligger när klassen har rast och hans beskrivning av problem med skolarbete är ” Nej, jag är ju så dålig på sånt här.”. Det är, i mina ögon, slående hur Adam kan verka så kunnig inom läs- och skrisvårighetsområdet men sedan ändå lägger negativa aspekter hos sig själv. Adam är positiv till skolan men genom att vara tydligare i sitt stöd tror jag att man skulle kunna ha förändrat Adams självbild till att bli mer positiv i förhållande till sin förmåga att klara av läsande och skrivande eftersom självtillit, enligt Mossige, Roskalnad och Skaathun (2009), relaterad till strategier att nå framgång i skolan kan påverka den generella självbilden.

In document ”De lyssnar på en och det är det som är viktigt, tror jag.” (Page 36-42)