Analysen av karaktärernas etniciteter tog avstamp i Hains observation om att majoriteten av Girl Power-hjältinnorna var vita/västerländska (Hains, 2012, s.98). Hennes observation verkade vid första anblicken stämma även i de kontemporära verken. Likt den föregående analysen skapades först ett diagram utifrån kodschemat (Se figur 12).
Figur 12 - Diagram över enheternas etniciteter
Som väntat stod kategorin ”vit/västerländsk” i majoritet med 70% av enheterna. De serier som hade
huvudkaraktärer av andra etniciteter än vita/västerländska var Mysticons, Lumberjanes och DC Super Hero Girls.
Lumberjanes hade likt sin representation av kroppsformer mångfald i representationer av etniciteter. Likt fallet med varierade kroppsideal kan detta stödjas i Social Practice Theory som något positivt. En intressant aspekt var att en av karaktärerna, Ripley hade föräldrar av två olika etniciteter. Hon var den enda karaktären som hade det. Det är dock värt att nämna att detta inte nämndes i första numret utan detta var något jag läste på om. Senare i nr 13 av serien får läsaren möta de flesta av tjejernas föräldrar. I Mysticons var den enda karaktären som inte var vit/västerländsk Piper. Hon var den karaktären som fungerade som en sidekick till Zarya. Denna serie hade således bara en karaktär som inte var vit/västerländsk och hon hamnade lägre ned i seriens sociala hierarki.
I DC Super Hero Girls fanns två karaktärer som inte var vita/västerländska, Bumblebee (Se figur 13) och Katana (Se figur 14). Bumblebee var den enda karaktären med afroamerikanskt påbrå. Katana var en av två asiatiska karaktärer, den andra var Mal i Lumberjanes. Något som försämrar representationen av Katana som en japansk superhjältinna var hur stereotypifierad hon blev utifrån sin nationalitet. Hon går
bokstavligen runt med sitt lands flagga i pannan och trots att hon var med i det mesta reklammaterialet och ska vara en huvudkaraktär så hade hon i princip inga repliker. Efter att ha sett första säsongen visste tittaren
25 fortfarande ingenting om henne som karaktär. Hon blev definitionen av en stereotyp, ”reducerad till ett par enkla karaktärsdrag” (Hall i Hall et.al, 2013, s.237). Jag misstänkte att denna representation uppstått genom en lins av orientalism. Detta är vanligt vid representationer av icke-västerländska karaktärer (Struken &
Cartwright, 2009, s.113). Detta blir en påminnelse om att även om man tror att barnmedier utvecklats så finns det fortfarande en del rasistiska stereotyper kvar i barnmedier.
Figur 13 - Bumblebee från DC Super Hero Girls
Figur 14 - Katana från DC Super Hero Girls
26 Det fanns även två karaktärer vars ursprung jag inte lyckades identifiera. Dessa karaktärer var Piper från Mysticons (Se figur 5) och Jo från Lumberjanes (Se figur 6). Eftersom Mysticons är en fantasy-serie behöver Piper inte tillhöra en verklig folkgrupp och Jos etnicitet klargörs aldrig. Detta gjorde dock dessa karaktärer svåra att analysera och därför valde jag att placera dem i en ”övrig inte vit ”kategori. Star, Bubbles, Blossom, Buttercup och Ana var alla vita/västerländska och tillsammans med resten av karaktärerna från DC Super Hero Girls, Mysticons och Molly och April från Lumberjanes bildade de en tydlig majoritet på 70% (Även Wonder Woman kategoriserades som ”västerländsk”). Möjligtvis var den största anledningen bakom dessa resultat maktstrukturer eller en prioritering av de vita karaktärernas narrativ. Bristen på narrativ som kretsar kring afroamerikanska tjejer har kritiserats av bland annat Bryant-Davis som skriver detta i antologin Featuring Females (utgiven av American Psychological association); ”More work must be done to aid African American adolescent females in their search for scripts of identity ” (Bryant-Davis i Cole & Daniel, 2005, s.182). Det måste skapas fler medieprodukter med fokus på mångfald, men det räcker inte med att
karaktärer av andra etniciteter är med i serierna. Maktstrukturer i samhället resulterar både i statistik, sociala hierarkier inom serierna som i fallet med Piper och stereotypiseringar som i fallet med Katana. Dessa karaktärer behöver ha viktigare roller och behöver komma ur stereotyper. Dessa resultat kändes något överraskande då genren växte fram under feminismens tredje våg där mycket fokus låg på etnicitet. Dock liknade resultaten de som Hains kommit fram till tidigare och bevisade bara ytterligare att mer fokus behöver läggas på mångfald.
Barn är medvetna om bristen på mångfald i barnprodukter. I sin bok Growing up with Girl Power diskuterar Hains Barbie-dockor med en grupp afroamerikanska unga tjejer. I en diskussion om att det finns för få svarta barbiedockor pekar en av tjejerna ut: “they always put the white dolls...” och en fyller i: “In the front!” (Hains, 2012, s.239). Eventuellt kan det vara svårt att från det svenska perspektivet förstå hur den amerikanska marknaden ser ut inom just detta ämne. Boken Marketing Semiotics har till exemplet ett kapitel med titeln “Mining the multicultural landscape” (Oswald, 2011). Kapitlet diskuterar hur man kan tänka när man marknadsför till människor av olika härkomst och från det svenska perspektivet skulle detta kunna kännas otänkbart eller till med gränsa till rasism. Kapitlet diskuterar hur man kan gynna på att ”identifying new sources of meaning and value in the target market and extending the primary brand into ethnic markets”(Oswald, 2011, s.147). Med ett sådant marknadsföringstänk blir det tydligt vilka målgrupper som prioriteras. Detta kan återkopplas till prioriteringen av de vitas narrativ och en underliggande rasism i de amerikanska medierna.
Det är omöjligt när man tolkar hermeneutiskt att utesluta sitt eget perspektiv och det ska man inte heller försöka göra (Ödman, 2007, s.26). Därför försökte jag inte undgå faktumet att jag själv tillhör den vita/västerländska gruppen och möjligtvis inte var fullt utrustad för att ha ett heltäckande perspektiv inom detta ämne. Men utifrån mina egna upplevelser började jag under analysen även upptäcka en del strikta skönhetsideal hos de vita/västerländska karaktärerna. När de var blonda, hade de perfekt ”prinsesshår”, aldrig den ”råttfärgade” eller askblonda hårfärgen jag själv fick kommentarer om när jag var i målgruppens ålder. Om karaktärerna var rödhåriga hade de aldrig fräknar och det fick mig att tänka på om jag någonsin
27 sett en tecknad karaktär i ett barnprogram med ”realistiska fräknar”. Sådana som täcker hela ansiktet, inte bara ett par prickar på kinderna som Velma i Scooby-Doo har. Även bilden av vithet/västerländskhet verkade enformig med representationer av perfekt hår och hy. Detta kan återkopplas till att kvinnliga karaktärer historiskt varit stereotypifierade (Hains, 2012, s.147–148). Så även om kvinnliga karaktärerna idag är mindre stereotypifierade så är de fortfarande långt ifrån fria från sina stereotyper. Representationen av alla typer av kvinnliga karaktärer behöver förbättras.
Mina tre karaktärer är kusiner, att trots detta ge dem olika etniciteter ansåg jag vara positivt då det är så många familjer ser ut idag. Karaktär B i mitt manus var den första som introducerades i manuset och hon gör det tillsammans med sina föräldrar. Därför tog jag tillfället i akt och gav henne föräldrar av två olika etniciteter, en med afroamerikanskt påbrå och en vit/västerländsk. Detta beslut baserade jag på resultaten om hur underrepresenterade afroamerikanska karaktärer var och att det bara fanns en karaktär som hade föräldrar av två olika etniciteter. Eftersom asiatiska karaktärer var både underrepresenterade och
stereotypifierade bestämde jag att karaktär A skulle vara asiat, hon kan till exempel vara adopterad. I detta fall utgick jag från mina erfarenheter om min egen släkt för att inte motarbeta mitt eget perspektiv. I karaktär C valde jag att arbeta fram en karaktär med mer realistiska fräknar som skiljer sig från skönhetsidealet hos den inom genren normativa vita/västerländska hjältinnan.
Uppdelningen av drag och attribut såg nu ut enligt följande:
• Karaktär A:
o Kort och smal o Asiatisk
• Karaktär B:
o Lång och kraftig
o Afroamerikansk och vit/västerländsk
• Karaktär C:
o Kort och kraftig o Vit/västerländsk Se figur 15 för skisser på karaktärerna.
28
Figur 15- Karaktärsskisser.
29