Analys och konklusion

I dokument Personuppgifter på Internet - en fråga om laglighet och lämplighet (sidor 45-53)

De olika delstudierna i uppsatsen har varit avgörande för utrönandet av lagligheten och lämpligheten beträffande publicering av nämndprotokoll på Internet. Dessa två aspekter skall här nedan generaliseras genom en diskussion om öppenhet, tillgänglighet och integritet för att skapa en möjlighet att bygga vidare på den befintliga forskningen på offentlighetsområdet. De valda undersökningsmetoderna har väl tillgodosett denna beskrivande och djupgående bearbetning av området offentlighet och öppenhet. Att använda en redovisande metod i delstudie I och III för att skapa kunskap om rättsläget är nödvändig. Ett ändamålsvinklat tillvägagångssätt kompletterar insikten om samspelet mellan nationell lagstiftning och EG-rätt. Den komparativa undersökningen är avgörande för att ge underlag till lämpligheten av att publicera nämndprotokoll på Internet och ger ett verklighetsförankrat antagande huruvida Karlstads kommun skall genomföra detta. Rättsfallstolkningen är bäst lämpad för att slutligen urskilja den utveckling som gällande rätt genomgår både på EG-rättslig och svensk nivå.

Av delstudie I framgår handlingars offentlighet som den lagstadgade rättigheten för medborgare att ta del av allmänna handlingar. Ett demokratiskt samhälle ställer höga krav på rättssäkerhet och förutsägbarhet vilket förverkligas genom en medborgerlig insyn i och kontroll av myndigheters verksamhet. Då denna insyn och kontroll kräver god tillgänglighet uppkommer även ett behov av hög säkerhet och skydd för den personliga integriteten. Å ena sidan finns ett allmänt intresse av öppenhet och informationsfrihet, samtidigt som detta å andra sidan gör det nödvändigt att ha en motsvarande nivå för att skydda enskildas privata intressen och värna om den privata sfären. Det är tydligt att PuL har för avsikt att få fram en intresseavvägning mellan dessa motpoler. Samtliga lagrum i delstudie I som blivit granskade bidrar till slutsatsen att publicering av nämndprotokoll på Internet kan utgöra en del av myndigheternas serviceskyldighet då dagens samhälle, tolkat utifrån delstudie II och kommunernas svar, ställer allt högre krav på tillgänglighet vilket medför att offentlighetsprincipen bör tolkas i sitt aktuella sammanhang. Det som är av intresse är inte huruvida en publicering skall genomföras utan på vilket sätt detta skall ske med beaktande av både offentlighet och personlig integritet. En vidgning av den svenska offentligheten är både önskvärd och nödvändig för att anamma den tekniska utvecklingen och de fördelar som denna kan medföra. Offentlighetsprincipen och publicerandet av allmänna handlingar bör dock anpassas för att ta hänsyn till de enskilda intressen som finns av privatliv och anonymitet. Därför finns ett behov av att iaktta en viss restriktivitet vad gäller de uppgifter som publiceras i samband med allmänna handlingar, tillika nämndprotokoll.

Att följa Datainspektionens rekommendationer fullt ut överensstämmer inte med det resultat som framgår av lämplighetsaspekten och det behov av publicering som ändå finns. Däremot, i enligt med tillsynsmyndigheten, bör en restriktiv hållning tas till bestämmelserna i PuL och en fall till fall bedömning bör göras. I de lägen en osäkerhet beträffande vilket intresse som skall vara avgörande, det kommunala allmänintresset av öppenhet eller den enskildes intresse av privatliv, förespråkas försiktighet och i dessa situationer bör skyddet från kränkning av den enskilde väga tyngst.

Med grund i delstudie I och vad som framkommit av delstudie II uppfyller en publicering av nämndprotokollen beträffande bygglov inte enbart laglighetsaspekten utan är även att anses som lämplig för Karlstads kommun. Av de 23 kommunerna som ursprungligen utgjorde grunden för det senare urvalet, återfanns endast två som inte genomfört publicering på Internet, varav Karlstads kommun var en av dessa. Detta medför att de kommunala argumenten mot publicering blir bristfälliga men skapar samtidigt ett legitimt ställningstagande för att publicera.

Publicering av allmänna handlingar på Internet är ett led i strävan efter att uppfylla rättssäkerhet och medborgerlig insyn. Av alla de redovisade kommunsvaren framgår även att tillgängligheten av allmänna handlingar och en god service är något önskvärt hos kommunmedlemmarna vilket skapar ett antagande om det behov som torde finnas hos Karlstads kommun. Med hänsyn till de medborgare som av något skäl inte har möjlighet att ta sig till myndigheten för att ta del av allmänna handlingar är publicering en nödvändighet för att tillgodose deras särskilda behov. Tack vare dagens teknik kan även de lagstadgade kraven på effektivitet och snabbhet, bland annat i FL, lättare uppfyllas. Dessutom är en riktning mot en alltmer digitaliserad service från myndigheternas håll ofrånkomlig. För att publicera nämndprotokoll krävs dock en tillräcklig hög IT-säkerhet och ett hänsynstagande till de subjektiva uppfattningarna om kränkning som varje enskild individ har. Det kommunala intresset skall inte tränga undan den enskildes rätt till privatliv utan en viss försiktighet skall iakttas för att skydda den privata sfären. En intresseavvägning bör alltid föregå ett ställningstagande för eller mot publicering.

Utifrån den komparativa delen framgår att det från många kommuners håll uttrycks en önskan om att förverkliga den så kallade 24-timmarsmyndigheten där tillgängligheten ligger som grund. Från de flesta håll är en god service och öppenhet av avgörande betydelse vilket kan tolkas som att den generella uppfattningen om publicering av allmänna handlingar på Internet fullgör en del av den lagstadgade serviceskyldigheten.

Med detta sagt kan det konstateras att Karlstads kommun bör publicera sina nämndprotokoll rörande bygglov på Internet, dock med beaktande av den personliga integriteten. PuL 5a§ är tillämplig eftersom det oftast rör sig om en ostrukturerad text vid publicering av nämndprotokoll på Internet, vilket innebär att hanteringsreglerna ej måste tillämpas. Enligt propositionen till 5a§ kan dessa emellertid fungera som vägledning för publiceringen och minimera risken för kränkning. Utifrån vad som framkommit av delstudie I och II får adressuppgift och namn publiceras men bör utelämnas då det inte kan anses uppfylla ett samhälleligt intresse eller behov. Detta innebär inte en inskränkning av offentlighetsprincipen, som tillgodoses genom möjligheten att ta del av dessa uppgifter hos myndigheten, men en publicering av namn och adress skulle innebära en alltför enkel sammanställning av information om enskilda vilken skulle kunna upplevas som kränkande. Tillika saknar publicering av karta relevans. Sammanfattningsvis är publicering av fastighetsbeteckning den enda nödvändiga information som bör förekomma vid publicering av bygglov och som inte riskerar att kränka den personliga integriteten då denna är att uppfattas som subjektiv och personlig. Med hänsyn till de registrerade som upplever en publicering av personuppgifter som kränkande bör endast de nödvändigaste uppgifterna läggas ut. Ett beslut om publicering och om vilken information som skall publiceras bör föregås av en möjlighet för kommunmedlemmarna i Karlstads kommun att lämna synpunkter på förfarandet. Dessa bör tas i beaktande vid ett ställningstagande av publiceringsfrågan.

En viss differens i tolkningen av PuL framgår av de olika kommunernas utlåtanden. Vissa har valt att tolka lagstiftningen restriktivare171 än andra, viss skillnad i tillämpningen förekommer alltså, vilket föranleder frågan om en tydligare reglering är att föredra framför det tolkningsutrymme och den intresseavvägning som medges i PuL. En enhetligare tillämpning av bestämmelserna rörande publicering skulle medföra ökad förutsägbarhet och minimerande av risken för kränkning. Som kommunmedlem är det önskvärt att ha samma rätt till anonymitet och enskildhet som medlemmar i en annan kommun, det är svårt att försvara en bristande överensstämmelse mellan kommunerna beträffande vilka uppgifter som publiceras. Detta tar sig tydligt uttryck i vilka uppgifter som publiceras när det handlar om migrerande kommunmedlemmar, att flytta från en kommun till en annan kan medföra en oönskad inskränkning i privatlivet eller tvärtom.

I den sista delstudien framgår att Sverige som medlemsland i EU har möjlighet att påverka gemenskapens offentlighet men påverkas samtidigt av densamma. Genom

171

domstolen och de medel som står till förfogande för EU-länderna kan Sverige arbeta för en offentligare gemenskap samt en öppnare reglering av behandlingen och tillgången på handlingar. För Sveriges del var en förändring av den tidigare datalagstiftningen inte bara nödvändig med hänsyn till EG-bestämmelser utan var även ett oundvikligt steg i dagens IT- samhälle då datalagen blivit omodern. Utifrån redovisad rättspraxis och den de lege ferenda-diskussion som förts i delstudie III kan det konstateras att utvecklingen inom den Europeiska gemenskapen går mot ett öppnare rättssystem och svensk standard på offentlighetsområdet. Rättsfallen visar på en tydlig vilja att värna om det fria flödet av personuppgifter inom EU och skapa en ökad medborgerlig insyn i och kontroll av dess institutioner. Samtidigt som direktiv på området syftar till att integrera denna utveckling i medlemsländerna och harmonisera lagstiftningen finns även en medvetenhet om att skydda privatlivets helgd. Skyddet för de grundläggande fri- och rättigheterna är fast förankrad inom gemenskapen och detta framgår av EG-domstolens motiveringar i de fall där rätten att ta del av handlingar har inskränkts till förmån för den enskildes skydd mot kränkning. Det allmänna intresset av offentlighet väger uppenbarligen inte alltid tyngst även om öppenheten blir allt viktigare. Efter en studie av EG-rätten på området tycks den utveckling, som harmoniseringen initialt innebär, dock vara till nackdel för Sveriges vidkommande då den svenska offentligheten är mer vidsträckt än den gemenskapsrättsliga. Innan offentlighetsprincipen inom EU nått upp till den svenska nivån kan Sverige komma att bli tvunget att acceptera en viss återhållsamhet på det nationella området.

Sammanfattningsvis har det framkommit under arbetets gång att området offentlighet ständigt är under utveckling och i mångt och mycket är minerad mark där en dragkamp ständigt utkämpas mellan det allmänna och det enskilda intresset. Det kan vidare konstateras att det inte finns några klara svar eller direktiv på vad personlig integritet eller kräkning innebär, detta måste avgöras från fall till fall vilket genererar en risk för inkonsekvens i rättstillämpningen. Däremot, på grund av den tekniska utvecklingen och därmed även kravet på flexibilitet, är detta föränderliga rättsläge en nödvändighet. Utöver ett värnande om offentlighet, både på nationell och EG-rättslig nivå, och ett arbete mot ökad öppenhet krävs ett allt större skydd för de mänskliga fri- och rättigheterna. Ett helt öppet samhälle med en total offentlighet bör mogna fram i takt med integritetsskydd och säkerhet.

Källförteckning

Offentligt tryck Tryckfrihetsförordningen (1949:105) TF Datalag (1973:289) Regeringsformen (1974:152) RF Sekretesslagen (1980:100) SekrL Förvaltningslag (1986:223) FL Plan- och bygglag (1987:10) PBL Kommunallag (1991:900) KL

Datainspektionens föreskrifter (1998:2) DIFS Lag om elektroniska anslagstavlor (1998:112) Personuppgiftslag (1998:204) PuL

Personuppgiftsförordningen (1998:1191) Propositioner

Ansvar för elektroniska anslagstavlor 1997/98:15 Personuppgiftslag prop. 1997/98:44

Förmånsbeskattning av miljöbilar, m.m. prop. 1999/00:6 Demokrati för det nya seklet 2001/02:80

Översyn över personuppgiftslagen prop. 2005/06:173 EG

Fördraget d. 7 febr. 1992 om Europeiska unionen, Maastrichtfördraget Internetadress:

http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:12002M/TXT:SV:HTML Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

Internetadress:

http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/020521/bb9e3648d3ba4bc99 876ca6c6485a221/europa_501104.pdf

Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter,

Internetadress:

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar,

Internetadress:

http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:32001R1049:SV:HTML

Svenska Domstolar

NJA 2004:51 Internetadress: http://0-zeteo.nj.se.biblos.kau.se/pp/template.htm?view=main NJA 2005:42 Internetadress: http://0-zeteo.nj.se.biblos.kau.se/pp/template.htm?view=main

EG-domstolen Mål C-465/00, C-138/01 och C-139/01 Internetadress: http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:62000J0465:SV:HTML Mål C-266/05 P Internetadress: http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:62005J0266:SV:HTML Mål C-101/01 Internetadress: http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:62001J0101:SV:HTML Litteratur

Bernitz, U. & Kjellgren, A. ”Europarättens grunder” 2:a upplagan, Norstedts Juridik AB 2002 Bogdan, M. ”Komparativ rättkunskap” 2:a upplagan, Norstedts Juridik AB 2003

Bohlin, A. “Offentlighetsprincipen“ 6:e upplagan (omarb.), Nordstedts Juridik AB 2001 Bohlin, A. ”Kommunalrättens grunder” 4:e upplagan Norstedts Juridik AB 2003

Hettne, J. & Otken Eriksson, I. ”EU-rättslig metod” Norstedts Juridik AB

Lindblom, H-O., Öman,S. “Personuppgiftslagen – En kommentar” 3:e upplagan, Nordsteds Juridik 2007

Petersson, R., Reinholdsson, K. “Personuppgiftslagen i praktiken” 3:e upplagan, Nordstedts Juridik 2004

Strömberg, H. “Allmän förvaltningsrätt” 23:e upplagan, Liber AB 2006

Warnling-Nerep, W. “En orientering i tryckfrihet och yttrandefrihet” 2:a upplagan Elanders Gotab AB 2003

Övrigt

Datainspektionen ”Datainspektionens vägledning för kommuner: Personuppgifter och e-förvaltning” www.datainspektionen.se

Europarättslig Tidskrift NR 3/2001 ”Obefogad ängslan för den svenska offentlighetsprincipen” Olle Abrahamsson

Internetadresser

Karlstads Universitet, Rättsvetenskap, Sveriges Rikes Lagar, http://www.bib.kau.se/?q=resource/view/168 • http://0zeteo.nj.se.biblos.kau.se/pp/template.htm;jsessionid=94BEA942DAC191637B 70A5F8C3E62B0C?view=main (2007-10-24) • http://0zeteo.nj.se.biblos.kau.se/pp/template.htm;jsessionid=94BEA942DAC191637B 70A5F8C3E62B0C?view=main 2007-10-24 • http://0zeteo.nj.se.biblos.kau.se/pp/template.htm;jsessionid=94BEA942DAC191637B 70A5F8C3E62B0C?view=main 2007-10-24 Statistiska Centralbyrån: http://www.scb.se/templates/tableOrChart____167883.asp (2007-10-29) Sveriges Kommuner och Landsting;

http://www.skl.se/artikel.asp?A=1218&C=722&ArticleVersion=73 (2007-10-29) www.botkyrka.se (2007-10-29) www.eskilstuna.se (2007-10-29) www.gavle.se (2007-10-29) www.halmstad.se (2007-10-29) www.haninge.se (2007-10-29) www.huddinge.se (2007-10-29) www.jarfalla.se (2007-10-29) www.kalmar.se (2007-10-29) www.karlskrona.se (2007-10-29) www.karlstad.se (2007-10-29) www.kristianstad.se (2007-10-29) www.kungsbacka.se (2007-10-29) www.lulea.se (2007-10-29) www.lund.se (2007-10-29) www.molndal.se (2007-10-29) www.nacka.se (2007-10-29) www.ostersund.se (2007-10-29) www.skelleftea.se (2007-10-29)

www.sodertalje.se (2007-10-29) www.sollentuna.se (2007-10-29) www.solna.se (2007-10-29) www.sundsvall.se (2007-10-29) www.taby.se (2007-10-29) www.vaxjo.se (2007-10-29) Europarättslig tidsskrift nr 3 2001 årgång 4 http://www.juridicum.su.se/user/ulob/Oberg_debatt2.pdf (2007-11-11) Europarättslig tidskrift nr 2 2001 årgång 4 http://www.juridicum.su.se/user/ulob/201_Oberg.pdf (2007-11-11) Know IT AB, “Mer om 24-timmarsmyndigheten”

http://www.knowit.se/KIT_templates/Page____1205.aspx (2007-11-12) EU i Sverige, ”EU:s öppenhet fick ris och ros på seminarium”, 2007-06-16

http://ec.europa.eu/sverige/news/topics/events/news_date_706_sv.htm (2007-11-11)

Informanter

Karlstads kommun, Dan Tågmark kommunjurist (2007-10-06)

Halmstads Kommun, Byggnadskontoret, Maria Grimberg administrationschef (2007-10-31) Karlstads kommun, Stadsbyggnadsnämnden, Birgitta Bengtsson nämndssekreterare

(2007-11-27)

Kalmar Kommun, Samhällsbyggnadskontoret, Hans Johansson administrativ chef (2007-11-08)

Kungsbacka Kommun, Plan & Bygg Bygglovavdelningen, Annika Johansson byggnadsnämndssekreterare (2007-11-02)

Nacka Kommun, Stadsledningskontoret, Helena Meier stadsjurist (2007-11-06)

Täby Kommun, Stadsbyggnadsnämnden, Anna Björneheim nämndsekreterare (2007-11-16) Gävle Kommun, Bygg & Miljö, Elisabeth Börjeson nämndsekreterare (2007-11-13)

Östersund Kommun, Miljö – och Samhällsnämnden, Agneta Johansson sekreterare (2007-11-08)

Sundsvalls Kommun, Stadsbyggnadskontoret, Birgitta Grahn nämndssekreterare (2007-11-05)

Bilaga 1 Förslag på publicering av nämndprotokoll

I dokument Personuppgifter på Internet - en fråga om laglighet och lämplighet (sidor 45-53)