5.1 Undersökningen i relation till syftet
Mitt syfte med undersökningen var alltså att undersöka hur forskningsbibliotekarier ställer sig till användningen av Google Scholar. Vidare att undersöka i ungefär hur stor omfattning svenska bibliotek formellt har slutit sig till Google Scholar, samt att se vilka attityder och vilka förhoppningar eller farhågor och kunskaper enskilda bibliotekarier har om söktjänsten. Jag ville veta om Google Scholar är känt och använt och om bibliotekarier rekommenderar söktjänsten till låntagare eller ej, och i så fall varför eller varför inte.
Av de nio svenska forskningsbibliotek som finns representerade i under-sökningen hade två inte anslutit sig till Google Scholar via SFX-server vid tidpunkten för undersökningens genomförande. En av dessa, Växjö universitetsbibliotek, tycks dock vara på gång att ordna detta. I det andra bibliotekets fall (Göteborgs universitetsbibliotek) verkar det mest handla om oklarhet i ansvarsfrågan.
Biblioteken måste alltså anses vara nästan uteslutande positiva till Google Scholars existens: även om enskilda bibliotekarier tycker att andra tjänster är bättre anses ändå Google Scholar som ett fullt godtagbart alternativ som är värt att vara ansluten till. Undersökningen är inte heltäckande, men de flesta högskolebibliotek tycks vara anslutna, alternativt på väg att bli anslutna, till Google Scholar.
Att Google Scholar är känt är helt klart, och det är även i hög grad använt. Alla mina informanter känner till Google Scholar och har använt tjänsten, även om alla kanske inte använder det regelbundet. Här är viktigt att komma ihåg att informanterna alla arbetar i en sådan position att de är väl förtrogna med e-resurserna på biblioteken. Därför går det inte att dra någon slutsats vad gäller bibliotekarier i allmänhet.
och i artiklarna, betonar Google Scholars värde som ett snabbt och effektivt komplement. Intressant är dock de som är rent negativa. Anledningarna som informanterna ger är att de föredrar andra sökvägar eller att Google Scholar ger ”konstiga sökresultat”. Bland artikelförfattarna är de flesta också försiktigt positiva, men det finns undantag också här. Marian Burright föredrar även hon andra sökvägar; Google må ha fördelar men de är inte så pass stora att de överträffar andra söktjänster.69 I övrigt tycks informanter och artikelförfattare i stort sett vara överens: Google Scholars stora fördel är dess snabbhet och enkelhet, men söktjänsten lider fortfarande av brister och bör inte användas urskillningslöst.
Bruce White och Rita Vine har en sinsemellan liknande attityd gentemot Google Scholar. Vine skriver: ”[…] Google Scholar is designed to find something good enough for the task at hand” och där fungerar också Google Scholar bra.70 White skriver samma sak: att Google Scholar inte är tillräckligt bra för att ersätta existerande databaser och vetenskapliga söktjänster, men att det har sin plats som komplement. De är alltså överens om att Google Scholar inte bör användas för mer avancerad forskning, men att forskarna förmodligen inte kommer att nöja sig med Google Scholar ändå. Google Scholar är verkligen minsta möjliga motstånd: söktjänsten är enkel att förstå, väl igenkänd (för de som är vana vid Google, vilket nästan alla är) och ger tillräckligt bra svar för att man ska kunna använda den som ett första alternativ. Får man inte rätt svar får man gå vidare till andra söktjänster, men ett enkelt och hyfsat effektivt sätt är nog de allra flestas första alternativ.
Detta visas också tydligt i min undersökning av forskningsbibliotekarier: nästan alla nämner Google eller Google Scholar som ett alternativ när de söker information eller när de rekommenderar söktjänster till användare. Och det är just Google Scholars snabbhet och enkelhet som anses vara dess största fördel. Sedan tycks det också råda i stort sett konsensus angående att det inte är den mest pålitliga källan. Informanten från Karlstads universitet menar till exempel att det är just ett bra sökhjälpmedel för studenter, som kanske inte har så höga krav på att hitta allt som är relevant inom ett ämne, utan vill ha en bra källa snabbt.
Enkelheten anses dock inte enbart som positiv. En informant från Linköpings universitet skriver: ”Enkelheten kan vara bedräglig. Ovisshet om
69
Burright.
70
vad index byggs av, dvs. vilka källor Google Scholar använder, ovisshet om hur ofta den uppdateras, begränsningar i sökmöjligheter.”
Jag noterar också att flera av informanterna tycks använda Googles vanliga sökmotor framför Google Scholar. Jag tror dock att det är rätt naturligt. Google har funnits länge, Google Scholar är nytt och har som tidigare påpekats en hel del brister. Om man använder webbläsaren Firefox, till exempel, finns Google inbyggt i systemet: om jag gör en sökning direkt i webbläsaren kommer jag till Googles sökmotor. Snabbare och enklare blir det ju nästan inte, och därför tenderar Googles enkla sökmotor att mer och mer bli ett förstahandsval.
5.2 Framtiden?
Det ligger onekligen något i resonemanget att det är farligt för biblioteken att lita för mycket till Google, det må vara billigt och ofta snabbare och med bättre lösningar jämfört med andra men ingen vet faktiskt var det kommer att sluta – biblioteken har ingen möjlighet att styra över vad Google kommer anse vara viktigt att utveckla och inte. 71 Men med min undersökning som utgångspunkt tror jag inte att det finns anledning att oroa sig, åtminstone bibliotekarierna tycks vara ett skeptiskt folkslag. De flesta tycks vara rörande eniga om att Google är bra nog, men bör betraktas med källkritiska ögon.
Däremot är det fullt möjligt att söktjänsten med tiden kommer att bli en seriös konkurrent till betaldatabaser. En av informanterna från Uppsala universitet skriver, som tidigare citerats: ”[…]det hindrar inte att en sådan gratisresurs som Google Scholar på sikt kan bli ett alltmer seriöst alternativ till våra ofta väldigt dyra databaser. Dessa känner väl också att det bränns och får skärpa sig.” Gardner & Eng säger i sin artikel nästan samma sak: ”If Google Scholar lives up too its promise, institutions of higher learning may no longer need to subscribe to and pay for the fee-based databases that are so pervasive today.”72 En billig och hyfsat bra konkurrent kan få positiva effekter för användarna, även vad gäller andra söktjänster och databaser.
5.3 Minsta möjliga ansträngning
Att Google strävar efter minsta möjliga ansträngning för användaren är uppenbart. De har ren grafik, helt utan onödiga störningsmoment, och inte
71
Parks, s. 307.
72
heller den avancerade sökfunktionen är särskilt svårförståelig. Thomas Mann uttrycker det, som tidigare citerats:
First, given a choice between a system of access of information that is perceived as easy to use and one that is perceived as difficult, most researchers will choose the easy path alone, regardless of the fact that it may offer lower-quality content.73
Med andra ord: användare tenderar att välja den enklare vägen även om den kanske ger sämre svar. Enligt min undersökning ger inte nödvändigtvis Google Scholar sämre svar, men heller inte bättre. Som Rita Vine kommenterat så ger Google Scholar dock ofta svar som är bra nog, och det räcker. I stort sett alla, såväl artikelförfattare som informanter, betonar Google Scholars fördel som snabbt och enkelt. Men betyder detta – att Google Scholar är enkelt att använda och ger tillräckligt bra svar – att söktjänsten är mer använd än andra sökvägar? Först då kan man ju säga att principen om minsta möjliga motstånd faktiskt gäller. Om en söktjänst ska följa principen om minsta möjliga ansträngning räcker det inte med ett enkelt gränssnitt – den måste naturligtvis också ge tillräckligt bra svar. Annars krävs mer ansträngningar för att finna det man söker. För att tala med Brenda Dervins termer – det spelar ingen roll om det finns en bro om bron inte håller att gå på. Det vill säga, om Google Scholar har rollen av bridge måste den vara tillräckligt bra för att användaren ska kunna överkomma the gap.74
De flesta informanter och de flesta artikelförfattare jag studerat tycker dock att Google Scholar i och för sig har skavanker – alltför många svar, alltför röriga träfflistor, osäkerhet i vad man egentligen söker i för databaser – men Google strävar dock uppenbarligen mot att användaren ska behöva använda minsta möjliga ansträngning för att hitta svar. Om användare verkligen hittar rätt svar eller inte är egentligen irrelevant för den här uppsatsen, det viktiga är om bibliotekarier upplever söktjänsten som tillräckligt bra. Och Google Scholar når, enligt undersökningen, nästan ända fram.
73
Mann, s. 99.
74