I detta kapitel jämförs studiens teoretiska ramverk med den insamlade empirin utefter fyra kategorier av påverkansfaktorer. Genom att göra detta ges ett svar åt studiens frågeställningar.
5.1 Byggprojekt i kalkyler
Som Anthony och Govindarajan (2003) skriver är ett byggprojekt en temporär orginasation där risker är svåra att kalkylera, därför planeras för en vinst på omkring 5
% för att täcka för det som skulle kunna gå fel. Samtliga byggprojekt som jämförts har ett riskpålägg på ca 2-5 %. Den vinst på 5 % platsar inom den differens som finns mellan programkalkylernas och anbudens summor. Per Danielsson (2020) svarade i intervjun att kalkyelen baserad på erfarenhetsdata från 3-5 tidigare projekt. Detta visar att kalkylen bygger på en generalisering av typprojekt. Anthony och Govindarajan (2003) skriver att för att kalkylen ska stämma väl ska varje byggprojekt ses som ett unikt projekt vilket inte programkalkylen gör.
5.2 Storlek av kalkylposter
Det syns tydligt att de större posterna som finns på projektet är de som påverkar byggprojekten mest. Det syns särskilt att stommen och lägenhetskostnaderna är de byggdelar som skiljer mest mellan de olika projekten. Det går att härleda att där stommen är högre i anbudet räknar programkalkylen lägenheter högre. De liknar varandra nästan till den nivån att de inte skiljer sig märkvärt. Annars syns det tydligt att markarbeten inte räknas med i de några av anbuden, detta gör att det finns en tydlig differens mellan kalkylerna. De projekt där markarbeten räknas bort syns det att kalkylerna stämmer mer mot varandra. Det är även tydligt att det inte är markarbeten som gör att det skiljer i slutändan, utan att det oftare är en blandning mellan lägenhetskostnader, fasad och stomme som gör att resultaten skiljer sig från anbudet.
Bengt Hansson (2017) skriver om förenklingar i kalkyler som en självklar del i arbetet så länge de går att motivera på ett accepterat sätt. Att vissa av anbuden inte har med sig markarbeten måste betyda att det gjorts en förenkling i kalkylposterna som i slutändan gör att det inte går att läsa ut var arbetet är placerade. Enligt Bengt Hanssons (2017) teori om förenklingar kan många av de förenklingar som görs i programkalkylen accepteras, det är troligt att dessa förenklingar är de som gör att vissa byggdelar skiljer sig i storlek.
34
5.3 Mängdavtagning
Även tydligt att den mängdavtagning som författaren gjort för varje projekt skiljer sig mot den som kalkylavdelning på Serneke gjort. Som Nordstrand (2008) skriver är mängdavtagningen väldigt viktig men även en av arbetsprocess som är skiljer mellan varje kalkylator. Bengt Hansson (2017) beskriver i sin teori att detta är en flera faktorer som kan påverka att utfallet av kalkylen inte stämmer med det kalkylen givit.
Det är genomgående och tydligt att programkalkylen inte är framtagen för att ersätta en kalkylavdelning. Som tydligt syns i intervjuerna med projektledarna är användandet och ambitionerna av kalkylen riktade till programfasen. Projektkalkylen skall finnas med i det tidiga programskedet där kravet på precision beskrivs av Bengt Hansson (2017) som lägre. Detta gör att programkalkylen har en del förenklingar av projekt som kommer göra att resultatet skiljer sig från anbud.
Nedan i Figur 19 syns hur väl de olika projektens kalkyler stämmer in. Att anbudssumman skiljer så mellan projekten är intressant och i kapitlet empiri kan eventuella orsaker läsas. Byggprojekt 4s och Byggprojekt 3s programkalkyler är 4 % lägre än anbudet, i Byggprojekt 1 är programkalkylen 2 % högre än anbudet. I Byggprojekt 2 är programkalkylen betydligt större där programkalkylen är 24 % större än anbudet. Hur väl programkalkylen stämmer måste anses som väldigt väl, det är en snittdifferens på 4,6 % där programkalkylen är större. Det är även tydligt att som Per Danielsson (2020) svarar i intervjun är programkalkylen gjord för projekt med 100–300 lägenheter. Vilket tydligt syns i Byggprojekt 2 där programkalkylen skiljer mycket, det är ett projekt med 33 lägenheter, de projekten som har runt 150 lägenheter stämmer väldigt väl.
Figur 17 Procentuell skillnad av anbudsumma
Om Nettokostnaderna jämförs skiljer det fortfarande ungefär samma mängd, som i anbudssumman. Då snittet blir 7,45 % exakthet, där programkalkylen kommer vara dyrare. Detta kan visas nedan i Figur 18.
Byggprojekt 1 Byggprojekt 2 Byggprojekt 3 Byggprojekt 4
Serie1 2% 24% -3,7% -3,7%
35
Figur 18 Procentuell skillnad av Nettokostnad
5.4 Påverkande faktorer
Segvold (2005) beskriver fyra projekttyper som ofta gör att resultat inte stämmer mot kalkyler, där i dessa typer skulle kunna anses finnas för få förebilder för att korrekt kunna uppskatta ett projekts kostnader. Dock är det tydligt att programkalkylen är baserad på 3–5 tidigare projekt, vilket är betydligt färre än det som Sernekes kalkylavdelning har med sig. Detta har en garanterad stor inverkan på hur nära verkligheten som kalkylen hamnar. Bengt Hanssons (2017) teori om noggrannhet måste anses stämma in i att programkalkylen skiljer. Troligen har en förenkling av mängder och kostnadstyper gjorts i den vilket gör att kostnaderna både blir högre och lägre än det anbudet har.
5.5 Andra faktorer som påverkar resultatet
Då programkalkylen är en förenklad modell av hur en kalkyl sker påverkas samtliga faktorer som Chang (2012) beskriver.
Designkrav
Förenklingen gör att den första faktorn, designkrav inte kan beräknas på samma sätt som i en anbudskalkyl. Designkrav på exempelvis loftgångar och olika typer av fasader kan inte beräknas i samma detalj i programkalkylen som i anbudet. I empirin syns det att fasader och lägenhetsspecifika detaljer är två av byggdelarna som skiljer mest i
Det är intressant att Chang (2012) beskriver det som att ju mer komplext projektet är desto mer resurser krävs. Denna beskrivning stämmer väl in på både Byggprojekt 1 och Byggprojekt 4 som båda är stora komplexa byggen med stora anbudssummor.
Beskrivningen stämmer även in på Byggprojekt 3, som också är komplext, men har lägre krav på kvalité.
Byggprojekt 1 Byggprojekt 2 Byggprojekt 3 Byggprojekt 4
Serie1 -6% 22% -3,9% -4,3%
36 Arbetsplatsens utformning
Det är tydligt i alla projektens kalkyler att arbetsplatsomkostnaderna är en stor kalkylpost som skiljer sig mycket, vilket följer det Chang (2012) skriver. För kalkylen ska stämma är mängden ”ledig” yta och utformningen av byggarbetsplatsen relevant. I programkalkylen görs ett antagande på omkrets och area av det område som finns att tillgå. I anbudskalkylen görs en noggrannare beräkning och analys. I de olika projekten har generellt programkalkylen en högre kostnad för etablering av arbetsplats och andra kostnader direkt kopplat till området. Det går att anta att arbetsplatsomkostnader inte följer en linjär kurva som de flesta andra byggdelar gör. Mer komplexa projekt påverkas i en högre grad av projektets specifika förutsättningar av leveranser, underentreprenörer m.m. Vilket gör att kostnaden är svår att basera enbart på arbetsplatsen area och omkrets.
Projekttiden
Som Solomon (1993) skriver står personalkostnader och maskinhyra för ca 45 % av projektkostnaden. Programkalkylen är en förenklad bild av sättet att bygga vilket gör att arbetstiden för vissa moment är svåra att förutsäga, vilket i sin tur påverkar maskinhyran.
Att Byggprojekt 1 projekttid stämmer väl beror troligen på att det är ett av de projekt som kalkylen är baserad på.
37