I det kommande analys- och resultatavsnittet presenteras den insamlade datan som är hämtad ur de två grundböckerna i NO. Avsnittet struktureras genom att forskningsfråga ett och två inledningsvis presenteras kvalitativ, och där båda forskningsfrågorna har analyserats från samma uppslag. Först presenteras de fyra uppslagen i Boken om NO 1-3 och därefter de fem uppslagen i PULS NO-boken. Därefter presenteras den kvantitativa analysen av forskningsfråga två, som inleds med Boken om NO 1–3 och sedan PULS NO-boken.
Kvalitativ analys och resultat
Boken om NO 1–3:
Uppslag 1:
Figur 4. Persson, 2013, ss. 108–109.
Hur samspelar modaliteterna i texten för att förmedla innehållet?
Detta är det första uppslaget i kapitlet rymden. Längst upp finns huvudrubriken Rymden och sedan följer två underrubriker Jorden är rund och Det är jorden som rör sig. Dessa rubriker och de två brödtexterna har ett samspel och handlar om jorden och dess egenskaper. Den innehållsliga kongruensen mellan de olika verbala textslagen bedömdes finnas då begrepp som jorden skrivs fram i både rubrikerna, brödtexterna och bilderna. Uppslaget innehåller fyra bilder; två fotografier
av jorden och två tecknade bilder. Båda fotografierna samspelar då dessa illustrerar hur jorden ser ut samt hur det ser ut i Europa när solen går ner. Den tredje bilden som är längst ner på högra sidan illustrerar jordens rörelse runt solen och runt sin egen axel. Men, bilden längst till höger på lodjuret Lovis, har inte ett lika tydligt samspel med övriga bilder. Lovis dyker upp på olika uppslag med antingen ny information, ställer frågor eller upprepar information som redan finns i verbaltexten. Samspelet mellan de olika verbala textslagens budskap och bildernas budskap på detta uppslag bedöms finnas. På den första sidan till vänster ser man en bild på jorden och under bilden finns det en rubrik Jorden är rund. Rubriken är kopplad till brödtexten där det beskrivs att jorden är som ett klot, den är rund som en boll och att den rör sig runt solen. På den högra sidan finns det en rubrik, Det är jorden som rör sig. Under rubriken finns det en brödtext där det beskrivs hur det blir mörkt i Europa. Längst ner ser man ytterligare en bild på jorden och solen som är kopplade till bildtexten bredvid som beskriver hur jorden snurrar ett varv runt sin egen axel. Alla dessa modaliteter bedömdes att de samspelar med varandra, alla handlar om jorden och dess egenskaper.
Dock är det en bild vars samspel är svagt. Bilden som är på höger sida är en illustration av Lovis.
Det finns ingen rumslig närhet i denna uppslag. Den färgmässiga närheten finns inte på något av uppslagen i kapitel om rymden.
Vad har bilderna för funktion i läroböckerna?
Uppslaget ovan handlar om rymden samt jorden och dess egenskaper. Bilden till vänster bedöms som illustrativ då bilden förstärker och illustrerar textens innehåll. Man får en tydlig bild av hur jorden ser ut samt dess form. Bilden över Europa på högra sidan bedöms även som illustrativ, bilden illustrerar innehållet om hur det blir natt i Europa. Den visar hur det ser ut när det blir mörkt på östra delen men samtidigt är ljust på den västra delen. Med hjälp av modaliteten bild får man här en uppfattning om jordens rörelser för att det ska bli dag och natt. Den tredje bilden på uppslaget visar solen, jorden och pilar som visar åt vilken riktning jorden rör sig. Bilden bedöms som informativ för att den förmedlar information om hur något fungerar och ger mer information än brödtexten. I detta sammanhang förklaras jordens rörelse runt solen och jordens rotation runt sin egen axel. Den fjärde och sista bilden på högra sidan illustrerar lodjuret Lovis. Bilden har funktionen dekorativ då den inte har någon koppling till verbaltexten.
Uppslag 2:
Figur 5. Persson, 2013, ss. 110–110.
Hur samspelar modaliteterna i texten för att förmedla innehållet?
Den innehållsliga kongruensen mellan de olika verbala textslagen finns då rubriken, brödtexterna och bildtexterna använder det centrala begreppet månen samt ger olika förklaringar av hur månens faser bildas. Uppslaget innehåller en rubrik, två brödtexter, ett experiment och två bildtexter. Det finns ett samband mellan de olika verbala textslagen som handlar om månen och dess faser.
Samspelet mellan bilderna på uppslaget bedömdes stark då alla bilderna illustrerar månen. På den första sidan finns det ett fotografi på månen, den andra bilden är en bild på månens olika faser, den tredje bilden visar hur man snurrandes på en stol och med en boll kan se månens olika faser. Den fjärde bilden är en bild på Lovis som håller i en boll och en ficklampa, kopplad till bilden ovan.
Den sista bilden illustrerar hur månen snurrar i förhållande till jorden. Samspelet mellan verbala texters budskap och bildernas budskap i detta uppslag bedömdes finnas i nästan alla delar. Bilden som finns på vänster sidan illustrerar månen i skymning. I texten beskriv det att månen reflekteras och att solen lyser på månen, den informationen finns inte på bilden. Sedan finns det en bild längst ner på vänster sida som visar månens faser, till den bilden finns det en bildtext där det står ”Så här olika kan månen se ut” (Persson, 2013, s. 110). Bilden på högra sidan illustrerar och stödjer den informationen som finns i experimentet bredvid. Under experimentet finns det en bild på lodjuret Lovis som har en boll och ficklampa som även samspelar med experimentet. Slutligen finns det en bild på hur månen snurrar runt jorden. På bilden ser man att månen har olika faser och att solen
ihop bedöms samspela, dock är dessa delar beroende av varandra för att det ska blir en röd tråd genom hela texten. Den rumsliga närheten på uppslaget kan ses då olika begrepp som till exempel måne, solen och jorden är placerade intill bilden. Dessa ord har även pilar som pekar på det representerade objektet i bilden. Längst ner på den vänstra sidan finns det en bild på månens olika faser. Namnen på månens faser är placerade under varje fas vilket gör det tydligt att se vilken bild som är exempelvis halvmåne eller nymåne.
Vad har bilderna för funktion i läroböckerna?
Uppslaget ovan handlar om månen och dess olika faser. Den övre bilden på vänster sida bedöms som illustrativ då den visar hur månen ser ut när den är i fasen nedan. Den andra bilden längst ner på den vänstra sidan bedöms som informativ då bilden förmedlar information av hur något ser ut, som i detta fall månens olika faser. På bilden kan man se hela processen från att det blir en nymåne till fasen nedan. Bilden överst på höger sida bedöms som illustrativ, bilden illustrerar och förstärker innehållet från experimentet. Den visar hur eleverna ska utföra experimentet om det är svårt att förstå med bara verbaltexten. Bilden i mitten på den högra sidan bedömdes också som illustrativ.
På denna bild ser vi igen lodjuret Lovis, där Lovis håller i en boll och en ficklampa som är kopplad till informationen ovan. Den femte och sista bilden som analyseras är bilden längst ner på höger sida. Bilden bedöms som informativ då den visar hur månen rör sig runt jorden och dess olika faser.
Uppslag 3:
Figur 6. Persson, 2013, ss. 112–113.
Hur samspelar modaliteterna i texten för att förmedla innehållet?
Den innehållsliga kongruensen mellan de olika verbala textslagen bedömdes att den finns.
Huvudrubriken är Stjärnbilder som har ett tydligt samspel med de tre underrubrikerna som finns på uppslaget. I brödtexten beskrivs det att de olika stjärnbilderna har fått sina namn efter hur de har sett ut. I brödtexten beskrivs två olika stjärnbilder samt att man ser olika stjärnbilder beroende på vilken årstid det är. Det finns en röd tråd igenom de olika verbala textslagen vad gäller begreppet stjärnbilder i de fyra rubrikerna, de två bildtexterna och i de fyra brödtexterna. De fyra bilderna på uppslaget bedömdes samspela då alla fyra bilder illustrerar olika stjärnbilder som till exempel Orions bälte, svanen, hunden och örnen. Dessa bilder är kopplade till ämnet om stjärnbilder.
Budskapet som förmedlas genom de olika verbala textslagen och bilderna handlar om stjärnbilder.
Bilderna på vänster sida är en illustration av jorden som rör sig runt solen, man ser även stjärnbilderna Orions bälte längst upp på bilden och längst ner finns svanen. I brödtexten görs en förklaring om att stjärnor kan bilda stjärnbilder och att dessa får namn som till exempel hunden, svanen eller jägaren. Vidare beskrivs hur jorden rör sig runt solen och att beroende på vilken årstid det är ser man olika stjärnbilder. Modaliteterna bild och verbaltext bedöms att de samspelar, de innehåller samma information men visas med hjälp av olika semiotiska modaliteter. På den högra sidan finns det två bilder som representerar två stjärnbilder som har rubriken hunden och örnen. I brödtexten beskrivs bakgrunden till hur dessa stjärnbilder fick sina namn. Då de olika semiotiska
modaliteterna på uppslaget ger samma budskap kompletterar modaliteterna varandra. Det som finns i texten är lätt att hitta i bilderna och tvärtom. Den rumsliga närheten förekommer då begrepp som till exempel jorden, solen, Orions bälte och svanen antingen är placerade bredvid eller på det representerade objektet.
Vad har bilderna för funktion i läroböckerna?
Uppslaget ovan handlar om stjärnbilder. På detta uppslag finns det fyra bilder och två bedöms som illustrativa och två som informativa. Bilderna som är på vänster sida bedömdes som illustrativa på grund av att de förstärker det som finns i den verbala texten genom att man får se hur jorden snurrar runt solen samt att man ser olika stjärnbilder när det är sommar och vinter. Bilderna på den högra sidan bedömdes som informativa på grund av att bilderna ger en beskrivning av hur stjärnbilderna hunden och örnen ser ut, vilket inte skrivs fram i verbaltexten.
Uppslag 4:
Figur 7. Persson, 2013, ss. 114–115.
Hur samspelar modaliteterna i texten för att förmedla innehållet?
Den innehållsliga kongruensen mellan de olika verbala textslagen bedömdes olika på varje sida på uppslaget ovan (se figur 7). På den vänstra sidan finns det en kongruens mellan de olika verbala textslagen då rubriken, begreppen och beskrivningen i brödtexten handlar om varför olika årstider uppstår. Brödtexten beskriver hur jordens lutning gör att det blir olika årstider, detta är kopplad till begreppen solen, jorden, sommar och vinter. På den högra sidan finns det en svagare kongruens mellan de olika verbala textslagen. Rubriken Liv på andra planeter? är kopplad till bildtexten som handlar om rymdvarelser men brödtexten handlar om forskare som använder sig av olika redskap för att göra nya upptäckter i universum. Två av tre bilder samspelar på uppslaget. Bilden på vänster sida illustrerar jordens rörelse runt jorden och bilden på höger sida illustrerar rymdvarelser i rymden. Båda bilderna är relaterade till rymden men används till olika syften. Den tredje bilden som finns på längst upp på högra sidan är inte kopplad till rymden. Det är en bild på lodjuret Lovis.
Samspelet mellan de verbala textslagens budskap med bilders budskap finns främst mellan modaliteterna på samma sida. Det vill säga att på den vänstra sidan samspelar bild och text då texten handlar om att Sverige har fyra olika årstider och det har att göra med att jordklotet lutar.
På sommaren lutar jorden mer mot solen och på vinter lutar den bort från solen. Informationen i verbaltexten och bilden är densamma. Man ser tydligt hur jorden lutar och hur den står i förhållande till solen både när det är sommar och vinter. Rubrik, brödtext och bild, alla dessa tre modaliteter
innehåll. Sidan till höger handlar om liv på andra planeter och forskare som gör nya upptäckter i universum. Samspel mellan bild och text finns men är inte lika stark som på den vänstra sidan.
Rubriken på den högra sida är Liv på andra planeter? och texten handlar om forskare som upptäcker nya stjärnor och planeter i universum, vilket inte direkt går att knyta till annat liv. Under bilden finns det en bildtext där det står att det kanske finns andra varelser på andra planeter som tittar ut i rymden och kanske funderar över om det finns människor på jorden. På uppslaget bedömdes det att det finns en rumslig närhet mellan verbaltext och bild. På vänster sida finns begreppen vår, sommar, höst och vinter som är placerade i bilden.
Vad har bilderna för funktion i läroböckerna?
Som tidigare nämnt handlar uppslaget ovan (figur 7) om de olika årstiderna, nya upptäckter i universum samt liv på andra planeter. Den första bilden på vänster sidan bedöms som informativ, detta då den förmedlar information om hur jordens lutning mot solen skapar olika årstider. Den andra bilden längst upp på högra sidan på Lovis, bedöms som dekorativ då bilden inte bidrar med någon information om innehållet i texten, den finns endast av estetiska skäl. Den tredje bilden är den stora bilden på den högra sidan med rymdvarelserna. Denna bild bedöms som illustrativ med anledning av att den illustrerar det som skrivs i rubriken ovan samt bildtexten under. I bildtexten står det att rymdvarelserna kanske funderar över människan, om människan finns och hur de ser ut.
PULS NO-boken:
Uppslag 1:
Figur 8. Enwall; Johansson & Skiöld, 2011, ss. 6–7.
Hur samspelar modaliteterna i texten för att förmedla innehållet?
Vad gäller den innehållsliga kongruensen mellan de olika verbala textslagen ser man att huvudrubriken rymden har ett tydligt samband med brödtexten då brödtexten beskriver hur forskare tror att rymden skapades, i och med The Big Bang. De bildtexter som finns på uppslaget innehar också de en kongruens till övrig verbaltext då begrepp som rymden och rymdresor benämns. De tre blåa underrubrikerna nedanför rubriken rymden kan anses ha en svagare kongruens med de andra verbala textstyckena då svaren på de frågor som ställs inte går att finna. Hur bilderna på uppslaget samspelar kan ses som att båda bilderna har en koppling till uppslagets fokusområde rymden. Den ena förmedlar information om rymdens skapelse och den andra om hur en person ser ut under en rymdresa. För att detta samband ska vara tydligt är det viktigt att läsaren förstår vad den högra bilden förmedlar för innehåll, samt att personen i dräkten gör en rymdresa. Det budskap som förmedlas genom de olika verbala textslagen är bland annat rymdens skapelse genom The Big Bang och att man får reda på ny information om rymden genom rymdresor. Underrubrikerna nämner liv på andra planeter och frågar om jordens rotation är synlig. Om man tittar till vad de olika verbala textslagen förmedlar för budskap ser man att den större delen av brödtexten beskriver rymdens skapelse, The Big Bang. Innehållet om The Big Bang i verbaltexten har ett tydligt samspel med bilden på den högra sida, då brödtextens budskap exemplifieras med bilden. Den bildtext som
vänstra bilden på personen i rymddräkt är dock inte lika starkt knuten till resterande budskap i brödtexten då rymdresor inte nämns. Det är genom bildtexten som är placerad intill som förstärker bildens koppling till resterande text. Slutligen är det värt att nämna att varken rumslig- eller
färgmässig närhet används på detta uppslag.
Vad har bilderna för funktion i läroböckerna?
På uppslaget i figur 8 finns två bilder där den vänstra kategoriseras som en dekorativ bild och den högra som en illustrativ bild. Den vänstra bilden är en dekorativ bild då den visar en person i en rymddräkt och har ingen koppling till brödtexten bredvid eftersom varken begrepp som rymddräkt eller rymdresor skrivs fram. Den högra bilden ger en visuell bild av hur det kan ha sett ut när The Big Bang skedde, vilket gör att bilden ger en ren illustrativ bild av innehållet i verbaltexten. Bilden kan också ge elever en visuell referenspunkt att knyta ny kunskap till.
Uppslag 2:
Figur 9. Enwall; Johansson & Skiöld, 2011, ss. 8–9.
Hur samspelar modaliteterna i texten för att förmedla innehållet?
De olika verbala textslagen som finns på uppslaget behandlar innehåll om solen och planeter. De begrepp som skrivs fram i rubrikerna nämns även i brödtexterna. Olika begrepp som exempelvis solen, planeterna och solsystemet är återkommande i de olika textstyckena och innehållet kring de berörs på olika sätt. Solen är ett begrepp som är utgångspunkten i mycket av innehållet, och finns med i alla textstycken förutom ett. De planetnamn som står skrivet intill varje planet på bilden går dock
inte att återfinna i den löpande brödtexten På detta uppslag finns endast en stor bild som täcker de båda sidorna, vilket gör att ett samband mellan olika bilder inte går att finna. Om man tittar vidare på hur de olika verbala textslagens budskap och bildens budskap samspelar ser man att mycket av det som de olika modaliteterna förmedlar är samma innehåll. Bilden visar solsystem och de planeter som solsystemet innehåller och ger en visuell minnesbild av vad verbaltexten nämner. De olika verbala texterna nämner exempelvis Saturnus ringar och de åtta planeterna, något som även går att finna i bilden. Bilden kan också ses som en förlängning av verbaltexten då den benämner planeternas namn, deras utseende, storlek och inbördes ordning från solen som inte finns förklarat i verbaltext. Det som dock inte går att finna i brödtexten är som nämnt namnen på planeterna, eller någon vidare förklaring av varje planet var för sig. Här uppfattas den rumsliga närheten som tydlig vad gäller namnen på de olika planeterna. De är placerade i bilden på så vis att det inte råder någon tvekan om vilket namn som hör till vilken planet. På så vis blir båda modaliteterna placerade i förhållande till varandra på ett sätt som inte försvårar läsningen eller förståelsen av de olika modaliteternas samspel. På detta uppslag har ingen färgmässig närhet använts.
Vad har bilderna för funktion i läroböckerna?
På uppslaget i figur 9 finns endast en stor heltäckande bild. Den har kategoriserats med en informativ funktion då den kopplar till innehållet i verbaltexten samt ger ytterligare information.
De begrepp som bilden nämner finns inte med i någon av brödtexterna, men bilden förmedlar hur planeterna i solsystemet ser ut, förhållandet mellan dem samt storleksförhållanden. Detta gör att bilden tillför ny information utöver det som står i brödtexten, vilket också är information som kan vara svårt att på ett enkelt och kortfattat sätt skriva fram i brödtexten.
Uppslag 3:
Figur 10. Enwall; Johansson & Skiöld, 2011, ss. 10–11.
Hur samspelar modaliteterna i texten för att förmedla innehållet?
De olika verbala textslagen har på detta uppslag en tydlig innehållslig kongruens. De fyra olika rubrikerna behandlar månen på olika sätt. Även de olika brödtexterna har ett innehåll som är kopplat till vardera rubrik. Brödtexten som hör till rubriken Vad är ny och vad är nedan? utvecklar och ger svar på den fråga som ställs. Detta är återkommande gällande de olika verbala textstyckena på uppslaget. Även de olika bildtexternas kongruens till övrig verbaltext är tydlig. Gällande de olika bildernas samspel ser man en tydlig idé med de bilder som används. De två översta bilderna på både högra och vänstra sidan illustrerar båda månen på ett tydligt sätt. Den nedersta bilden på högra sidan samspelar även den tillsammans med de övriga bilderna genom att den utspelar sig på månen. Går man vidare och tittar på hur samspelet mellan de verbala textslagens budskap och bildernas budskap ser ut möts man av en huvudrubrik på vänstra sidan tillsammans med en bild på en starkt lysande måne på mörk bakgrund. Detta ger läsaren en uppfattning om vad uppslaget handlar om. Den övriga verbaltextens innehåll på vänstra sidan nämner olika fakta om månen, bland annat att den inte lyser av sig själv och hur dess yta är formad. Under tiden läsaren läser texten kan den återgå till bilden, som illustrerar månen så som man själv kan se den på himlen. De övriga bilderna på högra sidan har också en tydlig koppling till verbaltexten. Månens faser förklaras
De olika verbala textslagen har på detta uppslag en tydlig innehållslig kongruens. De fyra olika rubrikerna behandlar månen på olika sätt. Även de olika brödtexterna har ett innehåll som är kopplat till vardera rubrik. Brödtexten som hör till rubriken Vad är ny och vad är nedan? utvecklar och ger svar på den fråga som ställs. Detta är återkommande gällande de olika verbala textstyckena på uppslaget. Även de olika bildtexternas kongruens till övrig verbaltext är tydlig. Gällande de olika bildernas samspel ser man en tydlig idé med de bilder som används. De två översta bilderna på både högra och vänstra sidan illustrerar båda månen på ett tydligt sätt. Den nedersta bilden på högra sidan samspelar även den tillsammans med de övriga bilderna genom att den utspelar sig på månen. Går man vidare och tittar på hur samspelet mellan de verbala textslagens budskap och bildernas budskap ser ut möts man av en huvudrubrik på vänstra sidan tillsammans med en bild på en starkt lysande måne på mörk bakgrund. Detta ger läsaren en uppfattning om vad uppslaget handlar om. Den övriga verbaltextens innehåll på vänstra sidan nämner olika fakta om månen, bland annat att den inte lyser av sig själv och hur dess yta är formad. Under tiden läsaren läser texten kan den återgå till bilden, som illustrerar månen så som man själv kan se den på himlen. De övriga bilderna på högra sidan har också en tydlig koppling till verbaltexten. Månens faser förklaras