Analys, utveckling av omvärldsanalysarbetet

Uttalanden hämtade från samtalen visar på en skepsis hos flera informanter kring hur omvärldsanalysen kan utvecklas. Utgångspunkten för Erik och Annika är den syn de har att social utveckling påverkar organisationen och deras verksamhet men de vet inte hur. I motsats till de båda uppger övriga informanter tveksamhet kring om det är en kunskap organisationen bör skaffa sig. Ett sätt att tolka de olika uppfattningarna kan vara att först se till Erik och Annika och försöka förstå vilka de är. Vad är viktigt för dem och varför? De har gemensamt ett intresse för hur marknaden kommer se ut i ett längre perspektiv, säg om 5-10 år.

Anledningen för Erik är främst hans sociala kontext på marknadsavdelningen och de kunskapserfarenheter kring marknadsanalys som finns knutna dit. Kunskaper om

organisationens marknad är en viktig uppgift för honom och hans kollegor och något som de dessutom förväntas ha kunskap om. Om de vill lyckas med sina förutsägelser räcker inte bara deras egna kunskaper och erfarenheter utan det krävs även kontakter med andra aktörer på marknaden. Hur singel-samhället eller annan social utveckling kommer se ut är således viktig kunskap för Erik och hans kollegor eftersom de måste kunna förutse den och dra slutsatser kring dess konsekvenser i framtiden. För Annika består en betydande del av arbetsuppgifterna kontroll över hur den kemiska processen i tillverkningen ska se ut i framtiden. Utöver egna och kollegors kunskaper blir även andra forskares kunskap viktig. Hon måste dessutom ha kunskap om lagstiftning kring exempelvis utsläppsnivåer vilket kräver ett intresse för hur samhället och politik utvecklas. Utveckling hos exempelvis sociala rörelser som Greenpeace kan komma påverka vilka värderingar kring utsläpp och klimatpåverkan som gäller om 10 år. Dessutom uppger Annika en önskan att organisationen ska börja utveckla egna produkter vilket i så fall kommer kräva kunskap om hur deras marknad kan utvecklas i framtiden. De båda informanterna arbetar inom funktioner vars kunskaper om omvärlden tydligare omfattas av social utveckling då framtida konsumtionsmönster påverkar deras arbete redan idag.

De övriga informanterna är mer knutna till produktionen och hur den ekonomiskt fungerar och ser möjligen mer hur de i nuläge och något år framåt kan påverka verksamheten. För Gunnar är kunskapen knuten till vilka människor som ska arbeta var inom anläggningen och

om det behövs personal för att klara en tillfällig produktionsökning till följd av en ökad försäljning. Detta är något som även påverkar övriga funktioner. Logistikfunktionen måste säkra tillgången av råvaror och lösa transporter in och ut ur organisationen och för Johannes kan det medföra arbete med vilket kassaflöde försäljningen innebär eller vilka kostnaderna blir för tillfällig personal. Det jag försöker visa är de olika kunskaper som är viktiga för respektive informanter får konsekvenser för vad de upplever vara prioriterad kunskap även för organisationen. För de senare är mer handfasta kunskaper förankrade i organisationens

verksamhet ofta mer intressanta och de krockar med vad de upplever vara osäker kunskap kring social utveckling.

På ett liknande sätt som tidigare kan skillnaderna förklaras av den socialisation de utsatts för genom utbildning och yrkesliv. För Erik och Annika har de sedan inträdet i organisationen varit en del av den sociala interaktion inom funktionen som bekräftar och legitimerar de kunskaper som underlättar för dem i deras arbete ( jämför med Tillys begrepp anpassning ). På samma sätt är det för de övriga då de kunskaper som ingår i deras sociala sammanhang rättfärdigas i logik med användningen av dem. Denna sekundära socialisation som arbetslivet utgör kommer att påverka individens uppfattningar gällande värderingar och föreställningar kring vad som är viktig eller legitim kunskap. Genom internaliseringen av omgivningens värderingar och föreställningar blir organisationens och/eller kollegornas bild av verkligheten en del av individens. Men övertagandet sker inte utan den påverkan som subjektiva kunskaper och föreställningar utövar. Även individen påverkar genom sin närvaro och bidrar på så vis till de objektiva kunskaper och föreställningar som blir gemensamma för de människor som befinner sig i sammanhanget. Det kan tala för en utveckling av kunskap kring social

utveckling inom organisationens omvärldsanalys. Viktigt är även Eriks roll som ansvarig för omvärldsanalysen vilket kan ge en extra tyngd och därigenom ökar hans inflytande i

socialisationsprocessen. Eriks sätt att lyfta upp frågan till diskussion kan liknas vid det Silverman förespråkar och genom berättandet för de övriga bidrar han till förståelse för vad samhälls- beteendevetenskap kan bidra med. När medarbetarna lyssnar och sedan talar om för Erik hur de ser på saken kan diskussionen komma att utvecklas då fler subjektiva berättelser och erfarenheter kommer fram. Erik kan på detta sätt implementera den saknade kunskapen genom att den blir en del av socialisationen och människor anpassar sig dessutom till sammanhanget.

En tolkning jag finner rimlig och som bidrar till förklaring är socialisering in i det ekonomiska system samhället och organisationen förfäktar. Marknadsekonomin och de förutsättningar den ger organisationen och människor i samhället kommer upplevas som en naturlig fakta,

grundat i en kosmisk lag, och inte som en mänskligt producerad institution. För att människan ska fortsätta tro på institutioners innehåll krävs en ständig legitimering och socialisationen in i samhället och organisationen bidrar till överlevnaden för marknadsekonomin som institution. Informanterna bidrar till legitimeringen av marknads- företagsekonomin när de agerar i logik med de förutsättningar den stipulerar. Ytterligare problematisering av marknadsekonomin är möjlig sett ur Gert Helgessons perspektiv då han menar ekonomisk forskning egentligen har lite med empiriska fakta att göra. Tvärtom är mycket av forskningen till största delen teoretisk och det genomslag dess trosföreställningar har fått i samhället ligger inte alls i paritet med förklaringskraften hos teorierna.30 Tilltron till marknadsekonomin kan förklaras genom att de upplevs som en institution och inte problematiseras eller granskas som en vetenskap vilkens förklaringar ofta grundas i teorietiska diskussioner och modeller. Den skepsis de övriga informanterna redogör för kan förklaras av deras kunskaper grundas i ekonomiska teorier vilka dessutom enklare kan hävdas generera vinster till ägarna och få en tillämpning i nuläget. Deras anpassning till funktioner/kategorier som arbetar med en mer påtaglig koppling till marknadsekonomin kommer således utveckla det som en prioriterad kunskap. Jämför det med Erik och Annikas kunskaper vars resultat i ekonomiska termer kan ligga långt fram i tiden, då kan kunskap från till exempel samhälls- och beteende vetenskaplig områden vara en viktig del av deras arbetsverkyg. Socialisationen och arten av den är beroende av vilken status

kunskaperna har i världen. Ekonomiska kunskaper är i högre grad legitimerade i samhället och organisationen vilket ytterligare stärker förklaringen till flera informanters skepsis mot samhälls- beteendevetenskapliga som inte alls bär samma grad av legitimitet. Anpassningen till positionen och dess sammanhang innebär att man tar den på allvar och även de kunskaper och trosföreställningar som är knutna till positionen. Relationerna i funktionen bidrar till förstärkning av vad som upplevs vara sant och den gemensamma berättelsen i kontexten är ett viktigt verktyg för att stärka uppfattningen kring vad som är riktig kunskap.

Avslutningsvis talar man inom organisationen om hur omvärldsanalysen kan utvecklas och två informanter menar att social utveckling påverkar organisationen men de vet inte på vilket sätt. En lösning anser de kan vara ökade kunskaper inom samhälls- beteendevetenskapliga

forskningsområden. I motsats till dem förhåller sig övriga informanter skeptiska till dessa discipliners kunskap och förklaringskraft om hur social utveckling påverkar organisationen. Skepsisen kan förklaras av de valda teorierna och fokus har legat på socialisation och hur anpassning och berättelserna inom informantens sociala kontext utgör inverkan i

socialisationsprocessen. I det föregående beskrivs vilka sociala sammanhang och relationer som är viktiga och vilka kunskaper som kan knytas till dem. Inom dem konstrueras kunskapen som blir viktig för individen och den kan förklaras av socialisation, efterlikning, anpassning, kvalitativa element och av de berättelser som finns i det sociala sammanhanget.