• No results found

5 Material

5.2 Analyserat material

I följande avsnitt beskrivs kortfattat det material som ingår i studien, uppdelat i perioderna fornsvenska, äldre nysvenska och yngre nysvenska. I bilaga 1 ges en mer utförlig beskrivning av detta material. Förutom de texter och korpusar som redovisas

nedan utgörs primärmaterialet också av tre betydelsefulla ordböcker: Ordbok till

Samlingen af Sweriges Gamla Lagar (1877) av Carl Johan Schlyter, Ordbok öfver svenska medeltids-språket (1884–1918, samt supplementet 1953–1973) av Knut

Fredrik Söderwall samt Svenska Akademiens ordbok (1898–).

5.2.1 Fornsvenska texter

Från den fornsvenska perioden utgörs det undersökta materialet av texter tillgängliga vid Fornsvenska textbanken, en webbplats skapad av Lars-Olof Delsing vid Lunds universitet från vilken en stor mängd fornsvenska texter och en hel del äldre nysven-ska texter kan laddas ned som rtf-filer. Texturvalet har gjorts med en önnysven-skan om att skapa ett så varierat material som möjligt: såväl religiösa som profana texter och såväl vers som prosa har inkluderats. Vidare har materialet valts så att den äldre fornsvenska och yngre fornsvenska perioden i största möjliga mån ska likna varandra med avse-ende på fördelningen mellan olika genrer. I övrigt har urvalet med nödvändighet fått styras av vilka texter som finns att tillgå: det finns endast ett begränsat antal bevarade texter från den fornsvenska perioden. I några fall har en text valts av en viss anledning:

Äldre Västgötalagen är inkluderad i materialet eftersom denna lag är den äldsta

beva-rade svenska texten skriven med latinska bokstäver, Yngre Västgötalagen eftersom den är en senare omarbetning av Äldre Västgötalagen och därmed kan tänkas uppvisa intressanta skillnader gentemot denna, och Upplandslagen för att den anses ha varit stilbildande för senare lagar. Den fornsvenska ordspråkssamlingen har tagits med i undersökningen för att ordspråk (i likhet med lagtexter) bör vara sammanhang i vilka ord med generisk referens ofta kommer till användning.

I de fall texterna har ansetts för långa för att studeras i sin helhet har jag valt ut de mittersta partierna för undersökningen. Detta eftersom senare bearbetningar och tillägg ofta rör en texts inledning och avslutning. När de digitala versionerna av texterna har innehållit oklarheter har jag konsulterat den tryckta utgåvan (därigenom har en del smärre korrekturfel hittats). Alla i avhandlingen återgivna exempel har på samma sätt kontrollerats mot den tryckta utgåvan. Till hjälp vid undersökningen av de äldre fornsvenska lagtexterna har jag tagit Svenska Landskapslagar: tolkade och

förklarade för nutidens svenskar av Åke Holmbäck och Elias Wessén, första och femte

serien (1933, 1946), samt Magnus Erikssons landslag: i nusvensk tolkning av Åke

Holm-bäck och Elias Wessén (1962). I avhandlingen återges exempel från lagtexterna med

Holmbäck och Wesséns tolkningar. Jag har också valt att i övriga fornsvenska exem-pel översätta enstaka fornsvenska ord som kan vara svåra för en nutida läsare att förstå. Dessa översättningar är hämtade från Söderwalls ordbok (1884–1918), föru-tom för Kristoffers Landslag, från vilken översättningarna kommer från Schlyters ordbok (1877).

Totalt uppgår det undersökta fornsvenska materialet till 19 texter innehållande 398 800 ord, varav 199 800 ord (9 texter) från den äldre fornsvenska perioden och

199 000 ord (10 texter) från den yngre fornsvenska perioden. En översikt presenteras i Tabell 5.1 (en utförligare beskrivning ges i bilaga 1).

Tabell 5.1 Fornsvenska texter

Texttyp Äldre fornsvenska, antal ord Yngre fornsvenska, antal ord

lag 60 000 9 800 religiös prosa 60 000 60 000 profan prosa 21 600 62 500 profan vers 58 200 58 400 ordspråk 8 300 Totalt 199 800 199 000

Skillnaden mellan de två perioderna är främst att fler lagtexter representerar den äldre fornsvenska perioden (från den yngre fornsvenska perioden finns tyvärr bara en lagtext tillgänglig digitalt, Kristoffers Landslag, vilken dessutom till stor del utgörs av samma lagtext som Magnus Erikssons Landslag), och att det finns fler profana texter på prosa från den yngre fornsvenska perioden (från den äldre fornsvenska perioden finns tyvärr endast en sådan text tillgänglig digitalt, nämligen Konungastyrelsen).

5.2.2 Äldre nysvenska texter

Materialet från den äldre nysvenska perioden utgörs huvudsakligen av de texter från före 1732 som finns tillgängliga via Fornsvenska textbankens nysvenska annex.23

För att få ett fylligare material från första halvan av 1500-talet har jag också inkluderat två texter vilka i Fornsvenska textbanken kategoriseras som tillhörande den yngre forn-svenska perioden: Läkebok 7 (från första halvan av 1500-talet) och Historia Trojana (1529). Att Läkebok 7 inkluderats i den äldre nysvenska perioden kan tyckas förvå-nande eftersom startåret för denna tidsperiod vanligen sätts till 1526, men läkeboken består av en samling anteckningar av olika ålder, nedskrivna från omkring 1500 till mitten av 1500-talet (Ottosson 1977:152). Dessutom är en tredjedel av boken över-satt från en dansk läkebok från 1533 (Ottosson 1977:127). För att få en tydligare bild av pronomenbruket i den tongivande Gustav Vasas Bibel (1541) har dessutom ett par evangelier vilka inte finns tillgängliga via Fornsvenska textbanken hämtats från annat håll. Det analyserade materialet utgörs därmed av religiös och profan prosa (inklusive krönikor och brev) samt en läkebok. Totalt uppgår det till 523 500 ord, fördelade på 15 texter. Se Tabell 5.2 (en utförligare beskrivning finns i bilaga 1).

23 Några av de texter som i Fornsvenska textbanken är daterade 1647–1710 är undantagna från under-sökningen, eftersom jag bedömde utvecklingen under första halvan av den äldre nysvenska perioden som mest intressant. Jag har inte heller inkluderat alla tillgängliga bibelböcker.

Tabell 5.2 Äldre nysvenska texter

Texttyp Antal ord

religiös prosa 82 100

profan prosa 397 400

läkebok 44 000

Totalt 523 500

5.2.3 Yngre nysvenska korpusar

Från den yngre nysvenska perioden utgörs materialet av en stor mängd omfångsrika korpusar bestående av olika typer av profan prosa. Ett flertal sådana korpusar innehål-lande tidningstext, skönlitteratur och bloggtext finns tillgängliga genom Språkban-kens konkordansverktyg Korp vid Göteborgs universitet (se Borin, Forsberg & Roxendal 2012). Också korpusen ”Svensk dramadialog”, omfattande dramer från perioden 1730–1997 och tillgänglig via Uppsala universitet (se Melander Marttala & Östman 2000; Melander Marttala & Strömquist 2001), liksom den svenska delen av ”Nordisk dialektkorpus”, bestående av transkriberat tal från olika delar av Sverige, tillgänglig via Universitetet i Oslo (se Johannessen m.fl. 2009), samt fyra transkribe-rade samtal från projektet Talsyntax 1967–1968 (se Einarsson 1978) finns inklude-rade i studien.

Eftersom de aspekter som har varit relevanta att studera under denna period skiljer sig åt mellan de olika orden man, en och du har inte exakt samma korpusar excerpe-rats i var och en av de tre delstudierna. I Tabell 5.3, vilken ger en översikt över det yngre nysvenska materialet, är dock allt material som har använts från denna period inkluderat (en utförligare beskrivning ges i bilaga 1). Totalt uppgår materialet till närmare 1 miljard ord.

Tabell 5.3 Yngre nysvenska korpusar

Texttyp Antal ord

dramer 806 200 skönlitteratur 17 766 700 tidningstext 465 120 500 bloggtext 505 398 000 transkriberat tal ca 319 900 Totalt ca 989 411 300

6 Utvecklingen av man som generiskt