Anser förskollärare att det är betydelsefullt att arbeta med musik och dans i förskolan och i så fall varför?

I resultatet av båda delstudierna framkommer att förskollärarna är medvetna om potentialen i musik och dans. De har uttalat att det finns obegränsade möjligheter och många sätt att arbeta inom dessa områden. Vår undersökning visar att förskollärarna arbetar med musik och dans för att utveckla språket och de sociala förmågorna hos barn och anser att detta arbetssätt med musik och dans är betydelsefullt. Social förmåga är en viktig egenskap som barnen behöver utveckla för att kunna vara tillsammans, för att lära sig uttrycka sina känslor, för att kunna lösa problem tillsammans (Lorenzo-Laso med fl., 2007). Forskning stödjer att de estetiska ämnena inte bara utvecklar barns färdigheter

utan också berikar förskollärares upplevelser, erfarenheter och kunskaper. De estetiska ämnena öppnar dörrar till många fördelar och möjligheter (Lorenzo-Laso, med fl., 2007). Men Ehrlin (2014) har poängterat detta arbetssätt som ett problem, då förskollärare glömmer att använda musik för musikens skull och därför inte utvecklar barns lärande och utveckling inom musikämnet. Ehrlins forskning visar att förskollärarnas arbetssätt med musik begränsas till barns språkutveckling och sociala förmågor (Ehrlin, 2014). Vidare visar resultatet i vår studie att förskollärarna medvetet använder musik och dans som medel för att börja nytt tema, lära ut bokstäver och siffror, skapa stämning och ha det roligt. Vikten av upplevelse av glädje i musik och dans aktivitet betonas av forskarna för att det utvecklar barnens erfarenheter, kunskaper och färdigheter och detta stärker deras självförtroende, vilket motiverar dem att utvecklas och förbättras ytterligare. När barnen har roligt under musikaktivitet då är också lärandeprocessen rolig (Huisman Koop & Kuebel, 2018).

Sammanfattningsvis

Resultaten av våra båda delstudier och den sammantagna analysen av delstudierna gör gällande att musik och dans har gemensamma drag i planering och genomförande. Musik och dans användes mest som lärande inom andra ämnesområden eller som underhållande moment utan lärandets objekt.

Läroplan för förskolan uttrycker att “varje barn ska ges förutsättningar att utveckla förmåga att skapa och förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans” (Lpfö18, s. 14). Vår studie visar att förskollärarna tolkar läroplanens mål utifrån det sociokulturella perspektivet att skapa förutsättningar för sociala möten och språkutveckling.

Vår studie visar att musik och dans av förskollärarna ofta tolkas som underhållningsmoment. Men om man granskar förskolans lärande syfte genom de fyra kategorierna i, om, med och genom framkommer det tydligt att de båda ämnena har viktiga roller att fylla i förskolans undervisning.

Läroplan för förskolan uttrycker ju varje barn ska få förutsättningar att utveckla förmåga att skapa och förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans (Lpfö18, s. 14). Vår studie visar dock att förskollärarna tolkar läroplanens mål som att musik och dans har som syfte att utveckla lärande i andra ämnen snarare än att musik och dans själva utgör objekt för lärandet.

9 Konklusion

Förskollärarna tolkar läroplanens mål utifrån sociokulturella perspektivet då mycket fokus läggs på realationsskapande och gruppgemenskap, där språkutvecklingen har betonats som det viktigaste.

Förskollärarna utvecklar barns förmågor att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter, men musik och dans används även som medel för att nå andra mål. Detta på grund av avsaknaden av tydliga målbeskrivningar i musik- och dansämnena i läroplanen och på grund av kunskapsbrist och otillräcklig utbildning i de båda ämnena. Resultatet visar att de flesta förskollärarna inte har reflekterat över “vad” de lär och utvecklar hos barn inom de två estetiska ämnena. Förskollärarna ser möjligheter med musik och dans, men bara som medel att nå andra mål i andra ämnen. De flesta av förskollärarna har ingen medvetenhet om att de faktiskt inte lär ut om musik eller dans. Musik och dans är för dem också medel att skapa stämning, lugna ner eller varva upp, det vill säga att underhålla barnen. De estetiska ämnena kräver mer utbildning och tid för att lärarna ska känna sig säkra på att undervisa i dem. Estetiska ämnena kräver estetisk syn på utveckling och lärande inte bara hos barnen men också hos förskollärarna själva.

Sammanfattningsvis vill vi säga att det behövs mer kunskap i förskolans verksamhet inom de två estetiska ämnena musik och dans. Vi anser att förändring borde ske “uppifrån” i de högre utbildningsinstanserna, förmodligen genom politiker. Läroplanen utarbetas ju efter riktlinjer från riksdagen. En bra start i utvecklingen skulle vara en utökning av antalet studietimmar i de estetiska ämnena på förskollärarprogrammet, speciellt i musik och dans. Det kommer i slutänden leda till att ingjuta mer säkerhet i yrkesrollen hos blivande förskollärare. I sin tur kommer framtidens barn i vårt samhälle då få en lustfylld och lärorik utbildning. I vidare forskning skulle vi vilja genomföra etnografisk studie med syfte att undersöka hur förskollärarna arbetar utifrån begrepp i och om musik och dans. I många kulturer är kunskaper i musik och dans mer betonade i utbildningen och det vore intressant att se hur detta påverkar förskollärarnas arbetssätt jämfört med det i Sverige. Men det är en helt annan uppgift än den vi nu avslutar.

10 Referenslista

Angelo, Elin (2014). Musikalitet. I Elin Angelo & Morten Saether (red.) Barnet och musiken.

En introduktion i musikpedagogik för förskollärare. s.47–70. Malmö: Gleerups AB.

Barnkonventionen (1989). FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.

Bell, Judith & Waters, Stephen (2016). Introduktion till forskningsmetodik. Lund:

Studentlitteratur.

Edwards, Linda Carol; Bayless, Kathleen M. & Ramsey, Marjorie E. (2009). Music and Movement. A Way of Life for the Young Child. London. Pearsson Education Ltd.

Ehrlin, Anna (2013). Musik ska spela roll i förskolan. Förskolan.

https://forskolan.se/musik-ska-spela-roll-i-forskolan/ (2020-01-07)

Ehrlin, Anna (2014). Swedish preschool leadership. Supportive of music or not? Cambridge University Press. 32:2, s. 163–175.

Ericsson, Claes & Lindgren, Monica (2015). Kvalitet och kompetens i den pedagogiska musikverksamheten. I Bim Riddersporre & Johan Söderman (red.) Musikvetenskap för förskolan. s. 53–62. Stockholm: Författarna och Bokförlaget Natur & Kultur.

Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2012).

Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. s. 283–311.

Stockholm: Norstedts Juridik AB

Holmberg, Ylva (2015). Musikstunden - sång, spel och rörelse. I Bim Riddersporre & Johan Söderman (red.) Musikvetenskap för förskolan. s. 123–137. Stockholm: Författarna och Bokförlaget Natur & Kultur.

Holmberg, Ylva (2017). Musikskap i förskolan- musikstunder ur ett didaktiskt perspektiv.

Stockholm: Liber AB.

Huisman Koops, Lisa & Kuebel, Christa R. (2018). Observations of and Perspectives on Musical Enjoyment in the Preschool Clasroom. Contribution to Music Education, Vol. 43, s. 59–76.

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. 3. Uppl Stockholm: Natur och Kultur.

Jeppson, Sofia (2009). Därför är musiken så viktigt för barn. Arbetarbladet.

https://www.arbetarbladet.se/artikel/darfor-ar-musiken-sa-viktig-for-barn (2020-01-07).

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur.

Lagerlöf, Pernilla & Wallerstedt, Cecilia (2018). Förskollärares perpsektiv på musikundervisningens utmaningar för de yngsta barnen i förskolan. Norsk senter for barneforskning, Barn, nr. 3–4, 2018, s. 59-78.

Lorenzo-Laso, Riolama; Ideishi, Roger I. & Ideishi, Siobhan K. (2007). Faciltating Preschool Learning and Movement through Dance. Early Childhood Journal Education, Vol. 35, No. 1, August 2007, s. 25–31.

Lundgren, Ulf P. (2014). Det livslånga lärandet- att utbilda för ett kunksapssamhälle. I Ulf P. Lundgren; Roger, Säljö & Caroline Liberg (red.) Lärande skola bildning. Grundbok för lärare. s. 101–138. Stockholm: Natur och Kultur.

Lutz, Tamara & Kuhlman, Wilma D. (2000). Learning About Culture Through Dance in Kindergarten. Early Childhood Education Journal, Vol. 28, No. 1, s. 35–40.

Lpfö18 (2018). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket.

Pramling Samuelsson, Ingrid; Asplund Carlsson, Maj & Pramling, Niklas (2008). Från görande till lärande och förståelse. En studie av lärares lärande inom estetik. Nordic Early Childhood Education Research, Vol 1, NR 1, s. 41–51.

Riddersporre, Bim (2015). Barns tidiga upplevelser av musik. I Bim Riddersporre & Johan Söderman (red.) Musikvetenskap för förskolan. s. 21–34. Stockholm: Författarna och Bokförlaget Natur & Kultur.

Sjöstedt Edelholm, Elisabet (2015). Att närma sig kunnande i och om improvisation i dans.

I Britt-Marie Styrke (red.) Kunskapande i dans. Om estetiskt lärande och kommunikation. s.

122–136. Stockholm: Liber AB.

SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:

Studentlitteratur.

Säljö, Roger (2014). Den lärande människan- teoretiska traditioner. I Ulf P. Lundgren;

Roger, Säljö & Caroline Liberg (red.) Lärande skola bildning. Grundbok för lärare. s. 251–

309. Stockholm: Natur och Kultur.

Trost, Jan (2014). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Tellgren, Britt (2008). Från samhällsmoder till forskarbehörig lärare: Kontinuitet och förändring i en lokal förskollärarutbildning. Örebro: Örebro University.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vällingby: Elanders Gotab.

Welch, Graham F. (2011). Om sångutveckling. Gunnel Fagius (red.) Barn och sång- om rösten, sångerna och vägen dit. s. 55–66. Lund: Studentlitteratur AB.

11 Bilagor