4. Styrande perspektiv, ansvar och samverkan
4.3. Ansvar, organisering och samverkan på den lokala nivån
4.3.1. Implementera nya arbetssätt
Flera av regeringen tillsatta utredningar visar på att avgörande framgångsfaktorer i arbetet med att stödja personer som utsatts för våld är politisk prioritering och förankring, samverkan mellan aktuella myndigheter och verksamheter, målgruppsanpas-sade arbetsmetoder och en långsiktighet i arbetet (Rejmer, Sonander, Agevall 2010; Ungdomsstyrelsen 2010; Brå 2008:25; Brå 2010:19). Vägledningen fokuserar i denna del på ovanstående framgångsfaktorer för att öka de unga i målgruppens möjligheter till att få det skydd och stöd de behöver och den rehabilitering de är i behov av oavsett var de placeras.
Länsstyrelsen Östergötland har under flera år arbetat operativt med att från den regionala nivån stötta den lokala nivån i att få till en samverkan i praktiken i förhållande till unga som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck och/eller unga som riskerar att bli gifta mot sin vilja eller har blivit gifta mot sin vilja. För att öka de unga i målgruppens möjligheter till skydd, stöd och rehabilitering utifrån sina behov menar Länsstyrelsen Östergötland att det är viktigt att;
• frågan är förankrad politiskt på den lokala nivån
• det finns en vilja och möjlighet att granska och utveckla sitt handlingsutrymme, sin organisation och sina insatser i förhållande till målgruppen
• det finns en ambition att få till en operativ samverkan och en sammanlänkad skydds- och stödkedja utifrån den en-skilde individens behov
• det finns en möjlighet till ett delat ansvarstagande för samhällsingripandet hos flera aktuella aktörer
• det finns vilja och möjlighet att lyfta fram brister och svårigheter i enskilda ärenden och i sin egen verksamhet i förhål-lande till målgruppen för att möjliggöra utveckling
• att den process som sker på den lokala nivån möjliggörs, stöttas och/eller följs upp på regional och nationell nivå.
Länsstyrelsen Östergötland beskriver processen på den lokala nivån för att möta upp de unga i målgruppens behov som en trappa;
Länsstyrelsen Östergötlands erfarenhet är att den lokala nivån kan behöva stöd från den regionala och nationella nivån vad gäller att implementera nya arbetssätt. Länsstyrelsen Östergötland planerar därför att ta fram ett metodstöd för samverkan för att öka den lokala nivåns möjligheter att kunna skydda, stödja och rehabilitera unga som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck och/eller riskerar att bli gifta mot sin vilja eller som har blivit gifta mot sin vilja.
4.3.2. Målgruppen eller målgrupperna
De unga i målgruppen kan som vi tidigare har lyft fram både vara underåriga och myndiga, kvinnor och män, homo-, hetero-, bisexuella och transpersoner, ensamstående och par med eller utan egna barn. Eftersom målgruppen har både gemensamma och specifika drag kan den på samma gång beskrivas som en grupp och som flera grupper. Trots att vägledningen främst bygger på kunskap och erfarenhet av flickor och unga kvinnors situation före och efter en placering finns det grund att tro att den ska kunna användas i förhållande till alla de unga i målgruppen. Länsstyrelsen Östergötland menar dock att det är viktigt att ansvariga aktörer på den lokala nivån också uppmärksammar pojkar och unga män, unga med funktionshinder och unga HBT-personer, då det gäller det generella arbetet med att utveckla insatser. Då det gäller enskilda ärenden kan det vara av särskild vikt att ta in kompetens från verksamheter som arbetat specifikt med unga killar, funktionshindrade eller unga HBT-personer som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck och/eller som riskerar att bli gifta mot sin vilja eller som har blivit gifta mot sin vilja.
Då det gäller framtida forskning och metodutveckling är det viktigt att lyfta fram dessa kunskapsluckor vad gäller de särskilda gruppernas utsatthet och behov vid placering.
Länsstyrelsen Östergötland ser ett behov av att utveckla kunskaperna kring pojkar och unga mäns egen utsatthet i heders-relaterade sammanhang och har utifrån detta i samarbete med övriga länsstyrelser beslutat att starta ett projekt i kunskapsin-hämtande och förändrande syfte.
4.3.3. Många aktörer på den lokala nivån kan bli aktuella utifrån de ungas behov
När en ung person har utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck och/eller riskerar att bli gift mot sin vilja eller har blivit gift mot sin vilja är det många olika aktörer i samhället som bär ansvar för olika delar i den sammanlänkade skydds- och stödkedjan till den unga/unge. Detta leder till att de unga i målgruppen kan ha behov av kontakt med oerhört många myndigheter, verk-samheter och aktörer på den lokala nivån. Det är viktigt att kunskapen om målgruppens behov ökar och att aktörer inom alla aktuella befintliga strukturer utvecklar insatser för målgruppen. Socialtjänsten, polismyndigheten och hälso- och sjukvården kan sägas vara särskilt viktiga aktörer utifrån de ungas behov. De kan också i hög utsträckning sägas vara beroende av varandra för att kunna tillgodose dessa.
Länsstyrelsen Östergötland menar att för att öka utsattas möjligheter till att få det skydd och stöd de behöver och den rehabili-tering de är i behov av oavsett var de placeras krävs att i första hand kommunen, polismyndigheten och hälso- och sjukvården känner till sitt eget och andras ansvar och handlingsutrymme, att de känner till hur de kan samverka och samarbeta och vilka arbetssätt som kan ses som effektiva. Avsnittet belyser olika teman som kan ses som särskilt viktiga i förhållande till den lokala nivåns möjligheter att möta upp de ungas behov.
4.3.4. Kartlägga behov av insatser på den lokala nivån
Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta övergripande ansvar innebär dock ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän (2 kap. 1 § SoL). Kommunen har också ett särskilt ansvar för brottsoffer (5 kap. 11 § SoL) och för barn och unga enligt 5 kap. 1 § SoL. Enligt regeringens proposition 2006/07:38 har socialtjänsten ett ansvar att ta ett helhetsgrepp om frågan om våldsutsatta och se till att hela famil-jen får den hjälp och det stöd som respektive person behöver. Socialnämnden har därmed inte enbart ansvaret för våldsutsatta och barn som bevittnat våld utan även för personer som utövar våld, som har rätt att få stöd och hjälp för att kunna förändra sitt beteende. Socialstyrelsen menar att nämndens ansvar i förhållande till insatser till våldsutsatta är grundläggande för att en utveckling av socialtjänstens stöd till våldsutsatta ska ske. Det är nödvändigt att nämnden tar det ansvaret både utifrån ett samhällsperspektiv och utifrån ett människorättsperspektiv (Socialstyrelsen 2009). I slutet av 2009 utkom Socialstyrelsens all-männa råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld (SOSFS 2009:22) i syfte att stödja socialnämnden i processen att möta upp behov hos våldsutsatta kvinnor och barn som upplevt våld mot närstående och att förebygga våld genom att också erbjuda insatser till våldsutövare1. En utgångspunkt vad gäller socialnämndens ansvar för de unga i målgruppen kan vara de punkter som lyfts fram i Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2009:22. Utöver de allmänna råden menar Länsstyrelsen Östergötland att det är viktigt att lyfta fram vissa faktorer som särskilt gäller de unga i målgruppen;
• de unga i målgruppen saknar ofta ett stöttande socialt nätverk, detta behöver kompenseras genom särskilda insatser
• målgruppen innefattar både minderåriga och myndiga, män och kvinnor, ensamstående och par vilket gör att den
1 Socialstyrelsen ska ta fram en handbok som kan ses som en fördjupning och operationalisering av de allmänna råden (Brå 2010).
lagstiftning, de riktlinjer och de insatser som erbjuds utifrån de allmänna råden inte är anpassade för alla unga i mål-gruppen
• de arbetssätt och verktyg för utredning eller bedömning av risk som används på lokal nivå är ofta inte anpassade för att utreda eller bedöma skydd och stöd eller hot och risk för målgruppen. Detta behöver kompenseras genom extern kompetens eller utbildning och utveckling av de befintliga verktygen om de unga i målgruppens behov ska utredas och bedömas på bästa sätt
• de unga i målgruppen behöver i stor utsträckning placeras utanför den egna kommunen eller länet
• ofta är placeringar av de unga utifrån deras akuta behov och insatser av mer långsiktig karaktär resurskrävande. Detta visar på ett behov av att de finansiella åtagandena gentemot målgruppen behöver redas ut på den lokala nivån i förhål-lande till en uppskattning av omfattning
• det visar också på ett behov av särskilda kommun- och länsövergripande placeringsmöjligheter och rehabiliteringsin-satser specifika för målgruppen och att man ser över hur dessa verksamheter kan finansieras
• de insatser som kommunen erbjuder våldsutövare är ofta inte anpassade utifrån målgruppen vilket visar på behov av att utveckla, utvärdera och följa upp särskilda insatser kring detta.
För att få en samlad kunskap om behoven av insatser från kommunen i förhållande till de unga i målgruppen och de som ut-gör hotet kan någon form av kartläggning av omfattningen vara en utgångspunkt. Kartläggningen kan dels belysa hur många ärenden som gällt unga som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck och/eller unga som riskerar att bli gifta mot sin vilja eller som har blivit gifta mot sin vilja inom olika verksamheter på den lokala nivån som exempelvis socialtjänsten, polisen, ungdomsmottagningen, skolan eller liknande. Ett annat alternativ är att genom skolundersökningar kartlägga omfånget av unga i målgruppen2. Utifrån kartläggningen kring hur många på den lokala nivån som kan uppskattas vara aktuella för sam-hällets skydds- och stödinsatser behöver en analys göras av hur de insatser som erbjuds på den lokala nivån svarar mot de unga i målgruppens behov. Sedan behöver den lokala nivån fastställa på vilka områden det kan finnas behov av att samverka såväl internt som externt, både på en övergripande nivå och i enskilda ärenden i förhållande till de unga i vägledningens målgrupp.
4.3.5. Samverkan
Länsstyrelsen Östergötland menar att både då det gäller samverkan på den lokala nivån mellan verksamheter och då det gäller mellan aktörer i enskilda individärenden så bör samverkan vara aktiv, kontinuerlig och långsiktig. Den lagstiftning som rör kommunen, polismyndigheterna och hälso- och sjukvården möjliggör samverkan i förhållande till målgruppen både på en mer övergripande nivå men också samverkan i enskilda ärenden.
Särskilt i förhållande till unga under 18 år betonas vikten av samverkan. Då det gäller barn och unga som riskerar att fara illa har kommunen huvudansvaret för att samverkan kommer till stånd (5 kap. 1a § SoL). Motsvarande bestämmelser finns för polisen, hälso- och sjukvården och skolan i deras styrande lagstiftning. Socialstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling och Rikspolisstyrelsen har tagit fram en nationell strategi för samverkan (Myndigheten för skolutveckling et al 2007).
4.3.6. Målet med samverkan
Länsstyrelsen Östergötland menar att det är viktigt att de verksamheter som är aktuella ska känna till varandra och ha kunskap om och förtroende för varandras handlingsutrymme och perspektiv. Först då kan samhällets skydds- och stödkedja bli stark i förhållande till de unga i målgruppen. Utifrån ett metodutvecklande och förebyggande perspektiv är den lokala nivåns bered-skap och kapacitet att hantera dessa ärenden betydelsefull. Inte bara för de som placeras utan också för människorna i deras närhet och för andra unga som befinner sig i en liknande situation men som inte sökt skydd och stöd från samhället. I Läns-styrelsen Östergötlands arbete med projektet Kärleken är fri så tillfrågades unga i målgruppen om vilken information som de tyckte var viktig att ha upplagd på hemsidan kopplad till projektet3. De unga menade att information om vad som hände om
2 Sådana skolundersökningar har exempelvis genomförts av Stockholms stad (Shlytter et al 2009) och i Gävleborg (Länsstyrelsen i Gävleborgs län 2010).
3 www.dinarattigheter.se
man väl sökte skydd och stöd var det som var mest angeläget - vad kan samhället göra för att förändra min situation, vad kan ni göra för mig om jag söker hjälp och vad händer med min familj? Länsstyrelsen Östergötland menar att målet med samverkan mellan aktörerna på den lokala nivån bör vara att alla ska känna att de kan svara på dessa unga människors frågor och också känna sig trygga med de svar de kan ge.
4.3.7. Effektiva arbetssätt
Samverkan i sig har dock som vi tidigare lyft fram mindre betydelse för effektiva insatser i förhållande till de unga i målgrup-pen. Det som ger utslag är troligtvis de arbetssätt som används och att insatser sker i samverkan. Länsstyrelsen Östergötland menar att det går att lyfta fram vissa framgångsfaktorer i arbetet med våldsutsatta som kan ses som relevanta i förhållande till de unga i målgruppen;
• att alla som möter de unga förstår vikten av att bygga en relation med den unga/unge för att få henne eller honom att känna trygghet, tillit och förtroende
• att arbeta snabbt och effektivt i det akuta skedet med ett flertal insatser och med ett tydligt fokus på att skydda den unga/unge och att säkra stödbevisning på den unga/unges våldsutsatthet utifrån att de unga i målgruppen ofta tar tillbaka sina uppgifter
• att reducera hotet mot den unga/unge och att tillgripa tvångsmedel när det är befogat
• att insatserna är koordinerade och kommunicerade mellan myndigheter
• att de personer som har ansvar och mandat att bevilja skyddsinsatser som åklagare och socialsekreterare är närvarande och engagerade i utredningsarbetet
• att det finns en hållande struktur, anpassad efter det individuella behovet, i insatserna.