lade runt 5 sekunder. På x-axeln varieras tiden mellan avbrotten från 1 sekund till 400 sekunder. 100 101 102 0 0.2 0.4 0.6 0.8 1 mod. TCP TCP Reno
Tid mellan avbrotten, sekunder.
Normerad
datatakt
Figur 6.5: Kapacitet hos länken med TCP Reno jämfört med en modifierad modell av TCP.
9% av paketen tappas och avbrott på ca 5 sekunder uppträder med varierande intervall, plottad längs x-axeln.
Diskussion Vi ser att även en relativt enkel modifiering av TCP kan påverka ka-
paciteten. Vår modifiering har lett till en något högre överföringstakt i vår modell i den högra delen av vår figur. Det intressanta och som man bör fokusera på är att se hur mycket TCP faktiskt kan påverka kapaciteten på en förbindelse.
Man kan därmed konstatera att en modifiering av TCP skulle kunna ha en betydelse för kapaciteten hos ett ad hoc-nät, och därför bör vara viktig att ha i åtanke då ad hoc-nät ska modelleras. Ytterligare forskning och effektivisering av modifieringarna bör kunna leda till ytterligare förbättringar av kapaciteten, vilket också tidigare arbeten [8, 4, 6] visar.
6.3
Antalet avbrott relativt andelen tid i avbrott
En intressant del att undersöka är att studera om datatakten varierar mycket beroende på längden hos avbrotten. Ett sätt att studera detta är att låta proportionen mellan tiden för avbrotten och tiden mellan avbrotten vara konstant, men variera längden på avbrotten, se ekvation 6.3. Vi studerar hur kapaciteten kan förändras då vi 50% av tiden råkar ut för avbrott, och hoppas på att kunna dra någon slutsats kring vil- ka avbrott som ger störst problem i vår modell. Om överföringen då var optimal
6.3 Antalet avbrott relativt andelen tid i avbrott 39 100 101 102 0 0.1 0.2 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 0.8 optimal uppmätt datatakt
Tid i avbrott respektive mellan avbrotten, (sekunder).
Normerad
datatakt
Figur 6.6: Kapacitet mätt i datatakt vid olika avbrottstider men med konstant proportion
mellan avbrottsfri tid och tid i avbrott. I detta fall är tiden i avbrott lika lång som den avbrottsfria tiden och plottad längs x-axeln.
skulle vi kunna sända 50% av vad vi brukar. Vi vet dock att eftersom det tar ett tag att komma upp i maximal datatakt så kommer vi inte att lyckas med detta.
Æ =
tid mellan avbrotten
avbrottets tid (6.3)
En teori är att om vi låter avbrotten vara relativt korta men frekventa hinner inte TCP öka cwnd tillräckligt mycket mellan varje avbrott och resultatet blir då sämre datatakt. Man kan också tänka sig att om avbrottstiderna är mycket små hinner inte någon timeout göras och eftersom vi buffrar paket innebär det endast att paketen fördröjs något. Det skulle kunna innebära att små avbrott inte minskar kapaciteten så mycket.
Vid mycket långa avbrott som dock inte inträffar så ofta kommer timeout garanterat att inträffa vilket innebär en mycket långsam start efter avbrottet. Det- ta kommer troligen att vägas upp av att avbrotten sker så sällan att man lyckas överföra mycket information under tiden mellan avbrotten.
Vi lät proportionen mellan avbrott och förbindelse vara ett, d.v.s. de är lika sto- ra. Kapaciteten studerades och vi varierade avbrottstiden och därmed också tiden mellan avbrotten mellan 1 och 400 sekunder, se figur 6.6
Diskussion I figuren 6.6 ovan ser vi en något hackig kurva, men vi kan ändå
40 6.3 Antalet avbrott relativt andelen tid i avbrott
tack vare vår buffert enbart får en viss fördröjning i systemet och därmed en medioker datatakt.
Då avbrottstiden överskrider 2 sekunder minskar överföringen en del och det skulle kunna bero på att det krävs ett avbrott på ca 2 sekunder för att timeout ska inträffa. När sedan avbrottstiden ökar ytterligare ökar också tiden mellan avbrotten och vi lyckas öka fönsterstorleken tillräckligt under den här tiden för att överföra relativt mycket paket.
Kapitel 7
Slutsatser och fortsatt arbete
7.1
Slutsatser
Vi har i den här rapporten studerat problemen med TCP (Transmission Control Protocol) i ad hoc-nät. Som bakgrund har en sammanställning av protokollstack- en och en fördjupning av TCP:s egenskaper och funktioner gjorts samt en litter- aturstudie över tidigare arbeten för att se vilka problem med TCP i ad hoc-nät som framkommit samt vilka åtgärder som föreslagits.
I trådlösa nät fås en hög bitfelshalt vilket innebär att TCP sänker takten om fler paket tappas. I ad hoc-nät förvärras situationen ytterligare eftersom information skickas mellan de rörliga noderna, och det händer att avbrott inträffar då enheterna splittras eller då vägar i kommunikationen ändras. Tidigare arbeten visar att en modifiering av TCP skulle kunna vara effektiv [4, 6, 8, 11] och öka kapaciteten.
Våra resultat har dock visat att problemen i vår modell, byggd i simuler- ingsprogrammet OPNET, inte är så stora som man kunnat förvänta sig. I vår modell kan paket tappas, avbrott uppstå och då detta sker buffras paket i en mellanliggande nod. Sträckan mellan sändaren och mottagaren hölls konstant och fördröjningen studerades ej.
Då paket tappades krävdes det att vi förlorade över 10% av paketen för att all- varligt påverka kapaciteten, en siffra som man med felrättande kodning i länklagret lätt kan klara. Avbrott visade sig inte heller ge alltför stora problem i vår modell.
Vissa förklaringar till detta har getts. Bland annat kan vi konstatera att buf- frandet i ad hoc-nätet har betydelse. Kapaciteten ökade då paketen buffrades. Med buffring får t.ex. korta avbrott endast en fördröjande effekt.
En enkel modifiering av TCP gjordes också genom att låta datatakten öka hastigt efter avbrott och visade att en ökning av kapaciteten var möjlig. Vi kan slutligen konstatera att en modifiering av TCP är effektiv men om vi vill uppnå