2017 2018 2019 Antalet dataset som är tillgängliga genom

nedladdningstjänster

125 134 192

Antal besök på Miljödataportalen 49 331 53 708 59 844

Naturvårdsverket har slutrapporterat uppdraget att som utvecklingsmyndighet inom regeringens program Digitalt först bidra till smartare miljöinformation. Ett nytt arbetssätt är etablerat och organisationer med stort intresse av miljö- informationshantering samverkar i forum som är beständiga över tid. I slut- rapporten återfinns förslag till fortsatta uppdrag kring digitalisering av tillsyn och kontroll, utformade av Naturvårdsverket och Jordbruksverket i samverkan. Ett konkret resultat är det regeringsuppdrag som i ett första steg genomför en förstudie av digitaliserad tillsynsvägledning.

Naturvårdsverket utgår från tesen att samhällets ökade insikter om och intresse för klimat-, miljö- och hållbarhetsfrågor påverkar marknaden och hur marknadsaktörer agerar. Dialogmöten med representanter från företag och

branschorganisationer har genomförts där frågor om företags drivkrafter och vad offentlig sektor kan bidra med diskuterats. Dialogen togs vidare i den miljöinformationskonferens som genomfördes 27–28 maj med cirka 80  deltagare från länsstyrelser, kommuner, nationella myndigheter och andra organisationer. Temat för konferensen var hur offentlig sektor möter målgrupperna företag och allmänhet, och deltagare var bland annat representanter för eSamverkanspro- grammet eSam, Tillväxtverket och företag i framkant.

Miljöinformationsrådet har under 2019 hållit två möten. I rådet samverkar 14 organisationer, sedan Trafikverket tillkommit som ny deltagare. I rådet har man bland annat kommit överens om rekommendationer för hantering av metadata som skapar möjligheter att tillgängliggöra information på ett effektivt sätt. Man har också kommit överens om att se över om samverkansformerna är funktionella eller om något behöver justeras för framtida samverkan. Planering av en bred och öppen process pågår där olika parter kan göra sin röst hörd. En stor del av rådets möten ägnas åt kunskaps- och erfarenhetsutbyte och både eSam och myndigheten för digital förvaltning (DIGG) har deltagit och berättat om sina respektive roller och riktningen i offentlig sektor.

Tillsammans med Tillväxtverket, Bolagsverket, Havs- och vattenmyn- digheten samt Livsmedelsverket har Naturvårdsverket under 2019 aktivt drivit på och etablerat en samverkan för att förenkla informationsutbyte med kommuner. Genom att samordna och ensa Naturvårdsverkets och de övriga myndigheternas krav och behov av informationsutbyte med kommuner kan kommunerna och dess leverantörer av it-system enklare möta dessa krav. Arbetet är ett steg i det långsiktiga samverkansarbetet med kommunernas användarföreningar för sina verksamhetssystem, som påbörjades 2018. Möten för dialog och erfarenhetsutbyte med användarför- eningarna har genomförts kvartalsvis sedan 2018. I mars 2019 arrangerade Naturvårdsverket ett dialogmöte med användarföreningarna, kommunernas leverantörer av verksamhetsstöd för miljösystem samt länsstyrelserna.

Naturvårdsverket har deltagit med tid och kompetens i de regeringsuppdrag som DIGG samordnat kring grunddata och informationsutbyte. Genom detta ledande arbete har Naturvårdsverket påverkat och bidragit till de slutsatser och kunskaper som samverkansuppdraget åstadkommit. Av resultatet framgår det tydligt att arbetet inom Smart miljöinformation ligger i linje med övrig digitalisering av offentlig sektor, till exempel avseende DIGG:s förslag om att etablera ett ekosystem för informationsutbyte i offentlig sektor. Resultatet är också att vi på Naturvårdsverket har kunnat förbereda oss själva och andra aktörer inom miljösektorn på vad som komma skall och anpassa vår utveck- ling därefter. Naturvårdsverket har dessutom genom sitt deltagande tagit hem värdefull kunskap och haft möjlighet att utveckla den egna kompetensen.

Andra samarbeten utvecklas för att möta behoven av effektivt digitali- seringsarbete. En rad myndigheter och organisationer initierade i våras ett erfarenhetsutbyte som syftar till att ensa och effektivisera informationsutbytet med kommunerna. Samverkansinitiativet, som har tagit namnet InfoKom, hoppas kunna öka förståelsen om gemensamma behov, utmaningar och

informationsutbytesmönster. Bland annat har en workshop hållits kring lösningsmönster utifrån tre aktuella case, med tyngdpunkt på Havs- och vattenmyndighetens arbete kring små avlopp. I samverkan har hittills deltagit representanter från Bolagsverket, eSam, Folkhälsomyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Inera, Jordbruksverket, Lantmäteriet, Livsmedelsverket, länsstyrelserna, Naturvårdverket, Sveriges kommuner och regioner och

Tillväxtverket samt några kommunala systemleverantörer och deras användar- föreningar. Arbetet ligger i linje med ett av de regeringsuppdrag som föreslogs i DIGG:s rapport ”Säkert och effektivt informationsutbyte”, och utgör en frivillig uppstart i samverkan i väntan på ett eventuellt regeringsuppdrag.

 Naturvårdsverket har under året arbetat med att åstadkomma ett effektivt återanvändbart arbetssätt för de informationsflöden som krävs för att möta kraven på spårbarhet av farligt avfall. Resultatet har tagits upp i Miljöinformationsrådet där man kommit överens om att kontakta MSB om behov av utbildning och stöd, och i hur arbete för informationssäkerhet kan ske i samverkan.

Kommunikation för att öka kunskapen

Naturvårdsverket kommunicerar i olika kanaler för att göra miljöinformation känd och se till att den kommer till nytta. När vi planerar och genomför kommunikation arbetar vi effektstyrt. Det innebär att vi utifrån effektmål genomför regelbundna uppföljningar av hur omvärlden använder digitala kanaler och hur välkommunikationsinsatser lyckas. Uppföljningarna resulterar sedan i förbättringar.

Naturvårdsverket har under året arbetat vidare inom fem långsiktiga kommunikationsprogram där myndigheten vill åstadkomma en större för- flyttning i exempelvis kunskapsnivå eller ökat förtroende – klimat, plast, vilt, miljömålen och fysisk planering. Myndigheten har även genomfört riktade kommunikationsuppdrag inom några viktiga områden såsom textil, skyddad natur, Klimatklivet och invasiva arter. Uppdragen har bland annat resulterat i ökat genomslag i nationella medier samt fler och mer utvecklade relationer.

Våra digitala kanaler engagerar och stöttar användarna i deras miljöarbete. Antalet besökare på webbplatser och följare i sociala medier har ökat under året. Naturvårdsverket uppfattas som en trovärdig aktör, vilket myndigheten har stor nytta av då vi förmedlar kunskap och driver förändringsarbete.

WEBBPLATSER, KONFERENSER OCH ANDRA KANALER

Inom de fem långsiktiga kommunikationsprogrammen har vi bland annat undersökt den svenska allmänhetens syn på lösningar för klimatet, genomfört en aktörsanalys inom fysisk planering och kommunicerat viltförvaltningens resultat i miljöarbetet.

Naturvårdsverkets arbete gentemot media präglas av öppenhet och hög servicenivå. Medierna är en viktig kanal för att nå olika aktörer i omvärlden med information om myndighetens frågor.

Under 2019 har vi genomfört en undersökning av myndighetens anseende och vår bild i media. Naturvårdsverket har bra resultat vad gäller experters tillgänglighet samt nyhetsvärdet i våra pressmeddelanden.

En målsättning är att öka antalet besökare i Naturvårdsverkets digitala kanaler. Arbetet med så kallad sökordsoptimering, integrerad kommunikation och utveckling med användaren i fokus bidrar till att besöksantalet i våra prioriterade digitala kanaler ökar stadigt år för år.

Målet med webbplatsen sverigesmiljömål.se är att inspirera och vägleda till fler åtgärder och ett stärkt genomförande. Målgrupper är i första hand kommuner och näringsliv. Under 2019 har antalet besök på webbplatsen ökat.

Syftet med Naturvårdsverkets sida på Facebook är att miljöinformationen ska få ökad användning och att det ska vara lättare att ta kontakt med myn- digheten. Antalet följare av sidan var i slutet av året 3 200. Flera av inläggen har fått stor spridning och gett relativt högt engagemang genom exempelvis kommentarer.

Naturvårdsverket finns sedan flera år på Twitter och det officiella kontot för myndigheten har närmare 12 000 följare.

Webbplatsen sverigesnationalparker.se hade cirka 1,1 miljoner besök under 2019, jämfört med 800 000 år 2018. Webbplatsen har under året underlättat besöken till nationalparkerna. Antalet följare av Sveriges nationalparker på Instagram har nästan fördubblats jämfört med föregående år och är nu 27 000. Arbetet sker genom ett stafettkonto där nationalparksförvaltarna ansvarar för kanalen under vardera en till tre veckor per år.

Målet för Naturvårdsverkets webbplats naturvårdsverket.se är främst att vara ett stöd i miljöarbetet för våra kunder såsom länsstyrelser, kommuner, andra myndigheter och företag. Antalet besök ökar för sjätte året i rad till 4,1 miljoner 2019 och Naturvårdsverket följer upp besökarnas användning löpande vilket leder till förbättringar av webbplatsen.

Naturvårdsverket arrangerade under 2019 ett flertal konferenser som lockade många deltagare och bidrog till ökad dialog och samverkan, exem- pelvis Klimatforum, Miljöbalksdagarna, Tankesmedjan för Friluftsliv och Miljömålsdagarna. I tabell 8 listar vi några av våra större konferenser, med fler än 235 deltagare.

Tabell 8. Större konferenser

Konferensens namn Deltagare Effekter

Miljöbalksdagarna 641 91 % av deltagarna uppger att de lärt sig något nytt om miljöbalken som de kan använda i sitt dagliga arbete. Tankesmedja för

friluftsliv

303 97 % av deltagarna tycker att de fick ökad motivation att arbeta mot ett hållbart friluftsliv.

Miljömålsdagarna 235 90 % av deltagarna skulle rekommendera Miljömålsdagarna till en kollega eller bekant inom området.

Klimatforum 550 55 % av deltagarna svarade bra eller mycket bra på frågan om konferensen visat på lösningar, verktyg och vägar framåt för klimatomställningar och de samhällsföränd- ringar som är nödvändiga.