Ansvarig myndighet: Folkhälsomyndigheten
Precisering 4: Antalet kommuner som uppnår kriterierna fastställda för Sveriges friluftskommun ökar
Undersökningen Årets friluftskommun21 ger kunskaper om kommunernas
insatser som bidrar till att nå de nationella friluftslivspolitiska målen. För att kunna visa på en positiv utvecklingsriktning att fler kommuner uppnår krite rierna bör antalet kommuner som deltar i undersökningen öka samtidigt som
17 Hur ofta sker den fysiska träning som får dig att bli andfådd, till exempel löpning, motionsgymnastik
eller bollsport utomhus i anslutning till park/grönområde/natur (tänk även på sjöar, vattendrag och hav)? Hur ofta sker dina vardagsaktiviteter, till exempel promenader, cykling eller trädgårdsarbete utomhus i anslutning till park/grönområde/natur (tänk även på sjöar, vattendrag och hav)? Svarsalternativ: aldrig, sällan, ibland, ofta och alltid, för sommar respektive vinter. (Ej publicerat material).
18 650 deltagare, (ej publicerat material).
19 https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/gronytor-i-och-omkring-
tatorter/
20 https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/friluftsliv/
21 Naturvårdsverket. Friluftskommun 2015. Rapport 6608; Naturvårdsverket. Friluftskommun 2016.
Rapport 6707; Naturvårdsverket. Friluftskommun 2017. Rapport 6757; Naturvårdsverket. Friluftskommun 2018. Rapport 6813; Naturvårdsverket. Friluftskommun 2019. Rapport 6886.
medianen ökar. Under åren har antalet svarande kommuner minskat22 sam
tidigt som mediankommunens poäng har ökat från 17,5 poäng (2016), till 21 poäng (2019) av totalt 32 poäng möjliga.
Målets utvecklingsriktning
Utvecklingen är neutral
Det nationella, regionala och lokala arbetet för, och kunskapen kring, att främja friluftsliv för god folkhälsa har stärkts sedan föregående uppföljnings period, och vi ser en fortsatt positiv utveckling. Det har bland annat skett genom ett strategiskt arbete från Folkhälsomyndigheten. Dels på nationell nivå där folkhälsoperspektivet fått ett större genomslag i friluftslivspolitiken hos myndighetsaktörer, och dels där länssamordnarna utgjort en viktig aktör för att sprida och implementera arbetet på regional och lokal nivå.
Däremot ser vi en del utmaningar som kan motverka den positiva utveck lingen och leder till att bedömningen av utvecklingsriktningen blir neutral. Förändrad markanvändning och exploatering påverkar tillgången till attraktiv natur för friluftsliv. Till följd av den pågående urbaniseringen växer befolk ningen i städerna och konkurrens uppstår om hur marken ska användas. Det finns risk att befintliga grönområden överutnyttjas eller försvinner. Grönstrukturer utgör också en viktig resurs för klimatanpassning. Parker, grönområden och det omgivande landskapet kan spela en avgörande roll för de pågående klimatförändringarna, som idag redan påverkar den byggda miljön genom exempelvis ökad nederbörd och värmeböljor.
Områden med behov av ytterligare eller
förändrade insatser
Friluftsmålen och målet för folkhälsa spänner över flera politik och sakom råden. En ökad naturkontakt kan främja människors hälsa och välbefinnande och det är därför angeläget att tydliggöra friluftslivet som samhällsintresse och relatera det till andra samhällsnyttor. Ett brett och strategiskt arbete kan bidra till en bättre folkhälsa, i detta också minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Det pågår mycket arbete på nationell, regional och lokal nivå som kan bidra positivt till Friluftsliv för god folkhälsa. Men för ytterligare synergieffekter behövs:
• Ett ökat tvärsektoriellt arbete på nationell, regional och lokal nivå som grundar sig i befintliga styrdokument, och där friluftslivet ges utrymme och ses som en resurs för folkhälsan. Vi står inför stora utmaningar som är kopplade till våra levnadsvanor och livsstil. Här kan friluftslivet bidra. Målsättningen är att fler människor ska ha möjlighet att utöva ett aktivt
friluftsliv, och att vi når de grupper som har störst risk för ohälsa. En ökad medvetenhet behövs kring potentialen av det vardagsnära frilufts livet och samhällsplaneringen roll för att skapa de rätta förutsättningarna till en lättillgänglig natur. Barnperspektivet behöver få än större plats i samhällsplaneringen och särskilt fokus behövs på de grupper som har störst risk för ohälsa.
• Forskning av god kvalitet om naturvistelsens påverkan på människors hälsa bör stärkas. Dessutom behövs förstärkta kunskaper om insatser och strategier som främjar friluftsliv för god folkhälsa.
• Ett fortsatt samordningsuppdrag i Länsstyrelsernas regleringsbrev kring friluftsliv. Länsstyrelsernas har haft en betydande samordningsroll i arbe tet att sprida folkhälsoperspektivet i friluftslivspolitiken, både i den regio nala och lokala kontexten. Ett förvaltningsöverskridande arbetssätt för att fånga in bredden har visat sig vara framgångsrikt. Länsstyrelserna har flera olika uppdrag med koppling till folkhälsa, samhällsplanering och fri luftsliv. Uppdragen skulle gynnas av en samordning på såväl kommunal som regional nivå.
• Ett fortsatt utvecklingsarbete kring markstatistik för kunskap om männi skors tillgång och tillgänglighet till vardags och bostadsnära naturområ den. Undersöka möjligheten att koppla markstatistiken till statistik kring hälsa och levnadsvanor. Detta för att bidra till ökad kunskap i syfte att vända den negativa tendens som ses beträffande kommuners arbete med att bevara, utveckla eller restaurera dessa naturområden.
10: God kunskap om friluftslivet
Ansvarig myndighet: Naturvårdsverket
Ett mål för friluftslivspolitiken bör vara att det finns god kunskap om frilufts livet. Målet bör innebära att det finns etablerad forskning och statistikinsam ling kring friluftsliv som utgår från ämnesfältets bredd och mångvetenskapliga karaktär, är långsiktig över tiden och bygger på behoven hos friluftslivets aktö rer. Myndigheter, organisationer, kommuner, markägare och företag bör ha god kunskap och kompetens i frågor om friluftsliv, landskapets utformning, hållbart nyttjande och natur och kulturturism.
Preciseringar:
1. Forskning om friluftsliv stöds på ett sätt som tillvaratar ämnets bredd, skapar bra möjligheter till finansiering och utveckling. En nationell nät verksorganisation är etablerad, angelägna forskningsområden är identi fierade och en nationell forskarskola är inrättad. Forskning om friluftsliv uppfattas som en attraktiv karriärväg och svensk friluftsforskning står sig väl internationellt.
2. Statistik om friluftslivet finns och är utformad för att motsvara samhäl lets behov. Statistiska centralbyråns ULFundersökning (undersökning om levnadsförhållanden) och myndigheternas statistikinsamling har utvecklats för att passa de nya friluftslivspolitiska ambitionerna.
3. Berörda myndigheter, organisationer, markägare, kommuner och företag har god kunskap och kompetens i frågor om friluftsliv, landskapets utformning, hållbart nyttjande och natur och kulturturism omfattande hela friluftslivspolitikens bredd.
4. Forskningsresultat och statistik om friluftsliv kommuniceras aktivt och sätts in i ett större sammanhang.
Utvecklingen är neutral
Sammanfattning
Trots forskningsutlysningar med anknytning till friluftsliv har friluftsliv fort satt svårt att hävda sig som eget forskningsområde och hamnar ofta i periferin. Kunskapsnoden ”Friluftsforskning.se”, där länkar till viss statistik, forskning och konferenser kring friluftsliv kan hittas, saknar kontinuerlig finansiering. Det har skett en viss förbättring i tillgång på statistik avseende friluftslivsut övande genom en serie av undersökningar utförda av Mittuniversitetet på uppdrag av Naturvårdsverket. Kommuner och länsstyrelsers fokus på frilufts livsfrågor har ökat, och i förlängningen troligtvis även deras kompetens.