Det var 41 lärare som svarade på enkäten och alla hade någon form av erfarenhet med digitala verktyg i undervisningen. I enkäten hade lärarna fått kryssa för vilka digitala verktyg de använde i undervisningen, både som lärare och vad eleverna använde. I tabell 2 redovisas lärares digitala verktyg och tabell 3 visar elevers digitala verktyg.
Tabell 2. Sammanställning av vilka digitala verktyg lärare använder i undervisningen
Digitala verktyg Antal lärare
Projektor 23
I tabell 1 går det att se att hälften av lärarna i studien använde projektor som sitt digitala verktyg i undervisningen. Det följt av både dokumentkamera och smartboard. Med 74 olika digitala verktyg på 41 lärare (74/41=1,8), gör att det fanns ungefär 1,8 digitala verktyg per lärare.
Tabell 3. Sammanställning av vilka digitala verktyg elever använder i undervisningen
Digitala
1 uppgav inte vilken uppsättning de använde
16
I tabell 2 visas fördelningen av och vilka digitala verktyg som eleverna använde i undervisningen. Av 41 lärare använde 34 lärare surfplatta bland eleverna och de var jämnt fördelade på hel- och halv klassuppsättning, samtidigt som vi kan se att det fanns en brist av appar i respektive uppsättning. Det användes 83 olika digitala verktyg av 41 lärare (83/41=2,02), det blev 2 digitala verktyg per elev.
Men om appar räknades bort, för de behöver ett annat digitalt verktyg för att fungera, (55/41=1,34) blir det ungefär 1,3 digitala verktyg per elev.
I denna enkät fanns det två olika infallsvinklar på hur lärare använder di-gitala verktyg. Den ena var att forska i vilka olika metoder som förekom i under-visningen och hur de arbetade med vald metod. Den andra var om vilka olika appar och webbprogram som lärarna använde i sin undervisning. Detta kom-mer att redovisas i de två kommande avsnitten arbetssätt och appar och webb-program.
6.1.1 Arbetssätt
När det kommer till lärarnas arbetssätt med digitala verktyg fanns det en sprid-ning av metoder i elevernas läs- och skrivinlärsprid-ning som tabell 4 visar.
Tabell 4. Sammanställning av hur olika metoder med digitala verktyg var fördelade mellan lä-rarna
Den metod som hade fått flest svar var Blanda, denna grupp uppfattade digitala verktyg som ett komplement till traditionell undervisning med papper och penna. De menade att den ena metoden behövde inte utesluta den andra, då de ansåg att elever lär olika men också att de har kommit olika långt i sin inlärning.
De behöver olika metoder i undervisningen och digitala verktyg går att variera och anpassa efter individ och elevgrupp. Även gruppen som svarade Ingen me-tod arbetade med blandad meme-tod som de ansåg vara varierande och gav möjlig-het till att elevanpassa då elever lär olika. Ett komplement till undervisningen och som en informant sa ”Jag plockar russinen ur kakan”. Denna lärare utgick från sina egna kunskaper och skapade metod efter elevernas behov i färdighets-träning.
I gruppen som valde ASL som metod, diskuterades hur lätt det var för elever att lära sig läsa genom att skriva med talsyntes. En metod som gör det
17
möjligt för eleverna att höra kopplingen mellan ljud och bokstav. De diskute-rade även inkludering, då denna metod gav alla elever möjlighet till att vara med även om de hade svårt med finmotoriken när de skrev. Någon informant nämnde också att det var den metoden skolan hade valt och som de fick arbeta med. De som valde att svara Annat använde också digitala verktyg som ett kom-plement till traditionellt papper och penna. De använde sig av metoder som de kände sig trygga i och som de använt under längre perioder. Någon valde att arbeta med witting, en metod som arbetar utifrån elevers talspråk och andra jobbade med ljud- och helordsmetod.
Den som valde STL som metod, nämnde att deras skola gått en kurs för ASL. Det skulle bli ett experimentellt lärande samtidigt som det skulle bli lek-fullt för eleverna. Bland lärarna som valt ASL och Blanda uppkom ordet finmoto-rik oftare än hos andra. De hade samma uppfattning om elevers svårigheter att skriva med penna och med digitala verktyg gav de eleverna möjlighet till att koncentrera sig på att ljuda. Ett annat ord som var återkommande var komple-ment och det återfanns i grupperna Blanda och Annat som använde digitala verk-tyg som variation till det ”analoga”.
6.1.2 Appar och webbprogram
Det finns många olika sätt att arbeta med elevers läs- och skrivinlärning, ett sätt är att arbeta med appar och webbprogram. Här redovisas bara de mest använda sätten från studien. Den mest använda appen som lärarna använde var Skolstil, den användes av 19 lärare och det mest använda webbprogrammet var Skolplus, som användes av 17 lärare. I tabell 5 visas hur de olika programmen användes av lärarna i de olika metoderna.
Tabell 5. Sammanställning av de mest använda applikationerna och webbprogrammen som användes i respektive metod av lärarna
Metod Skolstil1 Skolplus2 Skolstil1
2 webb = webbaserat program
I den grupp som använde Blanda som metod var det två lärare som både an-vände Skolplus och Skolstil. Fem lärare anan-vände bara Skolstil och en informant
18
som använde bara skolplus. Medan i gruppen som använder ASL som metod, var de fler lärare som använde både Skolplus och Skolstil. I undersökningen framgick det att de som valt Skolstil som ett digitalt hjälpmedel, använde det för att det var ett skrivprogram som gjorde det möjligt för eleverna att höra vad de skriver. En informant skrev “att få bokstavsskriften och text uppläst”. En annan informant skrev “bra app för skrivande- eleverna hör hur bokstäverna de klickar på låter och kan sen få hela ord och meningar upplästa”. En tredje informant skrev “ljudande tangentbord och uppläsning av text”. När det gällde de mest använda webbaserade programmen var lärarnas kommentarer bland annat “för meningsbyggnad”, “färdighetsträning”, “varierat material” och “spel perfekt för att individanpassa”.
Även om det var dessa som var de mest använda applikationerna och webbprogrammen bland lärarna i studien, kom det fram att de även använder andra appar och webbaseradeprogram, men inte i samma utsträckning. Nedan visas en lista med de appar och webbaseradeprogram som fanns
• Ugglo för både app och webb