Användning av digitala verktyg

Ingress: I denna kategori beskriver hur de digitala verktygen används i skolan. Hur lärarna arbetar med tillsammans med eleverna och hur eleverna arbetar med det.

Alla lärarna lyfter fram att de använder digitala inslag i undervisning varje dag. De nämner även att de använder digitala inslag i nästan alla ämnen men att de använder dem på olika sätt beroende på vilket ämne det är. Alla lärare svarade att de använder sig av smartboard,

clevertoutch eller projektor i klassrummet. Främst i helklass när var genomgångar eller om eleverna skulle titta på film. Skärmarna i klassrummet kunde visas större och klarare för eleverna med lässvårigheter och mm läraren läste från skärmen så kunde även eleverna följa

Sida 24 med i texten. De svarade även att just inom läsundervisningen är ASL, det vill säga att skriva sig till läsning, ett bra arbetssätt för att lära sig läsa.

Lina beskriver det såhär

Ja, jo det gör vi, alltså alla barn. Jag har en trea nu och alla har dator. Så vi jobbar, vi har en matteplattform NOMP som vi arbetar med ganska mycket, sen skriver dem en del på datorn och vi har en smartboard i klassrummet som vi jobbar med.

Amanda nämnde att kombinera iPads och praktiska övningar är ett sätt att använda de digitala verktygen.

Så det är liksom mer praktisk digitala inslag med dem yngre och sen när dom är liksom blir äldre så är det ju mycket mer då arbete på Chromebooken av olika slag. I olika lärplattformar.

Amanda utvecklar det och menar att eleverna arbetar i par och skriver springsagor där en av eleverna läser texter som är utsatta på olika ställen av läraren och sedan springer tillbaka till sin parkompis som skriver det eleven återberättar på en iPad. Det är en lysande metod där eleven får läsa och återberätta till sin kompis och även skriva själv det kompisen berättar enligt den intervjuade läraren.

Suverän övning som jag har gjort jättemycket med elever som har

språknedsättning. iPaden framför allt, talande tangentbord kallar man det framför allt. Talsyntes.

De lärplattformar som lärarna säger att dem har i sin digitala undervisning är Loops, Bingel, Skolplus, Skolstil, Classroom och Office lens. På Loops kan man dela material till eleverna.

Eleverna kan även skapa eget material och använda material som läraren har delat eller skapat. Loops är även enkel att använda för eleverna eftersom den är väldigt strukturerad där ämnena är för sig själva. Bingel är en lärplattform där eleverna kan göra uppgifter och spela spel som utmanar och engagerar eleverna i till exempel läsinlärning inom svenska eftersom spelen är roliga för eleverna. Skolplus är likt Bingel en lärplattform där eleverna spelar olika spel för att utmanas i olika ämnen. Skolstil är ett program där eleverna kan skriva texter och

Sida 25 sedan få texterna upplästa för dem. Man kan även få bokstav för bokstav uppläst i Skolstil.

Skolstil används på iPaden när eleverna ska skriva texter när de jobbar till exempel med ASL.

Classroom använder eleverna i de äldre klasserna som årskurs 3 när eleverna har en

Chromebook. I Classroom kan eleverna få uppgifter och skriva texter i dokument. Eleverna kan sedan lämna in texterna i Classroom och läraren kan kommentera direkt i den inlämnade texten och sedan skicka tillbaka responsen till eleven. Office lens är en tjänst ifrån Microsoft där man kan scanna texter eller dokument som man sedan kan spara i appen eller göra mer läsbar genom in zoomningar av dokumenten eller texterna.

Discovery Education Espresso är en digital resursbank som Lisa och Anna som arbetar på Grönskolan använder. I Espresso finner man material som filmer, texter, övningar och bilder.

Eleverna har Espresso på sina datorer och kan enkelt navigera runt om det ämne som är aktuellt för undervisningen. Espresso finns även på läsplattor och interaktiva tavlor som clevertouchen.

Ellie och Veronica använder sig även av något som heter Lady bug. Det är ett hjälpmedel med inbyggd kamera som man kopplar upp mot sin dator och så kommer bilden som kameran visar upp skärmen i klassrummet. Lärarna anger att de använder den ofta vid högläsning så eleverna kan följa med i texten och för att visa eventuella bilder i boken. Den används för att visa enstaka stenciler för eleverna om hela klassen ska arbeta med samma stencil.

Anna och Lisa som jobbar på Grönskolan använder clevertouch. De säger att de arbetar med det varje dag och att clevertouch har många funktioner, men lärarna vet inte riktigt vad alla funktioner på clevertouchen gör. Så där betonar Anna och Lisa att de inte riktigt har den fulla kompetensen för det digitala så att de ska kunna utnyttja det till fullo.

Alla lärare berättar om tjänster som läser böcker för eleverna. Hemsidor finns som har flera skönlitterära böcker som eleverna själva kan välja att lyssna på. Dessa hemsidor heter Polyglutt och Legimus. Dessa tjänster kan även användas hemma så att eleverna får böcker upplästa för dem i hemmet. En lärare svarade att Oribi är en tjänst som används för de elever som behöver talsyntes och bokstavsljudning. Eleverna skriver några meningar och klickar sedan på Oribi programmet för att få meningarna eller bokstäverna upplästa för sig för att se om de har skrivit rätt. Amanda beskriver hur de jobbar med Polyglutt och andra

inläsningstjänster

Sida 26 Ja, jag har ju haft nu tre/fyra stycken elever som har just stora lässvårigheter

och där har vi ju arbetat mycket med att de lyssnar, Polygutt, på text. Då markeras varje ord som läses upp vilket är bra. Just det här med att lyssna på text är bra. Att man lyssnar på vad man själv har skrivit är jättebra.

Filmer är ett annat digitalt material som två av lärarna säger att eleverna använder för att konkretisera ett ämne och ge bilder på undervisningen. Filmerna kan beskriva hur eleverna ska göra en uppgift eller vara informativa om till exempel ordklasser.

Sammanfattning: I denna kategori kan man se att digitala inslag används väldigt mycket i skolan, både från lärarens håll och från elevernas håll. Det man också kan se att det används många typer av olika slags verktyg och appar som till exempel Polyglutt, Oribi och Skolplus med mera.