• No results found

Användningen av avkastningen av Penningautomatföreningens verksamhet

F ö r k l a r i n g : Statsrådet har med stöd av lotterilagen (1047/2001) beviljat Penningautomatföreningen pennings-pelstillstånd som ensamrätt för tillhandahållande av penningautomater, anordnande av kasinospel och bedrivande av kasinoverksamhet. Genom den på penningspelstillståndet baserade verksamheten skaffar Penningautomatföreningen medel till allmännyttiga sammanslutningar och stiftelser med rättsförmåga för främjande av hälsa och social välfärd.

Medlen fördelas i form av understöd enligt prövning på basis av ansökningar.

Penningautomatföreningen behandlar ansökningarna om understöd, gör upp ett fördelningsförslag och administrerar utbetalningen av understöden och övervakningen av användningen av dem i enlighet med lagen om penningautoma-tunderstöd (1056/2001) och statsrådets förordning om vissa tidsfrister som skall tillämpas på penningautomapenningautoma-tunderstöd (1170/2001). På basis av Penningautomatföreningens styrelses förslag beviljas understöden av statsrådet på föredrag-ning från social- och hälsovårdsministeriet. Detta sker i regel en gång om året.

Av Penningautomatföreningens avkastning beviljades år 2002 i understöd 279,5 miljoner euro till allmännyttiga sam-manslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd. Då Statskontoret dessutom med stöd av 22 § 2 mom. lotterilagen anvisades 59,7 miljoner euro för driftskostnader för krigsinvalidernas inrättningar, 35,628 miljoner euro för rehabilitering av frontveteraner och 2,45 miljoner euro för rehabilitering av personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig, uppgick användningen av Penningautomatföreningens avkastning till sammanlagt 377,278 miljoner euro. Av avkastningen år 2001 blev 48,6 miljoner euro över för senare bruk.

Avsikten är att sammanlagt 390,585 miljoner euro av Penningautomatföreningens avkastning skall användas år 2003.

Härav delas i understöd ut 292,8 miljoner euro från moment 33.92.50. Dessutom anvisas Statskontoret 59,7 miljoner euro för driftskostnader för krigsinvalidernas sjukhem, 35,628 miljoner euro för rehabilitering av frontveteraner och 2,45 miljoner euro för rehabilitering av personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig. Av avkastningen år 2002 blir 64,6 miljoner euro över för senare bruk.

50. Understöd till samfund och stiftelser för främjande av hälsa och socialt välbefinnande (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 292 800 000 euro.

Anslaget får användas för ändamål som nämns i 17 § 2 mom. och 22 § 1 och 3 mom. lotterilagen (1047/2001).

F ö r k l a r i n g : Momentets svenskspråkiga rubrik har ändrats. Social- och hälsovårdsministeriet har tillsammans

med Penningautomatföreningen preliminärt kommit över-ens om följande resultatmål för understödsverksamheten i allmänhet och resultatområdesvis år 2003:

Understödsverksamheten följer två huvudlinjer: 1. un-derstöd anvisas för problemförebyggande verksamhet och 2. stöden till och servicen för dem som har det sämst ställt tryggas och aktiviteter på klienternas eget initiativ främjas.

Tyngdpunkten för den förebyggande verksamheten är förlagd till förebyggandet av de stora folkhälsoproblemen och brytandet av den tilltagande utslagningen. Understö-den riktas till hälsofrämjande verksamhet, främjande av arbets- och funktionsförmågan samt på åtgärder genom vilka skapas förutsättningar att upptäcka förfördelning, på förebyggande av utslagning och på att få redan passiverade medborgare och familjer involverade i service- och stöd-systemen.

Vid tryggandet av stödet till och servicen för de befol-kningsgrupper som har det sämst ställt är de viktigaste målgrupperna de grupper där sociala och ekonomiska svå-righeter, långtidsarbetslöshet, rusmedelsproblem eller mentala problem, osäkerhet och otrygghet, fattigdom och överskuldsättning, handikapp eller svåra kroniska sjukdo-mar hopar sig. Till målgrupperna hör också äldre medbor-gare som behöver mycket hjälp och stöd. Allt större vikt fästs vid barnens och de ungas levnadsförhållanden och trygghet samt vid främjandet av familjernas möjligheter att klara sig.Genom understöden främjas tryggandet av tillgången på stöd och service och utvecklandet av verk-samhetsmodellerna så, att dessa allt bättre motsvarar be-hoven när det gäller medborgare och familjer med många problem, bidrar till att förhindra eller avbryta anhopningen av problem som leder till utslagning och skapar förutsätt-ningar för familjerna att klara olika livssituationer på egen hand.

Vid övervägandet av understöd i anslutning till olika serviceformer beaktas det offentliga servicesystemets pri-mära ansvar när det gäller att tillhandahålla service. Un-derstöd riktas framför allt till områden där flyttningsrörel-sen, befolkningsstrukturen eller andra lokala omständig-heter är särskilt problematiska. Genom understöden kommer man i olika delar av landet att stöda projekt som syftar till en effektivering av samordningen och special-kunnandet när det gäller social- och hälsovårdstjänsterna på lokal och regional nivå. Samarbetet mellan organisa-tionerna och kommunerna främjas för åstadkommande av tillräckligt täckande och enhetliga helheter vad gäller ser-vice- och stödnätverket. Det är angeläget att utveckla kvaliteten och tillgången på service samt flexibla service-kedjor. De omständigheter som hänför sig till utvecklandet av det privata serviceutbudet beaktas vid riktandet av un-derstöd inom olika servicesektorer.

Medborgarorganisationsverksamhet

— Medborgarorganisationernas centrala verksamhets-betingelser intressebevakningen, sakkunskapen och andra påverkningssätt tryggas.

— Utvecklandet av regional och lokal intressebevak-ning främjas, likaså kunnande och utökat samarbe-te.

— Understöden höjs för framför allt förebyggande av problem i anslutning till utslagning, de stora folk-sjukdomarna och människornas livsföring; under-stöden riktas till funktioner avsedda att stöda personer med psykiska problem och rusmedels-missbrukare samt till funktioner som stöder föräld-raskap och familjer som har svårt att klara sig.

— Sådana projekt inom informationssamhället främjas genom vilka IT-systemen utvecklas som hjälpmedel så att erhållandet av information och förmågan att kommunicera utvecklas i fråga om äldre personer, de som är funktionshämmade och de som bor i gles-bygden. För att kunskaperna om servicesystemen skall öka stöds den utbildning, handledning och råd-givning som främjar boende i hemförhållanden.

Rådgivningen i fråga om grundläggande renovering av bostäder stöds. Rådgivningen och utbildningen beträffande anhöriga och yrkesutbildade personer stöds.

Service- och stödboende

— Finansieringen av servicebostäder tryggas;

— antalet servicebostäder för åldringar ökar med ca 400 bostäder per år

— för personer med psykiska problem, personer med rusmedelsproblem och för personer som behöver mycket hjälp.

— För handikappade nya servicebostäder; ca 400 bo-städer per år.

— Antalet stödbostäder ökar;

— för personer med rusmedelsproblem, personer med psykiska problem och för handikappade (300) samt

— för unga som håller på att bli självständiga (400).

— Utvecklandet av och försök med nya lösningar inom serviceboendet främjas; servicebostäder av lättare slag för åldringar, gruppboende för dementa och servicebostäder för åldringar med psykiska pro-blem, små grupphem för handikappade och perso-ner med psykiska problem. Utöver anskaffning av bostäder understöds utvecklingsprojekt och funk-tioner gällande nya verksamhetsmodeller som hän-för sig till stöd av boende och ökad boendebered-skap.

Rehabilitering

— Understöd riktas till rehabiliteringsservice för miss-gynnade grupper; för upprätthållande av funktions-förmågan hos den åldrande befolkningen och dem som är i pensionsåldern, för social rehabilitering av barn och barnfamiljer samt för rehabilitering av svårt handikappade som inte omfattas av den sär-skilda skyldigheten att ordna rehabilitering.

— De rehabiliteringsmöjligheter som kompletterar den offentliga servicen utökas för sådana special-grupper som inte har tillräcklig tillgång till lämplig service; personer med psykiska problem, familjer med psykiska problem och rusmedelsproblem samt småbarnsmödrar, familjer med många problem samt personer som förlorat sin funktionsförmåga till följd av långvarig arbetslöshet.

— Utvecklandet av den öppna rehabiliteringen och av mera övergripande nya rehabiliteringsmodeller samt utvecklandet av undersöknings- och utveck-lingsprojekt gällande effekterna och resultatet av rehabilitering främjas; fokusering på utvecklandet av framför allt narkomanvård, familjerehabiliter-ing, alternativa sysselsättningsformer för funktions-hämmade samt sådan rehabilitering av åldringar som förebygger behovet av anstaltsvård (dementa personer, strokepatienter, patienter med lårben-sbrott, personer som lider av ensamhet).

Stöd till personer som klarar sig hemma och stöd till anhöriga

— Understöd anvisas för stöd till vårdande anhöriga och familjer och för utvecklande av stödformer för familjer och åldringar som behöver mycket hjälp;

verksamhet med s.k. byamedhjälpare i glesbygder-na, nattvaktsverksamhet som främjar serviceprodu-centernas samarbete, effektiverad hemservice.

— Understöden höjs för upprätthållandet av närståen-devårdarnas funktionsförmåga; utbildning, hand-ledning, vikariering och verksamhet i grupper för personer som befinner sig i samma situation.

— Inom den verksamhet som stöder självständigt bo-ende betonas organisationernas speciella kunnande samt utnyttjandet av frivilligarbete och stödperson-sverksamhet för åstadkommande av flexibla servi-cehelheter.

— Det familjearbete som i hemmen erbjuds familjer vilka har problem som anknyter till barnskyddet och många andra problem utökas.

— Organisationernas stödpersonsverksamhet och verksamhet på frivillig basis utökas inom olika sek-torer; målgrupper är i första hand närståendevårdar-na, familjer med många problem, unga som riskerar att bli utslagna, personer med psykiska problem och rusmedelsproblem, personer med drogproblem, en-samma åldringar och handikappade, invandrarfa-miljer.

Dagverksamhet och arbetsterapi

— I fråga om personer med psykiska problem och rus-medelsproblem samt multihandikappade, åldringar (dementa personer, personer med psykiska problem och personer med minnesrubbningar) utökar man den meningsfulla dagverksamheten och utvecklar den mera målinriktat på ett sätt som främjar upp-rätthållandet och förbättrandet av funktionsförmå-gan.

— En eftermiddagsverksamhet för skolelever som fö-rebygger att barn blir utslagna utökas. Sådana plat-ser där medborgarna kan få hjälp och träffa andra människor och till vilka ”tröskeln är låg” utökas framför allt i områden där det finns mycket barnfa-miljer samt invandrar- och flyktingfabarnfa-miljer.

— I fråga om funktionshämmade, unga personer och personer som länge varit utanför arbetsmarknaden utökas utbudet av sysselsättningsprojekt, arbetste-rapi, allaktivitetshus och verkstäder.

Kurs-, läger- och semesterverksamhet

— Kurs-, läger- och semesterverksamheten inom olika sektorer utvecklas allt mer målmedvetet och på ett sätt som förbättrar familjernas möjligheter att klara olika livssituationer.

— Anknytandet av kurs-, läger- och semesterverksam-hetsperioderna till de helheter gällande andra funk-tioner som främjar förmågan att klara olika livssi-tuationer effektiveras.

Kristjänster

— Beredskapen att reagera i akuta problemsituationer främjas (familjekriser, överkonsumtion av rusme-del eller läkemerusme-del, psykiska störningar, akuta sjuk-domsfall, ensamhet, olyckor, situationer där någon blivit utsatt för brott, våld eller våldshot, prostitu-tion osv.). Verksamheten gällande läkar- och rädd-ningshelikoptrar stöds fortfarande.

— Understöden höjs för utvecklande av det förebyg-gande och vårdande arbetet i samband med våld och för det krisarbete som avser att förebygga självmord bland unga. Understöden höjs för förebyggande och

hantering av kriser i anslutning till ensamhet och otrygghet bland åldringar, situationer där maken avlidit och vid fall av misshandel.

— För att trygga lättillgängliga tjänster och fortsatt verksamhet främjas utvecklandet av samarbetet

mellan organisationerna och kommunerna samt ut-vecklandet av mångsidiga servicenätverk på lokal nivå. När kristjänsterna utvecklas betonas ett utökat multiprofessionellt samarbete över de administrati-va gränserna inom social- och hälsovården.

Användningen av anslaget åren 2000—2003 (milj. euro):

2000 2001 2002 2003

Medborgarorganisationsverksamhet 71,0 77,5 85,2 88,6

Service- och stödboende 55,9 58,5 64,3 74,3

Rehabilitering 35,7 44,8 50,7 50,6

Stöd till personer som klarar sig hemma och stöd

till anhöriga 20,1 20,8 22,8 22,8

Dagverksamhet och arbetsterapi 17,0 18,1 19,3 19,3

Kurs-, läger- och semesterverksamhet 18,3 18,8 19,2 19,2

Kristjänster 15,7 16,0 18,0 18,0

Sammanlagt 233,8 254,5 279,5 292,8

2003 budget 292 800 000

2002 budget 279 500 000

2001 bokslut 254 468 333

55. Statlig ersättning för driftskostnader för krigsinva-lidernas inrättningar (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 59 707 000 euro.

Anslaget får med stöd av 22 § 2 mom. lotterilagen (1047/2001) och 6 d § lagen om skada, ådragen i militär-tjänst (404/1948) användas till betalning av statlig ersätt-ning för driftskostnader för krigsinvalidernas rehabiliter-ings- och vårdinrättningar.

F ö r k l a r i n g : Anläggningskostnaderna för krigsinva-lidernas inrättningar samt amorteringar och räntor på lån som föranleds av dem år 2003 finansieras, med undantag för en självrisk på i regel 10 % för inrättningens huvudman, med understöd som beviljas av Penningautomatförening-ens avkastning.

Antalet vårdplatser på krigsinvalidernas inrättningar uppskattas till sammanlagt 1 563 och antalet vårddagar till sammanlagt 444 300 fördelat på krigsinvaliderna och de-ras makar. Avsikten är att genom anbudstävlingar dämpa stegringen när det gäller priserna för vårddagar och vård-besök vid inrättningarna samt sörja för att de mål som hänför sig till kvaliteten på rehabiliterings- och institu-tionsvårdsservicen uppnås. Ersättning för driftskostnader-na betalas enligt ett avtal om priserdriftskostnader-na för vårddagar och vårdbesök.

2003 budget 59 707 000

2002 budget 59 707 000

2001 bokslut 57 183 895

58. Vissa utgifter för rehabilitering (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 2 450 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av utgifter för re-habilitering med stöd av 22 § 2 mom. lotterilagen (1047/2001) och lagen om rehabilitering för personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig (1039/1997).

F ö r k l a r i n g : Rehabiliteringen ordnas i form av öppen rehabilitering och rehabilitering vid inrättning i regel vid samma rehabiliterings- och vårdinrättningar som veteran-rehabiliteringen. Kvaliteten på och kostnaderna för reha-biliteringen motsvarar nivån för veteranrehareha-biliteringen.

Det beräknas att 1 800 personer får rehabilitering år 2003.

Genom tillägget till anslaget kan rehabilitering ordnas of-tare och sålunda ske med 2—3 års intervaller. Avsikten är att genom anbudstävlingar dämpa stegringen när det gäller priserna för vårddagar och vårdbesök vid inrättningarna samt sörja för att de mål som hänför sig till kvaliteten på rehabiliterings- och institutionsvårdsservicen uppnås.

2003 budget 2 450 000

2002 budget 2 450 000

2001 bokslut 2 018 255

59. Utgifter för rehabilitering av frontveteraner (reser-vationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 35 628 000 euro.

Anslaget får med stöd av 22 § 2 mom. lotterilagen (1047/2001) och lagen om rehabilitering av frontveteraner (1184/1988) användas till betalning av utgifter för rehabi-litering av frontveteraner. Anslaget får också användas till

betalning av undersökningsutgifter inom rehabiliteringen av frontveteraner.

F ö r k l a r i n g : Anslaget minskar behovet av anslag un-der moment 33.22.59 i motsvarande mån.

2003 budget 35 628 000

2002 budget 35 628 000

2001 bokslut 32 628 458