Hur används läroboken och lärarhandledningen i lärares planering och

Lärarens planering styrs av olika faktorer. Läroboken och lärarhandledningen är viktiga hjälpmedel vid planering. Lärarna har ett stort förtroende till att läroboken följer läro- och kursplanen vilket Thelin (1988), Norman (2009) och min undersökning visar. Såväl lärarna i min undersökning och i tidigare forskning litar på att läroboksförfattarna tolkar styrdokumenten samt att det de skriver är pålitligt eftersom att de oftast är

pedagoger. Min undersökning visar dessutom att vissa lärare anser att

geografiläroboken inte följer styrdokumentens mål fullt ut. Jag ställer mig då frågan vilka konsekvenser det medför för elevernas utbildning. Jag menar att eftersom dagens mål i läroplanerna och kursplanerna är tolkningsbara är det viktigt att lärare inte förlitar sig på att läroboksförfattarna har tolkat styrdokumentens mål. Istället bör lärarna själva bearbeta, tolka och omsätta styrdokumentens mål till den egna undervisningen och elevernas förutsättningar och behov.

Min undersökning visar att lärarhandledningens användning minskar med

yrkeserfarenheten medan geografiläroboksanvändningen i undervisning istället ökar. Lärare med en lång yrkeserfarenhet menar att de inte använder lärarhandledningen eftersom de under åren har utvecklat kunskap och metoder för att presentera ett stoff. Min undersökning visar även att lärare med få års erfarenhet sällan använder

geografiläroboken i undervisningen. Jag funderar över att skillnader i

geografiläroboksanvändningen mellan lärare med en lång yrkeserfarenhet och lärare med en kort yrkeserfarenhet grundas i deras utbildning, erfarenheter, tradition och inställning till geografiämnet. Jag menar att lärare med en kort yrkeserfarenhet är mer öppna för nya metoder, läromedel och stoff vilket kan anknytas till Korsells (2007) tankar om lärarutbildningens inverkan på nyutbildade lärare.

Nilssons (1997) undersökning visar en geografilektion där undervisningen har en traditionell utgångspunkt. Läroboken används för att lösa uppgifter, skriva reproducerande texter och förbereda sig till prov som är faktaorienterade. Min undersökning visar att geografiläroboken påverkar undervisningens innehåll men att lärare använder geografiläroboken på olika sätt samt tar del av andra läromedel vid behov. Lärarna i min undersökning påverkas av det sociokulturella perspektivet och varierar arbetssättet i sin undervisning och lägger stor vikt vid elevernas erfarenheter och det sociala samspelet. En jämförelse mellan dessa två undersökningar visar att undervisningen i grunden är samma men att lärarna idag är mer påverkade av modern didaktik vilket innebär att det sociala samspelet i klassrummet får en större plats i undervisningen än i Nilssons (1997) undersökning. Jag menar att användandet av geografiläroboken enligt moderna didaktik skapar mer lust och intresse för ämnet och lärande eftersom att eleverna får vara aktiva i sitt kunskapssökande.

Lärare i min undersökning menar att geografiläroboken ger bra grundkunskaper och texter anpassade efter elevernas nivå. Ornstein (1994) bekräftar vikten av läroboken som redskap men påpekar att läroboken inte ska vara den enda källan till kunskap. Jag menar att eftersom geografiläroboken innehåller mycket fakta, som även behövs aktualiseras med jämna mellan rum, är det nödvändigt att använda andra läromedel. Jag tänker att man även behöver belysa ett arbetsområde ur olika synvinklar med hjälp av olika källor för att eleverna ska skapa sig en egen åsikt och inte bara reproducera författarens åsikter, vilket Healey och Ilbery (1993) menar vara en risk om endast en

källa används. Geografiläroboken tillsammans med andra läromedel ger eleverna en breddare kunskap och bidrar till ett aktivt lärande, menar jag.

6.2 Hur vill lärare att eleverna ska använda läroboken under

lektionen och hemma?

Lärarna vill, enligt min undersökning, att eleverna ska använda geografiläroboken på lektioner enligt deras instruktioner. Jag tänker att instruktioner är en stor hjälp för elever som har svårt att komma igång men det kan även verka hämmande för elevers

kreativitet. Vygotskij menar att kreativitet utvecklas i samband med erfarenheter (Strandberg 2006). Därför menar jag att det är viktigt att eleverna får möjligheter att arbeta även efter eget intresse och erfarenheter i det egna arbetet. Det medför att fler områden utforskas som eleverna sedan kan dela med sig av vid olika tillfällen. Min undersökning visar att lärarna vill att elevernas hemarbete ska utgöras av att göra klart det skolarbetet som eleverna inte hinner med under lektionstid samt repetera det som bearbetats på lektionerna. Jag menar att alla elever inte befinner sig på samma nivå och arbetar inte i samma takt och på så vis får de en möjlighet att bearbeta materialet hemma. Snabba elever hindras inte i sin utveckling och sin kunskapsinhämtning

eftersom även de får en möjlighet till repetition och möjlighet till att bearbeta materialet djupare. För att däremot stimulera dessa snabba elever, anser jag, att man bör som lärare tillhandahålla annan litteratur och material för att eleverna ska kunna fördjupa sig vidare i ett arbetsområde om intresse finns. Risken kan annars vara att man tappar de snabba eleverna genom att all fokus läggs på dem som behöver extra tid.

6.3 Hur använder elever läroboken på lektionerna?

Samtliga elever i min undersökning uppger att de får påverka hur de ska använda geografiläroboken och att de får instruktioner av läraren för användning av

geografiläroboken. Det är positivt att eleverna känner att de får vara med och påverka sitt lärande, anser jag. De Castell mfl. (1989) påstår att instruktioner hämmar läsning och tolkning av en text vilket får mig att funderar över vilka konsekvenser elevers lärande får när de vid eget arbete först läser frågor och därefter lärobokstexten. Denna metod som eleverna i min undersökning använder är effektiv för att finna svar på frågor men medför att ingen vikt läggs vid det större sammanhanget som texten försöker

återge. Eftersom många elever fokuserar på att främst besvara frågor, ser jag ett problem i att först dela ut frågor innan man bearbetat lärobokstextens innehåll. För en fördjupning i texten kan dock frågor vara bra eftersom man befäster innehållet

ytterliggare.

Lärarnas och elevernas bild av geografiläroboksanvändningen skiljer sig i min

undersökning. Lärarna anser att geografiläroboken främst används för textläsning och samtal kring bilder och texter medan eleverna anser att geografiläroboken främst används för att besvara frågor. Jag menar att detta kan förklaras genom lärarens och elevernas olika uppfattning om undervisningens syfte och tankar om lärande. Ur observationerna i min undersökning framgår att geografiundervisning ofta är faktaorienterad. Det leder till att eleverna fokuserar på att hitta och lära sig fakta eftersom de sedan ombeds att redovisa den. Detta sker vanligen genom att besvara frågor. Nilsson (1997) bekräftar att geografiundervisningen är reproducerande,

faktaorienterad och fragmentarisk och att elevers läsning under lektioner inriktas på att hitta svar på frågor. Lärare i min undersökning syftar till att skapa sammanhang och förståelse av texten och därför menar de att textläsning och samtal kring texter och bilder är det främsta redskapet i undervisningen. Jag funderar över hur man på bästa sätt ska organisera geografiundervisningen för att lära eleverna att förstå och ta eget ansvar för sitt lärande. Därför är det viktigt att man tydliggör för eleverna att deras lärande bör ingå i ett sammanhang och att svara rätt på en fråga i geografiläroboken är av mindre vikt.

6.4 Hur använder elever och vårdnadshavare läroboken hemma?

Min undersökning visade att majoriteten av eleverna använder geografiläroboken hemma på samma sätt som lärarna uttrycker att de vill att eleverna ska använda

läroboken i hemmet. Jag menar att det innebär att lärarna har ett inflytande på elevernas arbete även i hemmet. Följden av detta är att eleverna levererar det de tror att läraren vill istället för att utveckla egna arbetsmetoder för kunskapssökande. Jag funderar över vilka konsekvenser detta medför för elevernas utveckling och lärande.

Min undersökning visar att vårdnadshavarna har olika uppfattning om geografilärobokens användning. En del anser att det är viktigt på grund av

mediesamhället att eleverna har tillgång till böcker medan en del anser att man bör utnyttja olika medier för kunskapssökande. Jag anser att båda parters synpunkter är av betydelse eftersom att det är viktigt att eleverna kan utnyttja de medier som finns i dag men eleverna behöver även ha tillgång till ett material som är strukturerat och anpassat till elevernas nivå. Läroboken är ett läromedel som ger, enligt Petterson (1997),

eleverna tillgång till ett professionellt arbetsmaterial.

Strandberg (2006) säger att sociala sampel mellan lärare, elever och vårdnadshavare påverkar elevernas inställning till kunskapssökandet. Min undersökning bekräftar att vårdnadshavare och hemmiljön inverkar på elevens inställning till skolarbete. Därför menar jag att det är viktigt att lärarna är medvetna om detta samt upprätthåller en dialog med vårdnadshavarna.