AppENdIx variabler

I dokument Brottsoffer i rättsprocessen. Har utländsk bakgrund betydelse? (sidor 86-96)

Nedan följer en beskrivning av de variabler som använts i delstudie ett.

1. Typ av brott

Av de 581 ärenden som ingår i materialet rörde 257 stycken enbart misshandel och 129 stycken enbart olaga hot. 75 ärenden gällde misshandel i kombination med olaga hot och resterande 120 omfattade misshandel och/eller olaga hot i kombination med andra brott. Ärenden med följande brottskoder beställdes och hämtades ut från Polismyndigheten i Skåne:

0355, 0356, 0357, 0358: Annan misshandel än grov, utomhus, mot man eller kvinna, 15 år eller äldre, obekant eller bekant med offret. 0365, 0366, 0367, 0368: Annan misshandel än grov, inomhus, mot man eller kvinna, 15 år eller äldre, obekant eller bekant med offret. 0375, 0376, 0377, 0378: Grov misshandel, utomhus, mot man eller kvinna, 15 år eller äldre, obekant eller bekant med offret.

0385, 0386, 0387, 0388: Grov misshandel, inomhus, mot man eller kvinna, 15 år eller äldre, obekant eller bekant med offret.

0406, 0405: Olaga hot, mot kvinna eller man, 18 eller äldre.

2. Målsägandes bakgrund

En distinktion har gjorts mellan brottsoffer med svensk respektive utländsk bakgrund. Med utländsk bakgrund avses personer som är födda utomlands eller har två utlandsfödda föräldrar. Med svensk bakgrund avses personer födda i Sverige som är svenska medborgare och vars båda föräldrar alternativt ena förälder är född i Sverige, dvs. alla som inte omfattas av den förstnämnda definitionen. Indelningen skall inte ses som ett sätt att beskriva eller avgränsa vilka som är ”svenskar” eller inte utan syftet har varit att få ett analysverktyg för att kunna se om personer med en viss bakgrund behandlas annorlunda än personer med en annan bakgrund. För att få fram den korrekta informationen av individers bakgrund utifrån den valda definitionen har personnummer kontrollerats via Skattemyndighetens folkbokföringsregister.

3. Förundersökning

En kategorisering har gjorts där jag skiljer mellan ärenden där förundersökning inleds, och ärenden där förundersökning inte inleds. Information om detta har hämtats från polisens dokumentation. Den vanligaste orsaken till att en förundersökning ej inletts har varit att ”spaningsuppslag saknas”.

4. Ärendet går till åklagare

Rättegångsbalken 23 kap. 2 § som säger att när en misstänkt gärningsman finns ska ärendet automatiskt gå över till åklagare, liksom när ärendet gäller familjevåld och ungdomar. I ärenden av så kallad enkel beskaffenhet stannar ärendet däremot hos polisen, som beroende på vilka framsteg som görs i utredningen avgör om ärendet ska gå vidare till åklagare eller läggas ned. De vanligaste orsakerna till att en förundersökning inte gått till åklagare var enligt polisens dokumentation att ”brottet kan ej styrkas” alternativt ”spaningsuppslag saknas”. I några fall var anledningen att ”målsägande går ej vidare” med ärendet.

5. Åklagare väcker åtal i tingsätt

En distinktion har gjorts mellan ärenden där åklagare väcker åtal och ärenden där åklagare beslutar att inte väcka åtal. Informationen har hämtats från tingsrättens dokumentation. De vanligaste orsakerna till att åklagare inte väckt åtal var bedömningen att brottet inte gått att bevisa utifrån befintligt utredningsmaterial (med hänvisning till Rättegångsbalken 23 kap. 4 §, 2 st.) samt att det inte gått att bevisa uppsåt (insikter och avsikter) för att förfarandet skall vara brottsligt (med hänvisning till Rättegångsbalken 20 kap. 6 §).

6. Målsägandebiträde medverkar i tingsrätten

Materialet har kategoriserats i ärenden där målsägandebiträde medverkar i tingsrätt, och där målsägandebiträde inte medverkar i tingsrätt. Informationen har hämtats från tingsrättens dokumentation.

7. Målsägande begär/beviljas skadestånd

Jag skiljer i materialet mellan ärenden där målsägande inte begär skadestånd och ärenden där målsägande begär skadestånd. I de fall målsägande hade begärt skadestånd så beviljades detta genomgående

i någon utsträckning; helt eller delvis. Därför har jag slagit ihop ”målsägande begär skadestånd” och ”målsägande beviljas skadestånd” till en variabel. Information om huruvida målsägande yrkar på skadestånd eller ej respektive beviljas skadestånd eller ej har hämtats från tingsrättens dokumentation.

lITTERATUR

Almqvist, Kjerstin och Anders G. Broberg (2000) ”Kulturella skillnader i barnuppfostran och utvecklingsideal”, i Carl Martin Allwood och Elsie C. Franzén (red.), Tvärkulturella möten. Grundbok för psykologer och

socialarbetare. Stockholm: Natur och kultur.

Andersson, Berit och Magnus Lundberg (2001) ”Kvinnomisshandel som kunskapsfält – att definiera, förklara och hantera ett socialt problem”, i Malin Åkerström och Ingrid Sahlin (red.), Det motspänstiga offret. Lund: Studentlitteratur.

Ask, Karl (2006) Criminal investigation: Motivation, emotion

and cognition in the processing of evidence. Göteborg: Göteborgs

universitet.

Barth, Fredrik (1969) Ethnic Groups and Boundaries. The Social

Organization of Culture Difference. Boston: Little Brown.

Björk, Micael (2006) Ordningsmakten i stadens periferi. En studie av

polisiära gänginsatser i Göteborg, 2004-2005. Eslöv: Brutus Östlings

Förlag Symposium.

Björk, Micael (2009) Gängbekämpning. Om polisinsatser mot

organiserad brottslighet. Malmö: Gleerup.

Bredström, Anna (2003) ”Maskulinitet och kamp om nationella arenor – reflektioner kring bilden av ”invandrarkillar” i svensk media”, i Paulina de los Reyes, Irene Molina och Diana Mulinari (red.), Maktens

(o)lika förklädnader. Kön, klass & etnicitet i det postkoloniala Sverige.

Stockholm: Bokförlaget Atlas.

Brå 2007:12 Misshandel mellan obekanta. Kan fler brott klaras upp? Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Brå 2008:4 Diskriminering i rättsprocessen. Om missgynnande av

personer med utländsk bakgrund. Stockholm: Brottsförebyggande

rådet.

Brå 2009:2 NTU 2008 Om utsatthet, trygghet och förtroende. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Brune, Ylva (1998) Mörk magi i vita medier. Svensk nyhetsjournalistik

om invandrare, flyktingar och rasism. Stockholm: Carlsson.

Brune, Ylva (2004) Nyheter från gränsen. Tre studier i journalistik

om ”invandrare”, flyktingar och rasistiskt våld. Göteborg: Göteborgs

universitet.

Burcar, Veronika (2005) Gestaltningar av offererfarenheter. Samtal

med unga män som utsatts för brott. Lund: Lunds universitet.

Chan, Janet (1997) Changing Police Culture. Policing in a Multicultural

Society. Cambridge: Cambridge University Press.

Christie, Niels (2001) ”Det idealiska offret”, i Malin Åkerström och Ingrid Sahlin (red.), Det motspänstiga offret. Lund: Studentlitteratur. Christiansson, Sven-Åke, Elisabeth Engelberg och Ulf Holmberg (1998)

Avancerad förhörs- och intervjumetodik. Stockholm: Natur och Kultur.

Dahlbäck, Olof (2006) Den svenska forskningen om etnisk

diskriminering av brottsoffer. Stockholm: Stockholms universitet.

David, René och John E.C. Brierley (1993) Major Legal Systems in

the World Today. An Introduction to the Comparative Study of Law.

London: Stevens & Sons.

De los Reyes, Paulina och Mats Wingborg (2002) Vardagsdiskriminering

och rasism i Sverige. En kunskapsöversikt. Norrköping:

Diaz, Jose Alberto (1993) Choosing Integration. A Theoretical and

Empirical Study of the Immigrant Integration in Sweden. Uppsala:

Uppsala universitet.

Diesen, Christian (2005) ”Processrättsligt perspektiv. Om positiv och negativ särbehandling i straffprocessen”, i Christian Diesen, Claes Lernestedt, Torun Lindholm och Tove Pettersson, Likhet inför lagen. Stockholm: Natur och kultur.

du Rées, Helena (2006) ”Åklagares och advokaters syn på likabehandling i domstolen”, i SOU 2006:30 Är rättvisan rättvis?

Tio perspektiv på diskriminering av etniska och religiösa minoriteter inom rättssystemet. Rapport av Utredningen om makt, integration och

strukturell diskriminering. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Ehn, Billy (1986) Det otydliga kulturmötet. Om invandrare och

svenskar på ett daghem. Malmö: Liber Förlag.

Ekman, Gunnar (1999) Från text till batong. Om poliser, busar och

svennar. Stockholm: Handelshögskolan.

Finstad, Liv (2000) Politiblikket. Oslo: Pax.

Fransson, Ola (2006) ”Om professionalism, förtroende och tillit”, i Ola Fransson och Björn Fryklund (red.), Migration och professioner i

förändring. Malmö: Malmö högskola.

Granér, Rolf (2004) Patrullerande polisers yrkeskultur. Lund: Lunds universitet.

Granér, Rolf och Maria Knutsson (2001) Perspektiv på polisetik. Lund: Studentlitteratur.

Heberlein, Ann (2008) “Straffet bör upprätta offret”, i Axess magasin nr. 5 juni 2008, s. 8-9.

Holmberg, Lars (1999) Inden for lovens rammer. Politiets

arbejdsmetoder og konkrete skøn. Köpenhamn: Gyldendal.

Holmberg, Lars (2003) Policing Stereotypes. A qualitative study of

police work in Denmark. Berlin: Galda und Wilch Verlag.

Holmberg, Ulf (2004) Police Interviews With Victims and Suspects of

Violent and Sexual Crimes. Interviewees’ Experiences and Interview Outcomes. Stockholm: Stockholms universitet.

Hydén, Margareta (2001) ”Misshandlade kvinnors uppbrott: en motståndsprocess”, i Malin Åkerström och Ingrid Sahlin (red.) Det

motspänstiga offret. Lund: Studentlitteratur.

Hydén, Sophie och Anna Lundberg (2004) Inre utlänningskontroll i

polisarbete. Mellan rättsstatsideal och effektivitet i Schengens Sverige.

Malmö: Malmö högskola.

Jakobsson Öhrn, Harriet (2005) Berätta din sanning. En förhörsledares

projekt i förhör med misstänkt person. Stockholm: Stockholms

universitet.

Johansson, Rune (2000) ”Gemenskapens grunder. Etnicitet som konstruktion och process”, i Erik Olsson (red.) Etnicitetens gränser

och mångfald. Stockholm: Carlsson.

Jönsson, Håkan (2001) ”Äldre människor som offer för våld och brott”, i Malin Åkerström och Ingrid Sahlin (red.), Det motspänstiga

offret. Lund: Studentlitteratur.

Kardell, Johan (2006) ”Diskriminering av personer med utländsk bakgrund i rättsväsendet – en kvantitativ analys”, i SOU 2006:30

Är rättvisan rättvis? Tio perspektiv på diskriminering av etniska och religiösa minoriteter inom rättssystemet. Rapport av Utredningen om

makt, integration och strukturell diskriminering. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lambert. John R. (1970) Crime, Police and Race Relations. A Study in

Birmingham. London: Oxford University Press.

Leymann, Heinz (1989) När livet slår till. Offersituationer,

följdhändelser och psykiska problem. Stockholm: Natur och kultur.

Lindgren, Magnus (2004) Brottsoffer i rättsprocessen. Om ideala

brottsoffer och goda myndigheter. Stockholm: Jure.

Lindgren, Magnus, Karl-Åke Pettersson och Bo Hägglund (2001)

Brottsoffer. Från teori till praktik. Stockholm: Jure.

Lindgren, Magnus och Jennifer Qvarnström (2003) Brottsoffer i

rättsprocessen. Stockholm: Rikspolisstyrelsen.

Lindholm, Torun (2005) ”Socialpsykologiskt perspektiv. Fördomar och diskriminering – klassiska problem i modern skepnad”, i Christian Diesen, Claes Lernestedt, Torun Lindholm och Tove Pettersson, Likhet

inför lagen. Stockholm: Natur och kultur.

Lindstedt Cronberg, Marie (2005) ”Från målsägare till brottsoffer. Målsäganderätten i ett historiskt perspektiv”, i Eva Bergenlöv, Marie Lindstedt och Eva Österberg (red.) Offer för brott. Våldtäkt, incest

och barnamord i Sveriges historia från reformationen till nutid. Lund:

Nordic Academic Press.

Lundberg, Magnus (2001) Vilja med förhinder. Polisers samtal om

kvinnomisshandel. Eslöv: Symposium.

Matsson, Mats (2009) Perspektiv på Förfalskningsbrotten. Rätten ur

Meyers, Marcia K. och Susan Vorsanger (2003) “Street-level Bureaucrats and the Implementation of Public Policy”, i B. Guy Peters och Jon Pierre (red.), Handbook of Public Administration. London: Sage.

Nyberg, Eva (2000) “Att använda tolk”, i Carl Martin Allwood och Elsie C. Franzén (red.), Tvärkulturella möten. Grundbok för psykologer

och socialarbetare. Stockholm: Natur och kultur.

Pettersson, Tove (2005:2) Polisingripanden vid eget bruk av narkotika.

Särbehandlas personer med utländsk bakgrund? Stockholm:

Stockholms universitet.

Pettersson, Tove (2006) ”Särbehandlas gärningspersoner med utländsk bakgrund vid anmälningar om våldtäkter, grov misshandel och eget bruk av narkotika?”, i SOU 2006:30 Är rättvisan rättvis?

Tio perspektiv på diskriminering av etniska och religiösa minoriteter inom rättssystemet. Rapport av Utredningen om makt, integration och

strukturell diskriminering. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Punch, Maurice (1979) Policing the Inner City: A Study of Amsterdam’s

Warmoesstraat. London: Macmillan.

Reiner, Robert (2000) The Politics of the Police. Oxford: Oxford University press.

Rikspolisstyrelsen (2009) Hedersnormer och hedersrelaterat våld 2009. Stockholm: Rikspolisstyrelsen.

Roald, Anne Sofie (2003) ”Reflektioner över sharia”, i Pernilla Ouis och Anne Sofie Roald, Muslim i Sverige. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Sander, Åke (2000) ”Religion som förståelse i mötet mellan invandrare och vårdpersonal”, i Carl Martin Allwood och Elsie C. Franzén (red.),

Tvärkulturella möten. Grundbok för psykologer och socialarbetare.

Shannon, David och Nina Törnqvist (2008) ”Lost in Translation. Discrimination in the Swedish Criminal Justice Process Exemplified Using the Court-Room Experiences of Justice System Professionals”, i

Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention,

vol. 9, s. 59-79.

Skolnick, H. Jerome och James J. Fyfe (1993) Above the Law. Police

and the Excessive use of Force. New York: Free Press.

Skolnick, H. Jerome (1994) Justice Without Trial. Law Enforcement in

Democratic Society. New York: Macmillan.

Sonander, Anna (2008) Att arbeta med barn som brottsoffer. En

rättssociologisk studie. Lund: Lunds universitet.

Svensson, Lupita (2006) Häktad eller omedelbart omhändertagen? En

studie om akuta frihetsberövanden av unga lagöverträdare. Stockholm:

Stockholms universitet.

Tham, Henrik (2001) ”Brottsoffrets uppkomst och framtid”, i Malin Åkerström och Ingrid Sahlin (red.), Det motspänstiga offret. Lund: Studentlitteratur.

Tiby, Eva (1999) Hatbrott? Homosexuella kvinnors och mäns

berättelser om utsatthet för brott. Stockholm: Stockholms universitet.

van Maanen, John (1991) ”Playing Back the Tape. Early Days in the Field, i William B. Shaffir och Robert A. Stebbins (red.), Experiencing

Fieldwork. An Inside View of Qualitative Research. Sage: Newbury

Park.

Westin, Charles (2008) ”Om etnicitet, mångfald och makt”, i Mehrdad Darvishpour och Charles Westin (red.), Migration och etnicitet.

Åhlund, Aleksandra (1997) Multikultiungdom: kön, etnicitet, identitet. Lund: Studentlitteratur.

Åkerström, Malin och Ingrid Sahlin (red.) (2001) Det motspänstiga

offret. Lund: Studentlitteratur.

I dokument Brottsoffer i rättsprocessen. Har utländsk bakgrund betydelse? (sidor 86-96)