Att arbeta på nya vis

Informanterna nämner att COVID-19 har påverkat deras arbete trots att grundskolorna haft det öppet. Därtill menar informanterna att deras arbetssätt har fått förändras och

omorganiseras. Eftersom COVID-19 pandemin har påverkat det förebyggande arbete, arbetet med andra professionell på skolan och arbetet med vårdnadshavare.

Informant 1 beskriver att arbeta på nya vis såhär:

”Covid-19 har ju inte gjort så att vi har fått stänga våra skolor vilket jag är glad för. Eftersom jag vet att det hade förvärrat mycket om grundskolorna också hade stängds och undervisning hade skett via Zoom. Men vi har ändå blivit påverkade då annat i vårt arbete har förändrats.”

Informant 1 berättar att hon har fått omorganisera sitt arbete efter riktlinjer och restriktioner. Vilket har påverkat de projekt hon har haft förhoppning till att skapa och genomföra. Hon berättar mer om det såhär:

” Ja asså, nu kan jag i alla fall inte utföra mina projekt som jag har planerat för i många månader, vilket också gör mitt arbete lite tråkigare just nu… Visst jag kan kolla via

klassfönstret på en klass jag vill observera men det är en stor skillnad att vara i klassrummet och upptäcka mer. Men vi måste ju förhålla oss till restriktionerna. Så jag har avslutat mitt arbete där jag gör det lilla extra för att minska risker för smittning och eventuella fall. ” Informant 6 menar att COVID-19 har bidragit till att hans arbetssätt har förändrats mycket åt det positiva. Han menar att han har fått fler perspektiv att förhålla sig med som han inte hade haft ifall COVID- 19 inte fanns. Det han lyfter upp handlar om att omorganisera sitt arbete för att trots pandemin och de riktlinjerna som finns ändå kunna möta eleverna där de befinner sig. Informant 6 belyser nya vis att arbeta på och menar såhär:

”Visst det är väldigt tufft att vi inte får göra det vi alltid har gjort förr, att som skolkurator vara med på allt. Nu vet vi att den möjligheten inte finns på grund av pandemin och alla risker… Men det har inte stoppat mitt förebyggande arbete. Jag har fortfarande kunnat utföra mina projekt då jag anser att det är genom förbyggande arbete som vi når till fler och på ett bättre sätt.”

Informant 6 nämner att han tillsammans med elevhälsan istället använt sig av det

teknologiska för att nå ut till elever, lärare och vårdnadshavare på skolan. Hans förebyggande projekt har han utfört genom att spela in olika filmer om olika teman som sedan klasserna har fått ta del av. Informant 6 menar att det är viktigt att tänka på nya vis att arbete och menar att oansett att COVID-19 pandemin inte är slut betyder det inte att skolkuratorernas

förebyggande arbete tar slut.

Informant 4 berättar om utmaningarna med COVID-19 då hon har fått avsluta den externa handledningen som informant 4 regelbundet tog del av. Hon berättar att hon hellre är säker än osäker gällande fysiska möten. Informant 4 berättar också om utmaningarna med

vårdnadshavare där hon vid flera tillfällen har bett vårdnadshavare att gå hem på grund av att hon hör symptomet. Informant 4 är angenäm att möten med informanterna är digitala. Detta innebär en större säkerställning på att det inte finns risker för smittning då möten sker digital. En nackdel med digitala möten är att de eleverna och vårdnadshavarna som skolkurator tidigare inte haft mycket kontakt med blir annorlunda genom digitala möten. Informant 4 beskriver det såhär:

” Jag upplevaren en utmaning med vissa elever där jag inte har träffat mycket innan och behöver träffa de nu genom digitala möten. Det är mycket som kan missas och inte uppfattas när man pratar genom en skärm med en 12 åring. Detsamma gäller för vårdnadshavare som vi inte har träffats innan COVID-19 och idag behöver träffas för att samtala om deras barn… Man kan missa mycket och det är svårare att skapa relationer via digitala möten, jag gillar ju att ses fysiskt.”

Informant 3 menar att det aldrig har förre varit viktigare än att vara socialarbetare i dessa tider. Hon menar att skolkurators arbete är mycket viktigt under COVID- 19 oavsett om vi får träffa eller inte träffa elever. Informant 3 berättar att hon upplever en viss oro hos eleverna kring COVID-19 och framtiden. Hon menar att skolan bör trots COVID-19 arbeta

förebyggande för detta genom olika trygga tillvägagångsätt. Informant 3 menar att även om skolkurator under denna tid inte uppfattar elever som deprimerade eller orolig menar hon på att det kommer presenteras om några år. Vidare belyser informant 3 att skolkuratorer måste hitta vis att arbeta och möta eleverna där de befinner sig även om det är en pandemi. Informant 3 menar att riskerna för psykisk ohälsa bland eleverna är större när skolan inte arbetar med att tillgodose önskemål och behov än riskerna att genomföra förebyggande arbete. Därav anser informant 3 att skolkurator istället behöver hitta nya vis tillsammans med elevhälsan att arbeta med än att avbryta all form av förebyggande arbete.

Informant 2 belyser med att inte få vara i klassrummen med eleverna men få vara ute på raster där alla skolelever rör sig. Hon beskriver det såhär:

” Det är väldigt påfrestande att vi inte får observera och följa elever i klassrum men vi får äta i matsalen med de och vara på skolgården. Det är viktigt för mitt arbete att jag är med i klassrummen eftersom det är mycket en lärare inte uppfattar som jag gör. Även att jag lär känna eleven på det djupare vis genom att vara i klassrummen. ”

Informant 2 berättar att han är medveten om att COVID-19 är något nytt för alla människor. Därav arbetar människobehandlande organisationer efter de förutsättningarna de här. Men han belyser även vikten att omorganisera sitt arbete och arbeta på nya vis för att fortfarande nå eleverna. Informant 2 har använt sig av det digitala lika så informant 6. Informant 2 har genom att koppla upp sig på elevernas klassrum fortfarande kunna vara synlig och hålla i olika lektioner om välmående och andra teman. Men att skapa relationer och upprätthålla relationer begränsats lite då skolkuratorn inte kan röra sig i skolan som förr.

Samtliga informanter belyser utmaningar i relationsskapande i COVID-19 och dess påverkan på det sociala arbetet. Således kan detta förstås i BRIS (2021) rapporten som har undersökt barn och ungas mående under första COVID-19 året. Oron och rädslan barn och unga har upplevt under pandemin. BRIS (2021) har haft 31 497 kurativa kontakter med barn upp till 18 år under de första pandemi året. Detta implicerar på ungas rädslor och oro som informanterna också belyste i intervjuerna. Den förändrade skolgången för många barn och unga har

påverkat deras vardag och inneburit många utmaningar. Då skolan fungerar som en

skyddsfaktor är det mycket viktigt att skolan arbetar för att tillgodose behov och önskemål (Bremberg & Eriksson 2010). Dock har restriktionerna bidragit till färre skyddsfaktorer i många barn och ungas liv. Exempelvis ungas möjlighet till sociala sammanhang och

möjligheter att träffa sina vänner på fotbollsträningen har begränsats något enormt. Detta i sin tur påverkar barn och ungas hälsa som vidare påverkar deras möjligheter för lärande på skolan (BRIS, 2021).

Skolverket har även gått ut med information om hur de professionellas arbete i skolan ska genomföras i COVID-19 (Skolverket, 2021). Att finna tillvägagångsätt för hur professionella ska arbeta med barn och unga i pandemi tider är en utmaning i sin egen kategori. Dock menar BRIS (2021) att människobehandlande organisationer behöver ta hänsyn på barn och ungas hälsa. Eftersom konsekvenserna av pandemin inte kommer att presentera möjligtvis nu utan kanske flera år framåt. Därav menar BRIS (2021) att skolor ska arbeta med att hitta trygga tillvägagångsätt att bibehålla lugn och trygghet hos barn och unga.

En annan studie som har gjorts under första COVID.19 pandemi året uppger risker för unga hälsa (Power et al, 2020). I studien redovisas risker för ungas långsiktiga hälsofaktorer som professionella behöver vara medveten om. Kunskapsluckorna på hur en pandemi bör hanteras är stora och har påverkat hela världen. Dessa kunskapsluckor påverkar om inte mest barn och unga möjlighet att hantera pandemin( Power et al, 2020).