Samarbetet mellan den nederländska staten, näringslivet och den akademiska världen är en grundbult för att främja tillväxten inom nederländskt näringsliv och för att upprätthålla landets internationella konkurrenskraft och ställning som kunskapsnation. Nederländernas verksamhet i Indien präglas därför av främjandeaktiviteter där regeringssamarbeten, liksom närings- och forskningssamarbeten tillsammans utgör de centrala delkomponenter-na. Arbetet syftar dels till att främja näringslivets och kunskapsinstitutioners intressen, dels till att attrahera investeringar till Nederländerna.
Ett konkret exempel på hur samarbetet mellan stat, näringsliv och kunskapsinstitutioner utgörs av det besök till Indien (städerna New Delhi, Bengaluru och Mumbai) som borg-mästaren av Amsterdam genomförde i slutet av mars i år. Syftet med besöket var dels att marknadsföra Amsterdam som en destination för indiska investeringar, dels att främja samarbeten mellan nederländska och indiska företag och kunskapsinstitutioner verksamma inom olika områden av smarta städer, en infrastruktursatsning som högprioriterats av den indiska regeringen som tidigare meddelat att 100 städer ska omvandlas till så kallade smarta städer. I sammanhanget bör nämnas att det sedan 2009 i Amsterdam bedrivs ett samarbetsprojekt under parollen Amsterdam Smart City, ett projekt som initierades av Amsterdam Economic Board, Amsterdam Stad samt telekomföretaget KPN och energi-bolaget Alliander. Det bör även tilläggas att Nederländerna och Indien sedan 2013 har ett samförståndsavtal (MoU) avseende infrastruktur och miljö, ett avtal som bland annat före-skriver kunskapsutbyte mellan de två parterna.
Besöket kan därmed sägas ha ägt rum inom ramen för detta samförståndsavtal vilket också beskriver betydelsen av samförståndsavtal som viktiga dörröppnare (en av slutsatserna från Tillväxtanalys inledande Indienstudie avseende innovations- och exportfrämjande64). Från nederländsk sida betonas även vikten av att interagera med indiska motparter på lokal nivå.
Samtidigt som politiska kontakter på högsta nivå givetvis är av största vikt fyller den här typen av besök också en viktig funktion, något som framhölls i samtal inom ramen för denna studie.65
I den nederländska delegationen ingick även företag och Amsterdambaserade universitet.
Flera utbildningssamarbeten avseende studentutbyten och forskningssamarbeten ingicks, bland annat mellan University of Amsterdam och Indian Institute of Science (IISc) i Bengaluru. Vidare anordnades i New Delhi en utbildningsmässa med representanter från Amsterdambaserade universitet och Amsterdambaserade företag. Mässan arrangerades av det i Bengaluru placerade kontoret för främjande av studier i Nederländerna, Nuffic Neso India.66 Det faktum att universitet och företag uppträder gemensamt på denna typ av utbildningsmässa förstärker bilden av att Amsterdam, och dess företag, är måna om att locka till sig talang som också vill stanna och bidra till tillväxten i Nederländerna. Den gemensamma närvaron vittnar även om en insikt om att studenter i allmänhet efterfrågar en
64 http://www.tillvaxtanalys.se/sv/publikationer/svar-direkt/svar-direkt/2014-11-10-indien---mojligheter-for-sverige-i-granslandet-mellan-handel-och-innovation.html
65 Intervju med representant för Nederländernas ambassad, New Delhi, 9 april 2015
66 https://www.nesoindia.org/events/study-in-amsterdam-seminar-delhi
nära kontakt med arbetsmarknaden.67 För utländska studenter som gjort valet att studera utomlands är det rimligt att anta att kravet på en god kontakt med arbetsmarknaden är ännu högre, detta mot bakgrund av den många gånger stora ekonomiska investering som
utlandsstudier innebär.
Nederländernas strategiska handels- och innovationsfrämjande präglas av långsiktighet.
Medlemmarna av de olika toppteamen byts i regel ut efter ett eller två år och bytena genomförs löpande så att en medlem åt gången ersätts av en ny. På det sättet skapas konti-nuitet och ett kollektivt minne institutionaliseras. I samtal inom ramen för denna studie konstateras att utvecklingen av långvariga relationer är en förutsättning för att skapa gynn-samma förhållanden för handel mellan Nederländerna och Indien. Det noteras även att det enklaste sättet att inleda relationer på är genom forskningssamarbeten. Detta bidrar till att förklara varför Nederländerna fäster så stor vikt vid att sammanföra handels- och forsk-ningsinsatser.
Ett andra konkret exempel på hur Nederländerna agerar i Indien är när den nederländska provinsen Utrechts viceguvernör genomförde en delegationsresa till Indien med represen-tanter från Utrechtbaserade universitet och Invest Utrecht. Syftet var att undersöka förut-sättningarna för forskningssamarbeten inom Life Science och spelutveckling samt att attrahera indiska investeringar inom dessa områden till Utrecht.68 Kreativa näringar (av vilket spelutveckling är ett exempel) och livsvetenskaper är två av de sex toppsektorer som Nederländerna prioriterar i Indien. Delegationen besökte bland annat Mumbai samt del-staten Andhra Pradesh. År 2013 genomfördes samma resa fast i omvänd riktning genom att Andhra Pradeshs IT-minister besökte Utrecht tillsammans med en delegation bestående av tre indiska spelutvecklingsföretag. Bland besöksmålen fanns återigen universitet från regionen. 2014 genomförde Nederländerna och Indien en gemensam utlysning inom ramen för Indo-Dutch Joint Research Programme for ICT69. De tre områden som utlysningen avsåg var forskning avseende stora data (Big Data), Internet of Things (IoT) och – återigen – spelutveckling. Utlysningen, genomförd av Nederländska organisationen för vetenskap-lig forskning (NWO) med en budget på 2 miljoner euro i samarbete med indiska departe-mentet för elektronik och informationsteknologi (DeitY), riktade sig till konsortier beståen-de av akabeståen-demiska institutioner från beståen-de båda länbeståen-derna samt företag från Indien och/eller Nederländerna.
Detta exempel vittnar om att det finns en tydlig röd tråd i det nederländska främjande-arbetet genom att företag, kunskapsinstitutioner och forskningsfinansiärer drar åt samma håll samtidigt som det finns en kontinuitet vad gäller de områden som ska prioriteras, i det här fallet spelutveckling. Noterbart är samtidigt att främjande av investeringar till Neder-länderna spelar en minst lika viktig roll som att skapa förutsättningar för nederländska företag att vara framgångsrika i Indien. Både exemplet med Amsterdam och Utrecht vittnar dessutom om att enskilda regioner spelar en mycket aktiv roll när det gäller att locka investeringar till Nederländerna, såväl i form av humankapital som i företagsinvesteringar.
67 Svenska och utländska studenters önskan om en starkare kontakt med den svenska arbetsmarknaden var till exempel något som uppmärksammades i UHR:s rapport ”Reflektioner om strategisk internationalisering”
(2014), tillgänglig på:
http://www.uhr.se/Global/Internationellt/Strategisk_internationalisering/Miniantologi_strategisk_internationali sering_20140825.pdf
68 För ytterligare information se http://india.nlembassy.org/news/2012/december/visit-of-utrecht-delegation-on-life-sciences-sustainable-development-and-education.html samt
http://investinutrecht.com/news/item/_a_a_a_a_a_/199
69 http://www.nwo.nl/en/funding/our-funding-instruments/ew/indo-dutch-joint-research-programme-for-ict/indo-dutch-joint-research-programme-for-ict.html
Som nämndes inledningsvis leddes toppteamet för toppsektorn avseende energi tidigare av den verkställande direktören för energibolaget Shell. Detta är relevant mot bakgrund av att Shell valt att förlägga ett av tre globala teknologicenter till Bengaluru (de två andra ligger i Houston, USA samt i Amsterdam). Shell har nu tagit initiativ till en enorm utbildningssats-ning som går ut på att utbilda indiska doktorander i Nederländerna, en satsutbildningssats-ning där Shell kommer att investera 20 miljoner euro samtidigt som bolaget har förmått den nederländska staten, genom NWO, att bidra med lika mycket. Utbildningssatsningen uppgår med andra ord till 40 miljoner euro och syftar till att utbilda 75 doktorander inom forskningsområden med relevans för Shells verksamhet. Företaget räknar med att investeringen lönar sig om minst hälften av doktoranderna väljer att stanna kvar och arbeta för företaget (några krav på detta föreligger inte). Om doktoranderna väljer att inte återvända till Shells verksamhet i Bengaluru räknar Nederländerna med att en stor del i alla fall stannar kvar i Nederländerna och att den kunskap som de har tillgodogjort sig kommer det nederländska samhället till del vilket därmed gör att landets internationella konkurrenskraft och ställning som kun-skapsnation upprätthålls.70 Detta förfarande vittnar om en flexibilitet i det nederländska forskningssystemet där staten, genom NWO, alltså kan gå in och stödja ett specifikt företag om projektet i fråga anses vara av nationell vikt.
70 Intervju med representant för Nederländernas ambassad, New Delhi, 9 april 2015
7 Nederländernas främjande av innovation och handel i Brasilien
En av de centrala tillväxtekonomierna är Brasilien. Till skillnad från de övriga länderna i den här studien, så befinner sig Brasilien mitt i en begynnande ekonomisk recession som i korthet bottnar i att det politiska systemet inte klarat av att hantera de många möjligheter och utmaningar landet står inför.
En första utmaning är utan tvekan landets storlek och diversitet. Brasilien är, med sina 8 514 877 km2 och 200 miljoner invånare, ett land av kontinentala proportioner med stora klimatologiska och socio-ekonomiska skillnader. I praktiken har därmed delstater och regioner också olika ekonomisk bas och industristruktur, något som i sin tur påverkar förutsättningarna för utformandet av en nationell utvecklingspolitik.
Rent ekonomiskt-strukturellt innebär landets stora beroende av råvaruexport att den brasi-lianska ekonomin är särskilt exponerad för globala prisfluktuationer. I motsats till många av dess konkurrentländer (exempelvis Kina och Indien) ökar också den brasilianska exporten av råvaror, främst jordbruksprodukter, mineraler och råolja.71 Därför försöker nu den brasilianska regeringen stimulera en inhemsk industri baserad på utveckling och till-verkning.
Problemen understryks av landets bristande infrastruktur. I den senaste utgåvan av World Economic Forums Global Competitiveness Report, i vilken Brasilien hamnade på en samlad 56:e plats av totalt 148 länder, trädde de olika infrastrukturindikatorerna fram som de främsta hindren till socio-ekonomisk utveckling.72 Sammantaget beräknas den brasi-lianska industrin förlora närmare 240 miljarder SEK (BRL 80 miljarder) om året som en följd av undermålig infrastruktur.73
På samma sätt utgör ett jämförelsevis svagt forsknings- och innovationsklimat ytterligare en utmaning för brasiliansk tillväxtpolitik. Brasilien rankas återkommande lågt på olika index för innovations- och konkurrenskraft med jämförelsevis få registrerade patent och vetenskapliga publiceringar.74 Problemet är särskilt påtagligt inom den privata sektorn, framförallt bland små och medelstora företag.75 Fenomenet går igenom i alla ekonomiska sektorer med tre anmärkningsvärda undantag; flygindustrin, jordbrukssektorn, samt olja- och gasindustrin – som omvänt är teknologisk världsledande inom sina respektive områden. Genom olika regulativa åtgärder, ofta med starka protektionistiska inslag, samt diverse krediter försöker regeringen nu stimulera innovation, såväl inom företag som i form av samarbeten med universitet och andra forskningsinstitutioner.
71 (2011) Commodities ganham espa o nas exporta es brasileiras, diz Ipea. Folha de S o aulo 10 ay.
http://www1.folha.uol.com.br/poder/913739-commodities-ganham-espaco-nas-exportacoes-brasileiras-diz-ipea.shtml, (accessed 14 July, 2011), Wolf, M. (2010) Must try harder. The New Brazil (Financial Times Special Report) 29 June, p. 11.
72 Schwab, K. (2013) The Global Competitiveness Report 2013–2014. World Economic Forum, Geneva.
73 Morales, D. (2013) Falta de investimento logístico ocasiona perdas de US$ 80 bilhões por ano ao país.
RuralBR 30 October. http://agricultura.ruralbr.com.br/noticia/2013/10/falta-de-investimento-logistico-ocasiona-perdas-de-us-80-bilhoes-por-ano-ao-pais-4317848.html, (accessed 13 August, 2014).
74 UNESCO (2010) UNESCO Science Report 2010: The Current Status of Science around the World.
UNESCO, Paris.
75 IBGE (2013) Pintec: In 2011, industrial companies spent more on research and development than in 2008.
12 May. http://www.4-traders.com/news/IBGE-Brazilian-Statistical-and-Geographic-Instit--Pintec-In-2011-industrial-companies-spent-mor--17594964/, (accessed 7 September, 2014).
Bristen på humankapital och utbildad arbetskraft ett av de främsta hindren för en övergång till en moderniserad ekonomi. Situationen är i sig ett resultat av bristande tillgång på kvalificerad utbildning på alla nivåer. Redan idag saknar Brasilien närmare 150 000 ingenjörer. I praktiken har man kommit till en punkt där man på kort sikt är tvingade att importera kvalificerad arbetskraft.76
En avslutande, men likaledes gigantisk, utmaning för den brasilianska ekonomins konkurrenskraft, är en närmast oöverskådlig byråkrati och administrativ ineffektivitet.
”Brazil Cost” (Custo Brasil) utgör i korthet ett samlingsbegrepp för de kostnader som följer av: korruption, omfattande byråkrati, komplicerad skattelagstiftning, omfattande regleringar, tröga juridiska processer, hög inflation – samt de redan nämnda bristerna i infrastruktur. Tillsammans utgör dessa de främsta hindren för ett effektivt genomförande av såväl offentlig politik som konkreta affärsprojekt.
7.1 Nederländernas innovations- och handelspolitik i Brasilien