Hur arbetar socialsekreterare med stöd till den enskilde individen?

Den relationsbyggande aspekten mellan socialsekreteraren och den utsatte är viktig i den mån att kunna prata om svåra händelser och bygga ett förtroende. En aspekt som dock framlyfts är att socialsekreteraren inte bör göra sig till den viktigaste personen i den unges liv och att det är viktigt att skapa ett nytt nätverk runt den utsatte. Att närma sig den utsatte med försiktighet framlyfts också för inte skapa motstånd i att ifrågasätta kulturen för mycket.

I socialtjänstens utformande av insatser anpassas insatserna beroende på ålder och mognad och vad klienten har rätt till samt att det är situationsbundet vad klienten har för behov. Det gäller att insatser anpassas efter individen så att rätt stöd kommer i rätt skede av processen beroende på hur omfattande stöd som behövs. Det var olika hur socialsekreterarna i de olika kommunerna utformade stöd till individen. Alla kommuner prioriterar inte att i akutskedet bygga upp ett långtgående stöd. Att individen kan vara stadigvarande bosatt på den ort som den placeras är en sådan sak som inte alltid tas hänsyn till. Att vissa kommuner inte beviljar kontaktpersoner för att stötta individen är ett annat exempel där det skiljde sig. Kvinnojourer kan vara ett stöd där personer i samma situation kan stötta varandra. Å andra sidan kan ett skyddat boende med spetskompetens ge mer omfattande stöd än en kvinnojour och ett

familjehem. Detta bland annat beträffande säkerhet och kompetens. HBV-hem uppfattades av en socialsekreterare dock vara för institutionslik i det långa loppet varpå den unge inte bör placeras där för länge. Ett familjehem kan å andra sidan vara för familjärt vilket kan skapa problem enligt vissa socialsekreterare. Stödet behöver anpassas till varje enskild individ. Exempelvis en vuxen kvinna med flera barn kanske är hjälpt av att få en frizon i en egen lägenhet medan det kanske å andra sidan har förödande konsekvenser för en nybliven 18-åring att bli isolerad i en egen lägenhet utan möjlighet att kunna kontakta sin familj mer. Så socialsekreteraren har många saker att ta ställning till gällande det hedersrelaterade våldet för att utforma stöd och hjälp så bra som möjligt för individen. Mot bakgrund av detta kan det ses

47

som problematiskt hur vissa organisationer organiserar sin verksamhet gällande hedersrelaterat våld för det kan påverka stödet den enskilde får.

Inställningen mellan socialsekreterarna kunde skilja sig. Exempelvis gällande familjearbetet så betonar vissa att man ska ha en tro på att individer kan förändras medan andra avråder. Samma sak gällande den enskildes trovärdighet, om det rör sig om hedersrelaterad problematik eller vanlig tonårsproblematik. Det är viktigt att skapa insikt hos individen genom att informera om dennes rättigheter, benämna och sätta ord på problematiken. Vidare att visa på möjligheter och försöka förmå individen att stå emot hedersvåldet och vidga sitt livsutrymme. Om mycket ansvar läggs på individen utan pushning så kan det potentiellt lämna individen att vela inför sitt beslut. Samtidigt är det individens fria val sett till självbestämmanderätt om den är myndig.

Som en socialsekreterare sa, kan man få igenom mycket bara man motiverar för det. Därmed är det problematiskt om socialsekreterare inte har kompetens inom hedersrelaterat våld. Sett till socialsekreterarens osäkerhet kring sin kompetens för detta område så kan det kännas som en tung börda att bära för denne. Hur socialsekreteraren utnyttjar handlingsutrymme kan få stora konsekvenser. Konflikter mellan olika värden kan få stor betydelse beroende på hur socialsekreteraren agerar i hedersrelaterade ärenden. Vems sida socialsekreteraren tar och hur hon väljer att navigera inom sitt handlingsutrymme. Vem hon väljer att delge information till, som andra aktörer, klienten och anhöriga och vilka kontakter hon väljer kan få avgörande konsekvenser för stödet till individen.

6.2 Förslag till vidare forskning

Vi såg att arbetet med hedersrelaterat våld varierade i de olika kommunerna sett till vilka strategier de har för att bemöta problematiken. Det skulle vara intressant att få mer

samstämmighet kring hanteringen sett till övergripande handlingsplaner som kommuner kan ta del av. Därför skulle vidare forskning hur kommuner jobbar med riskhantering och förebyggande arbete i kommunerna vara intressant. Att det bli mer samstämmigt kan

potentiellt gynna alla inblandade individer. Både socialsekreterare som klienter och avhjälpa rättsosäkerheten sett till att spetskompetensen är ojämnt utbredd i landet.

48

7 Referenser

Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber

Alizadeh, V., Hylander, I., Kocturk, T., & Törnkvist, L. (2010). Counselling young immigrant women worried about problems related to the protection of ‘family honour’—From the

perspective of mid-wives and counsellors at youth health clinics. Scandinavian Journal of

Caring Sciences, 24, 32–40.

Barmark, M., & Djurfeldt, G., (2015). Statistisk verktygslåda 0 – att förstå och förändra

världen med siffror. Lund: Studentlitteratur, (198 s).

Becker, Howard S. (2008). Tricks of the trade: Yrkesknep för samhällsvetare. Malmö: Liber. Belfrage, H., Strand, S., Ekman, L & Hasselborg, A-K. 2011. Assessing risk of patriarchal violence with honour as a motive: six years experience using the patriarch checklist.

International Journal of Police Science & Management. Spring2012, Vol. 14 Issue 1, p20-29.

10p.

Bryman, A., (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

Björktomta, S. B., (2012) Om patriarkat, motstånd och uppbrott, tjejers rörelser i sociala rum. Malmö: Égalité.

Charon, Joel M. (2006). Symbolic interactionism: an introduction, an interpretation, an

integration . 9. ed. Upper Saddle River, N.J.: Pearson Education

Eriksson-Zetterquist, U., Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G., & Svensson, P., (2015).

Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber

Ferrer-Wreder, L., & Sedem, M., (2014) Fear of the Loss of Honor: Implications of Honor-Based Violence for the Development of Youth and Their Families, Child Youth Care Forum, 44:225–237, DOI 10.1007/s10566-014-9279-5

Ghazinour, M. & Wikström, E., (2010) Swedish experience of sheltered housing and

conflicting theories in use with special regards to honour related violence (HRV), European

Journal of Social Work, 13:2, 245-259, DOI: 10.1080/13691451003690981

Gill, Aisha K., Begikhani, N., & Hague, G., (2012) ‘Honour’-based violence in Kurdish

communities. Women's Studies International Forum, Mars 2012, Vol. 35, Issue. 2, ss.75–85.

Johansson, R., (1992). Vid byråkratins gränser: om handlingsfrihetens organisatoriska

begränsningar i klientrelaterat arbete. Diss. Uppsala : Univ.

Jönson, H., (2010). Sociala problem som perspektiv. En ansats för forskning och socialt

49

Linell, H., (red.) (2011). Våga göra skillnad: en vägledning för skydd, stöd och rehabilitering

av unga som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck och/eller som riskerar att bli gifta mot sin vilja eller som har blivit gifta mot sin vilja. Linköping: Länsstyrelsen Östergötland

Tillgänglig på Internet:

http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/Sv/manniska-och-samhalle/manskliga-rattigheter/hedersrelaterat/V%c3%a5gaG%c3%b6raSkillnad2014.pdf Lipsky, M., (2010). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public services. 30th anniversary expanded ed. New York: Russell Sage Foundation

Massi Fritz, E. (2016). Vad har hänt i arbetet kring hedersvåld i Sverige? [video]

http://www.tv4.se/efter-tio/klipp/vad-har-h%C3%A4nt-i-arbetet-kring-hedersv%C3%A5ld-i-sverige-3283577 [2016-02-03]

Miller, J., & Glassner, B., (2016). The ‘Inside’ and the ‘Outside’: Finding Realities in

Interviews. i Silverman, D., (ed.), (2016). Qualitative Research - Issues of Theory, Method

and Practice (Fourth Ed.), Los Angeles: Sage

Payton, J. 2014. “Honor,” Collectivity, and Agnation: Emerging Risk Factors in “Honor”-Based Violence. Journal of Interpersonal Violence. Nov2014, Vol. 29 Issue 16, p2863-2883. 21p.

Rapley, T., (2016). Some pragmatics of qualitative data analysis. i Silverman, David (ed.), (2016). Qualitative Research - Issues of Theory, Method and Practice (Fourth Ed.), Los Angeles: Sage

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor.

Schlytter, A., Linell, H. (2010). Girls with honour-related problems in a comparative perspective. International Journal of Social Welfare. 2010: 19: 152–161.

Socialstyrelsen (2013). Vänd dem inte ryggen: utbildningsmaterial om hedersrelaterat våld

och förtryck. Stockholm: Socialstyrelsen

Tillgänglig på Internet: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-1-6

Thomassen, M., (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: Introduktion i vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups Utbildning, (234 s).

Trost, J., (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur Trost, J., & Levin, I., (2010). Att förstå vardagen: med ett symbolisk interaktionistiskt

perspektiv. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011.

Wilkinson, S., (2016). Analysing Focus Group Data. I Silverman, D., (ed.), (2016). Qualitative Research - Issues of Theory, Method and Practice (Fourth Ed.), Los Angeles: Sage

50

8 Bilagor

8.1 Bilaga 1 – Informationsbrev

Förfrågan om medverkan i intervju gällande kandidatuppsats

Du tillfrågas härmed att delta i en studie om hedersrelaterat våld som ingår i ett examensarbete på Socionomprogrammet vid Linnéuniversitetet. Syftet med uppsatsen är att få fördjupade kunskaper i att hantera riskfaktorer och samverkan gällande att stötta de drabbade och vi frågar oss i och med detta hur yrkesverksamma ser på problematiken kring hedersrelaterat våld. Som blivande socionomer ser vi att det är värdefullt att få mer kunskaper inom detta ämne då vi i våra framtida arbeten kan komma att stöta på denna typ av problematik.

Som datainsamlingsmetod har vi valt att använda oss av intervjuer och du har blivit tillfrågad då vi inriktar oss på socialsekreterare inom socialtjänsten. Vi beräknar att tidsåtgången för

medverkan är ca en timme och genomförandet kommer att ske på din arbetsplats eller annan avskild plats som du väljer. Vi vill gärna spela in intervjun och i hanterandet av det insamlade materialet kan vi garantera konfidentialitet då vi avidentifierar materialet. Vi kommer att transkribera materialet och möjligheter att syna utskriften innan färdigställande för

presentation finns. Dina svar kommer att behandlas så att inga obehöriga kan ta del av dem och studien kommer att presenteras för handledare, examinator och klasskamrater. Ditt deltagande i studien är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare

motivering.

Vi önskar kontakta er per telefon eller mail för överenskommelse och tidsbokning av intervju, om ni avböjer intervju är vi tacksamma om ni kontaktar oss. För frågor vänligen kontakta oss eller vår handledare.

Vänliga hälsningar

Ellinor Skyrman mail telefonnummer

Micael Larsson mail telefonnummer

Handledare:

Peter Hultgren mail telefonnummer

51 8.2 Bilaga 2 – Intervjuguide

Riskbedömning

Hur går ni tillväga när ni utreder och bedömer de utsattas behov? Vilken åldersgrupp arbetar ni med?

Upplever ni om det finns någon skillnad mellan våld i nära relation och hedersrelaterat våld? Hur bedöms det? Hur skiljer sig behovet av skydd och stöd för denna målgrupp jämfört med våld i nära relation?

Vilka former och uttryck tar våldsutövandet inom denna kategori? Vad tänker ni är riskfaktorer?

Hur upplever ni att denna problematik är att identifiera?

Finns det riktlinjer kring hur socialtjänsten ska bedöma hotrisker och stöd utifrån denna målgrupp?

Vilka metoder använder ni?

Finns det nån komplexitet som inverkar på våldsproblematiken eller upplever ni en komplexitet i dessa ärenden?

Vad finns det för komplexitet kring att välja placering enligt SoL eller LVU i dessa ärenden? Hur ser ni på vårdnadshavarens bestämmanderätt?

Hur ser ni på socialtjänstens familjeperspektiv sett till hedersrelaterade fall? Samverkan

Vad har ni för samverkan i situationer när ni bedömer att HRV är inblandat?

Hur upplever ni samverkan med andra aktörer exempelvis polis, skyddade boende och skola? Finns det brister och utvecklingsbehov, kan något förbättras?

Hur kan man från socialtjänstens håll hjälpa till eller samordna insatser som stöd inför en rättsprocess?

Stöd

Vad kan ni erbjuda för stöd?

Vilka typer av boenden placerar ni i?

Hur ser stödet ut gällande skillnaden mellan om personen är under eller över 18? Anser ni att de insatser ni kan erbjuda räcker?