F ö r k l a r i n g : Arbetarskyddets distriktsförvaltning består av arbetarskyddsdistrikt, vilka övervakar att arbetar-skyddsförfattningarna iakttas och främjar säkerhet och hälsa i arbetet samt arbetsplatsens egen arbetarskyddsverksamhet i samarbete med parter och sakkunniga i arbetslivet. Genom att påverka arbetsförhållandena indirekt förebygger och minskar arbetarskyddsdistrikten hälsoskador som orsakas av arbetsförhållandena.
Förändringar i verksamhetsmiljön
Utvecklingen av vissa jämförelsetal som beskriver arbetsförhållandena7):
1993 1999 2000 2001
Olycksfall i arbete och yrkessjukdomar som ersatts, 1 000 st. 114 128 125 127 Olycksfall i arbete som ersatts, per en milj. arbetstimmar, alla branscher 33 31 31 ..
— byggande 76 79 83 ..
— industri 50 45 45 ..
— transport, upplagring och datakommunikation 43 41 40 ..
Dödsfall på arbetsplatsen som tagits som föremål för utredning 28 27 30 ..
Yrkessjukdomar, Institutet för arbetshygien 7 006 5 182 4 993 ..
Undersökningar visar att problemet med att orka i arbetsgemenskaperna har blivit en stor utmaning. De förändringar som skett i arbetslivet har ökat riskerna för olycksfall. Arbetskraftens allt högre medelålder har också höjt sjukfrekvensen och sänkt arbetsförmågan.
Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt uppställt följande resultatmål för arbetarskyddets distriktsförvaltning år 2003:
Strategiska mål
I enlighet med de strategier som sträcker sig till 2010 samt arbetarskyddsstrategin inom social- och hälsovårdsminis-teriets förvaltningsområde påverkar arbetarskyddsdistrikten arbetsförhållandena så att målet är att upprätthålla arbets-tagarnas hälsa, säkerhet och arbetsförmåga samt att förebygga olycksfall i arbete, yrkessjukdomar och andra hälsoskador till följd av arbete. I målen och verksamheten accentueras också stärkandet av den frivilliga skötseln av arbetarskydds-frågor på arbetsplatserna med beaktande också av äldre arbetstagare. Dessutom accentueras övervakningen av mini-minivån enligt lagstiftningen.
Mål för övervakningen
Övervakning på initiativ av myndigheterna i syfte att stöda arbetstagarnas möjligheter att orka i arbetet och fortsätta arbeta: Arbetsplatserna aktiveras och ges handledning när det gäller att identifiera omständigheter som orsakar sjuk-domar i stöd- och rörelseorganen samt övervakas att de faktorer som orsakar dem undanröjs. Särskild uppmärksamhet
7) Olycksfallssiffrorna inkluderar olycksfall i samband med arbetsresor.
Källa: Olycksfallsförsäkringsanstalternas Förbund
fästs vid förebyggande av sådana sjukdomar i stöd- och rörelseorganen som föranleds av manuell lyftning och arbete vid bildskärmsterminal samt vid momentarbete.
Man säkerställer att det skapas och finns nödvändiga åtgärder för att stävja yttre våldshot i de branscher där det särskilt förekommer problem till följd av yttre våld. Alltför stor psykisk belastning i arbetet på riskfyllda områden när det gäller arbetstagarnas förutsättningar att orka i arbetet förebyggs genom övervakning av att arbetstidslagstiftningens bestäm-melser iakttas. Frågor som anknyter till psykisk hälsa tas upp vid inspektionerna.
Samarbetet mellan arbetsplatserna, arbetarskyddsmyndigheterna och företagshälsovården utvecklas särskilt när det gäller att förebygga sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och att främja det psykiska välbefinnandet och annan verk-samhet som avser att upprätthålla arbetsförmågan.
Förebyggandet av olycksfall i arbete inriktas särskilt på branscher där risken för olycksfall är stor, såsom byggbranschen och industrin samt farliga arbeten och arbetsmetoder, i syfte att minska olycksfallsfrekvensen. Säkerhetshanteringen på flera arbetsgivares gemensamma arbetsplatser övervakas.
För de centrala mål som går ut på att stärka arbetstagarnas möjligheter att orka i arbetet och fortsätta arbeta används minst 45 % av arbetarskyddsdistriktens resurser för den verksamhet som baserar sig på initiativ av myndigheterna.
Övervakning av minimiförhållanden på initiativ av myndigheterna: Särskilt i problematiska branscher säkerställs att lagstiftningen om arbetsmiljö och arbetsförhållanden iakttas och att en miniminivå för hälsa och säkerhet tryggas, vilket för sin del skapar jämbördiga verksamhetsbetingelser för företag och inrättningar. När det gäller tillsynen över ningen om arbetsförhållanden fästs särskild vikt vid att arbetstidsbestämmelserna iakttas. Vid tillsynen över lagstift-ningen om arbetsmiljö säkerställs att maskiner, anordningar och personlig skyddsutrustning som släpps ut på marknaden stämmer överens med bestämmelserna och att gällande bestämmelser iakttas i fråga om kemikalier som används i arbete.
Informationen på riksnivå om ändringar i lagstiftningen kompletteras med hjälp av regional information.
Man övervakar att lagstiftningen om företagshälsovård iakttas och en fungerande företagshälsovård främjas i samarbete med andra myndigheter.
Arbetarskyddsdistriktens centrala verksamhetsidé är att stärka arbetsplatsernas egen arbetarskyddsverksamhet bl.a. ge-nom att övervaka att arbetsplatserna har ett fungerande verksamhetsprogram för arbetarskyddet samt gege-nom att stöda en systematisk ledning av säkerhetsfrågorna. I verksamheten fästs särskild uppmärksamhet vid äldre arbetstagares möj-ligheter att orka i arbetet och fortsätta arbeta.
Mål för service på initiativ av kunderna: Arbetarskyddets distriktsförvaltning utför på kundernas begäran arbetar-skyddsinspektioner, ger anvisningar och råd i frågor som gäller arbetsmiljö, arbetsförhållanden och tillståndsförvalt-ningsärenden samt undersöker olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. En avgiftsbelagd servicetelefon för frågor som gäller arbetsförhållanden upprätthålls. Målet är att ge kundbetjäning inom expedieringsfrister som fastställs av mini-steriet. Verksamhetens kvalitet uppföljs med hjälp av olika utredningar.
Utvecklingsmål
Arbetsfördelningen och samarbetet mellan distrikten utvecklas för att effektivera resursanvändningen. Tillsynen över och koordineringen av tillsynen när det gäller arbetsplatser och branscher som kräver särskild sakkunskap koncentreras till ett eller några arbetarskyddsdistrikt.
Samarbetet med regioninstituten för arbetshygien utvecklas så att regioninstitutens sakkunskap smidigt kan utnyttjas av arbetarskyddsdistrikten som stöd för tillsynsverksamheten.
Verksamhetens kvalitet och metoder utvecklas utgående från en evaluering av distriktens verksamhet. Arbetarskydds-distriktens resultatstyrning utvecklas och lämpliga datasystem för ledningen utreds.
Personal
Antalet anställda vid arbetarskyddsdistrikten motsvarar ca 440 årsverken år 2003. Antalet minskade på 1990-talet och har varit tämligen konstant under de senaste åren. Vid utgången av 2001 var personalens medelålder 49,6 år. Utbild-ningsnivån höjs och sakkunskapen och kunnandet förbättras särskilt inom viktiga insatsområden — att främja det psykiska välbefinnandet, förebygga sjukdomar i stöd- och rörelseorganen samt olycksfall i arbetet. Personalens arbets-förmåga upprätthålls och tillfredställelsen med arbetet uppföljs genom en utredning som utförs vartannat år.
Mål för resursanvändningen
Fördelningen och användningen av resurser följs upp inom strategiska insatsområden. För resursanvändningen uppställs följande mål:
Målinriktad resursanvändning (% av den totala arbetstiden):
2001 2002 2003
Verksamhet på initiativ av myndigheterna 47 50 52
Service på initiativ av kunderna 23 23 23
Övriga arbetarskyddsuppgifter samt förvaltnings- och
stöd-funktioner 30 27 25
Förvaltnings- och stödfunktioner av den totala
arbetstidsan-vändningen 20 20 18
Avgiftsbelagd verksamhet
Målet för den avgiftsbelagda verksamheten är att avgifterna för offentligrättsliga prestationer skall motsvara totalkost-naderna och att kvalitetsnivån på prestationerna är ändamålsenlig. Målet för den företagsekonomiska produktionen av prestationer är total lönsamhet som vore omöjlig utan det prisstöd som beviljas i budgeten för den riksomfattande servicetelefonen för frågor som gäller arbetsförhållanden. Beviljande av tillstånd att verka som laddare har överförts till distriktsförvaltningens uppgifter 2002.
Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (euro):
2001 2002 2003
Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten
— försäljningsintäkter av den avgiftsbelagda verksamheten 42 665 37 716 88 929
— övriga intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten 240 240 240
Intäkter sammanlagt 42 905 37 956 89 169
Särkostnader för den avgiftsbelagda verksamheten
— material, förnödenheter och varor 3 786 3 643 3 907
— personalkostnader 61 628 62 735 115 620
— hyror 563 413 450
— köpta tjänster 2 597 2 687 2 824
— övriga särkostnader 1 750 1 923 2 115
Särkostnader sammanlagt 70 323 71 400 124 916
Driftsåterstod -27 418 -33 444 -35 747
Den avgiftsbelagda verksamhetens andel av gemen-samma kostnader
— kostnader för stödfunktioner 13 688 13 994 14 661
Andel av gemensamma kostnader sammanlagt 13 688 13 994 14 661
Kostnader sammanlagt 84 011 85 394 139 578
Räkenskapsperiodens överskott (+) / underskott (-) -41 106 -47 438 -50 409
Kostnadsmotsvarighet, % 51 44 64
21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Under momentet beviljas ett nettoanslag om 21 306 000 euro.
Högst 47 300 euro av anslaget får användas till prisstöd för avgiftsbelagd servicetelefonverksamhet.
Anslaget får också användas till betalning av utgifter för inspektionen av finländska fartyg i utlandet och för åtgär-der enligt 15 § lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om sökande av ändring i arbetarskyddsärenden (131/1973).
F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 670 000 euro i utgifter för hyror för lokaliteter och flyttningar (utgift av engångsnatur 168 000 euro), utgifter för utveckling av arbetarskyddsdistriktens resurser, anskaffningar av materiel samt prisstöd för ser-vicetelefon. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg även beaktats 75 000 euro i överföring från moment 33.01.21.
Utgifter och inkomster: €
Bruttoutgifter 21 395 000
Särskilda utgifter för den avgiftsbelagda
verksamheten 89 000
Övriga omkostnader 21 306 000
Bruttoinkomster, inkomster av den
av-giftsbelagda verksamheten 89 000
— offentligrättsliga prestationer 63 000
— övriga prestationer 26 000
Nettoutgifter 21 306 000
2003 budget 21 306 000
2002 budget 20 730 000
2001 bokslut 19 995 358