En del av studien gick ut på att ta reda på hur arbetet med bedömningsmatrisen på skolan såg ut. Frågeställningen löd som följer: ”Hur ser arbetet ut kring bedömningsmatrisen, och hjälper den läraren att sätta ett omdöme?”
Meningen var att genom kvalitativa intervjuer få ta del av de fem lärarna samt respektive rektorns tankar om hur deras arbetssätt med bedömningsmatrisen såg ut. Det är rektorn på skolan som bestämt att bedömningsmatrisen ska vara i bruk på skolan, och det är även han som har ansvaret för att bedömningsmatrisen ska användas i rätt syfte. För att få en inblick hur arbetet ser ut med bedömningsmatrisen var det mest naturligt för oss att ta reda på vad syftet med en bedömningsmatris är för något. Jens, den biträdande rektorn, menar att syftet med bedömningsmatrisen är att den skall användas som ett hjälpmedel för lärarna. Ett
hjälpmedel där lärarna kan se en tydlighet vad eleverna lärt sig men även vad de behöver arbeta mer med. Jens menar att lärarna använder matrisen, hela tiden, för sin egen och elevernas utveckling under terminens gång. Syftet med bedömningsmatrisen är även att den görs i pedagogiskt syfte för att utveckla sina egna undervisningsmetoder. Med detta svar från den biträdande rektorn var det lättare för oss att få en djupare inblick i deltagarnas svar.
Universitetslektorn Katarina Kjellström menar att syftet med en bedömningsmatris är att bedöma elevernas olika aspekter av kunskap. De kan vara olika aspekter som ska bedömas i bedömningsmatrisen. Det kan t.ex. vara enskilt arbete, projekt, portfölj eller grupparbete. Inom varje aspekt bedömer läraren kvalitén i ett antal nivåer. Andra aspekter att reflektera över kan vara t.ex. innehåll, organisation och tydlighet (2005:194). Vi ville genom denna studie ta reda på hur arbetet ser ut kring bedömningsmatrisen, och om den hjälper läraren att sätta ett omdöme. Det vi har kunnat sammanfatta av de kvalitativa intervjuer vi genomfört i frågan gällande bedömningsmatrisen är att matrisen kan fungera som ett verktyg i positiv anda ifall den används på rätt sätt av lärarna, d.v.s. om lärarna förstår kunskapskraven i bedömningsmatrisen men även ifall de utnyttjar möjligheten att dokumentera och stämma av elevernas kunskaper i jämförelse med kunskapsmålen. Vi har under intervjutillfällena upplevt att Johanna, Angelica, Karin och Ines är kritiskt inställda till formuleringen av kunskapskraven i bedömningsmatrisen och därmed blir arbetet med bedömningsmatrisen något de anser är tidskrävande och tufft att hinna med. Johanna och Ines formulerar t.ex. om kunskapskraven så att det blir mer begripliga för dem. Bedömningsmatrisen som bygger på att lärarna ska bedöma elevernas kunskaper i olika aspekter skulle kunna vara ett bra arbetssätt att arbeta med, då dokumentation av elevernas framsteg och utveckling underlättar då omdöme ska ges. Eftersom detta verktyg är förbestämt av rektorn på skolan så har inte lärarna något annat val än att arbeta med bedömningsmatrisen. Genom våra kvalitativa intervjuer med pedagogerna uppstod det olika åsikter angående bedömningsmatrisen. Det var endast en fråga de fem pedagogerna hade liknande svar på, och det var att de inte skulle vilja arbeta med bedömning på något annat sätt än med en bedömningsmatris. Trots att matrisen enligt pedagogerna upplevs som tidskrävande anser de ändå att det finns en framtid med arbetssättet. De tror bara att de behöver arbeta mer med matrisen d.v.s. pedagogerna anser att arbetet med matrisen kommer att underlättas desto mer de arbetar med den.
Hur arbetar då pedagogerna med bedömningsmatrisen? De fem verksamma lärarna arbetar med bedömningsmatrisen då de fyller i matrisen efter t.ex. ett avslutat grupparbete, redovisning, uppgift, enskilt arbete eller efter högläsning vilket kan ske veckovis, dagligen
eller vid termin slut, beroende vad de arbetar med för tillfället. Pedagogikforskaren Anders Jönsson påtalar att en bedömningsmatris ska kunna fungera som ett verktyg för läraren då det blir möjligt att fylla i när eleverna uppfyllt de olika målen inom varje ämne (2011:327). Ifall bedömningsmatrisen används som ett verktyg som Anders Jönsson beskriver, vilket Jens beskrev att syftet med den var, tror vi att bedömningsmatrisen kan vara till hjälp för lärarna att sätta ett slutgiltigt omdöme. Angelica, Bengt, Karin och Ines arbetar med bedömningsmatrisen för att de ska kunna se var eleverna befinner sig och vilka kunskaper de besitter. Vi tror att arbetet med matrisen är till en hjälp för pedagogerna när de slutligen sätter ett omdöme eftersom de kan göra en tillbakablick i bedömningsmatrisen angående vad eleverna kan och möjligen ännu inte tagit till sig kunskapsmässigt. Vår uppfattning är även att pedagogerna med hjälp av bedömningsmatrisen kan anpassa sin undervisning utifrån vad eleverna behöver träna mer eller minde på, det blir då tydligt vilka kunskapsmål klassen arbetat med och vilka mål som behöver bearbetas ytterligare. Detta ser vi ser som en positiv aspekt. Det finns matriser för varje ämne och i matriserna finns det mellan tolv och femton kunskapskrav som läraren har i uppgift att bearbeta och fylla i. Ines tycker det är viktigt att man har kunskapsmålen i baktanke när eleverna ska prestera något i klassrummet. På så vis menar hon att det blir enklare att uppdatera bedömningsmatrisen efter elevens framsteg och utveckling. Jens, den biträdande rektorn anser att en bedömningsmatris kan vara till stor hjälp i den bemärkelse att det blir tydligare vilka kunskapsmål i relation till läroplanen som uppnåtts. Med tanke på att föräldrarna kan följa sina barns kunskapsutveckling och bedömningssituation på det interna nätverket får de stor inblick barnens läroprocess och skolgång. Enligt Jönsson ökar och stärks reliabiliteten vid användandet av en bedömningsmatris. Lärarna kan även känna sig säkrare på att de gjort en rättvis bedömning grundat på elevernas prestationer då det finns dokumenterat i matrisen och relaterat till kunskapsmålen (2011b:326). Angelica och Karin nämner att matriserna även används då de dokumenterar i form av kommentarer rörande varje elev. Bedömningsmatrisen skall fyllas i, men det är inte bekräftat när eller hur ofta pedagogerna ska fylla i den. Eftersom föräldrarna kan gå in och följa elevernas utveckling tror vi att pedagogerna fyller i matriserna så ofta de kan eftersom vi genom intervjuerna kunde uppleva att föräldrarna över lag gärna vill ha en inblick i vad deras barn kan och inte kan.
Under våra intervjuer med pedagogerna har det framkommit att vissa lärare fyller i
anteckningar hon gjort kring eleverna i matrisen när hon ska lämna över klassen till en ny lärare. Hon anser att det är mer betydande att föra ett samtal lärarna emellan istället för att lämna över det skrivna material hon har samlat med hjälp av matrisen.
Något som Ines tog upp under intervjun var att när hon fick ta över matriserna av en annan lärare när hon började på skolan och det var inte det lättaste, säger hon. Den tidigare läraren hade inte fyllt i matriserna på så vis att hon kunde förstå vad som menades vad klassen hade gått igenom inom de olika ämnena, och var eleverna låg i kunskapsutvecklingen. När föräldrar ställde frågor om varför deras barn inte hade uppnått vissa krav, så visste hon inte vad hon skulle svara då den tidigare läraren inte hade gjort några kommentarer om det. Det här kan tänkas vara en negativ effekt av det arbete som bedömningsmatriserna kräver, då alla lärare möjligen inte har det engagemang som behövs eller finner andra svårigheter att sätta sig in i systemet. Det kan eventuellt bli så att de negativa tankarna som att det är ett tidskrävande arbete överskuggar det som skulle vara positivt med matrisen, nämligen syftet att använda matrisen som ett verktyg i verksamheten. Som pedagogikforskaren Christian Lundahl säger så kan dokumentationen i bedömningsmatriser användas i form av stöd för läraren då det kan blir tydligare att ha all information samlad kring en elevs utveckling och framåtskidande i deras arbete mot att nå kunskapsmålen (2011a:93). Vi tror att ifall arbetet med matrisen inte ska bli ett betungande förlopp, som fyra pedagoger uttrycker att det i nuläget är, skulle det nog behövas att den biträdande rektorn som har huvudansvaret för utformandet av bedömningsmatrisen ser till så att alla lärarna har rätt uppfattning om innehållet i matrisen för att det ska bli en naturlig del av lärarnas vardagliga uppgifter.