• No results found

De råd som Kjellén och Söderman ger är ganska handfasta och gäller i exemplet en organisa- tionsförändring i en enskild organisation. De är dock ganska väl överförbara på det arbetssätt jag har använt i min undersökning, med tillägget att jag har förstärkt betydelsen av den narrativa an- satsen i såväl informationsinsamlingen som redogörelsen. Min studie har följt följande steg: 1. Förförståelse

2. Explorativa intervjuer och inläsning av källmaterial 3. En första problematisering

4. Fördjupade intervjuer där intervjupersonerna fått berätta ganska fritt om sina erfarenheter 5. Sammanställning och tolkning av intervjuer

6. En andra problematisering

7. Strukturering, schematisering av helhetsberättelsen och de individuella berättelserna 8. Intervjuer med återföring dels med vissa en andra gång, dels med nya intervjupersoner 9. Formulering av den färdiga berättelsen

Fermat – en narrativ fallstudie av skivbolagen i Sverige

11. Kompletterande intervjuer och inhämtning av ytterligare empiri från externa källor 12. Utvecklad analys

13. Formulering av den slutliga avhandlingstexten

Innan studien påbörjades hade jag en viss förförståelse för det valda praktikfallet, dels genom ti- digare eget engagemang och intresse i musikindustrin, dels genom mitt arbete som program- ansvarig för musikindustriprogrammet vid Handelshögskolan BBS vid Högskolan i Kalmar. Denna förförståelse var dock troligen inte mycket djupare än hos de flesta med ett visst mått av musikintresse. Jag kunde inte heller betraktas som en fullvärdig aktör i musikindustrin och var därmed inte medlem i det fält jag skulle studera. Visserligen hade jag, inte minst genom mitt ar- bete, många mycket goda kontakter med aktörer i musikbranschen men det är inte samma sak som att jag var en av dem. Det närmaste jag kommit branschen var att jag under projektets gång också spelade in en skiva med egna låtar och eget band. Eftersom jag gav ut det på eget hobbybo- lag skulle jag möjligen kunna kalla mig skivbolagsdirektör, men i så fall en misslyckad sådan eftersom de flesta skivorna ligger kvar i kartongerna från presseriet. Det gav mig dock en ganska konkret kunskap om hur processen går till, eller kanske inte skall gå till. Trots detta lilla inhopp var jag, när jag började fördjupa mina kunskaper, samtidigt uppmärksam på att jag inte skulle sträva efter att bli en del av fältet.

Genom mina goda kontakter kunde jag komma nära fältet samtidigt som jag genom att inte vara en del av det kunde hålla den för analysen nödvändiga distansen. Att jag gick in i studien relativt förutsättningslöst, d.v.s. utan någon vilja att förändra eller driva en speciell tes, gjorde också att det var lättare att hålla just den distansen. Bland mina kontakter sökte jag efter lämpliga intervju- personer. Urvalet gjordes utifrån tidigare diskussioner jag haft med några av dem och en bedömning av vad de kunde tillföra min då ganska öppna frågeställning. Musikindustrin höll på att förändras och jag ville undersöka var vari förändringen bestod och därmed utifrån vilket ut- gångsläge förändringen skedde. De första explorativa intervjuerna handlade därför om en orientering i fältet. På samma sätt sökte jag litteratur om musikindustrin, både forskningsinriktad och mera populär sådan, för att öka min kunskap om fältet. Ganska snart fick jag klart för mig att det inte fanns någon samlad beskrivning av musikindustrin som kunde ligga till underlag för en diskussion om vari förändringen bestod. Jag började inse att en väsentlig del av mitt arbete skulle komma att bestå i att söka historiska källor i såväl litteratur som intervjuer. Fortfarande var jag fokuserad på att kunna beskriva förändringen men för att göra det behövde jag bakgrunds- beskrivningen. Under mina första intervjuer märkte jag att det fanns ett stort intresse hos aktörerna för att berättar sina historier. De hade också en förhoppning och tro om att historien borde intressera andra människor. De var också väl medvetna om att deras berättelser inte fanns dokumenterade sedan tidigare, och några närde t.o.m. planer på att själva ge ut någon form av bok som berättade musikindustrins historia i Sverige.

Bland de första intervjupersonerna fanns av en händelse flera som var medlemmar i något som kallas för Bällsta River Boys. Det är en förening bestående av folk som var med när musikindu- strin i Sverige började blomma upp ordentligt under 60-talet. Då låg stora delar av framförallt skivbolagen koncentrerade runt Bällstaån i Stockholm och det var där som föreningens medlem- mar hade börjat sin bana. När intervjuerna började var de spridda på olika håll men fortfarande aktiva i musikindustrin och de höll regelbundna träffar i sin förening. Medlemmarna i Bällsta Ri- ver Boys blev mycket intresserade av min studie och jag kunde därmed få tillgång till en rad nya, för mig tidigare obekanta, intervjupersoner. Samtidigt förbättrades min insyn i musikindustrin

Fermat – en narrativ fallstudie av skivbolagen i Sverige

och jag började alltmera fokusera på lämpliga frågeställningar. Jag insåg också att jag inte kunde göra en heltäckande historisk beskrivning av hela musikindustrin utan avgränsade mig till enbart skivbolagens utveckling. Dessutom försökte jag fokusera på några skivbolag som kunde betraktas som typiska exempel för utvecklingen. Jag ville dels ha berättelser från typiska majorbolag, dels från några typiskt svenska independentbolag. Det ledde till att jag i det läget fastnade för två hu- vudspår, dels det som idag heter Sony/BMG, dels typiska independentbolag som MNW. Jag försökte därför få tag i intervjupersoner som kunde berätta mera om historien bakom dessa bolag, och många av dem fanns just bland medlemmarna i Bällsta River Boys.

Efterhand utvidgades dock intervjuerna genom intervjupersonernas tips om andra jag borde inter- vjua. De var alltså inte bara intresserade av att berätta sin historia, utan också angelägna om att någon annan de kände till borde få komma till tals. Genom att de kände varandra och jag kunde referera till dem jag intervjuat tidigare, gick det också ganska lätt att få tillgång till alltfler inter- vjupersoner. Ibland tog de också aktiv kontakt för att få nästa person att ställa upp. I några fall angavs dock t.ex. tidsbrist eller andra hinder för intervjun. På det sättet växte efterhand urvalet av intervjupersoner. Samtliga intervjupersoner redovisas i källförteckningen. Utöver de båda huvud- spåren började jag också fylla i andra historiska luckor i berättelsen om skivbolagens utveckling i Sverige. Inte minst gäller det sådana bolag som jag snart förstod på många sätt var unika, som t.ex. Polar. Här kompletterades också intervjun med boken om grundaren Stikkan Anderson. Även information om andra unika bolag som t.ex. Mariann, kommer till stor del från böcker ef- tersom jag där inte fått möjlighet till önskade intervjuer. Under slutarbetet kom också boken om Metronome (Lahger & Ermalm, 2007) ut. Ur den har jag hämtat mycket material om ett annat unikt och samtidigt på flera sätt stilbildande skivbolag. Sammantaget ledde detta till att jag efter- hand träffade allt fler människor och sökte allt mer material. Om inte kravet på att någon gång bli färdig med denna avhandling hade funnits, skulle jag kunna fortsätta med att på detta sätt samla berättelser i flera år till.

Samtidigt hade jag börjat få ett bättre grepp om litteratur och forskning om musikindustrin i Sve- rige. Jag fann att det trots allt inte helt saknades beskrivningar men att de oftast bara berättade delar av det jag behövde. Dessa kunde snart börja vävas ihop med intervjuerna till en samlad be- rättelse. Det började då stå alltmer klart för mig att det jag studerade i första hand inte handlade om förändring utan om stabilitet. Den teoretiska referensramen började då förskjutas mot institu- tionell teori. Den empiriska litteraturen valdes med tanke på i vad mån den kunde ge mig en bild av musikindustrins utveckling i Sverige. I några fall fick jag också gå vidare till författarna för att få kompletterande material. Det gäller t.ex. Johan Langer och Håkan Hillerström som är referera- de till både som intervjupersoner och författare. Jag fyllde också en del informationsluckor med hjälp av olika Internetkällor och t.ex. Företagsfakta.

Outline

Related documents