• No results found

6.1 Resultatdiskussion

6.1.2 Arbetssätt för en mer jämlik hälso- och sjukvård

Kunskapsunderlag och arbetsmaterial

Ur resultatet redogörs för vikten av att arbeta med jämlik vård på alla plan, vid framtagande av rutiner och att ta med jämlik vård i varje aspekt. Det finns ett behov av att ta upp jämlikhet i diskussioner kring vilka utmaningar och hinder som kan finnas, dess påverkan, hur de kan undvikas samt förslag på lösningar. De kunskapsunderlag och arbetsmaterial som finns idag behöver utvecklas, värdegrunden inom regionen bör vara central och det krävs mer kunskap gällande olika kulturer för att tillgodose en mer jämlik vård. Det fanns en önskan om att starta en diskussion gällande begreppet, och lyfta utmaningar samt tankar kring det. Svårigheter med att höja frågans värde när många yrkesverksamma anser att de redan arbetar jämlikt trots att undersökningar visar annorlunda. Detta precis som Socialstyrelsen (2019) beskriver att för att uppnå en jämlik vård behöver samtliga aktörer inom hälso- och sjukvården arbeta

tillsammans för att belysa och motverka ojämlikheten. De redogör vidare för att regionerna behöver belysa detta i sina avtal med vårdgivare, i policydokument och att föra ett

kontinuerligt arbete och dialog tillsammans med vårdgivarna.

Tillvägagångssätt

I resultatet togs telefonrådgivningen upp som en viktig del bland enheterna inom hälso- och sjukvården och att utveckla den enheten kan även bidra till en mer jämlik vård. Sveriges kommuner och regioner (2021) styrker detta och redogör för att telefonrådgivningar ska ge mer egenvårdsråd och satsa mer på att ge egenvårdsråd till de patienter som inte behöver träffa en vårdgivare. Detta uppkom även i resultatet där respondenterna önskade mer

strategier för att ge egenvårdsråd, samt strategier för att komma åt de som verkligen behöver vård men inte söker sig till hälso- och sjukvården. Förebyggande arbete togs upp som centralt i arbetet med att nå fler personer samt förhindra ohälsa. För att uppnå en god och nära, samt jämlik vård är preventivt arbete en central del. Vårdförbundet (2021) anser även de att

24 primärvården bör få en större roll i arbetet med förebyggande insatser och hälsa i hälso- och sjukvården. Sveriges kommuner och regioner (2021) redogör vidare för att samarbete mellan olika enheter, mer kommunikation och förebyggande arbete krävs för att uppnå en jämlik vård. Detta uppkom även i resultatet där respondenterna påtalar vikten av att samarbeta mellan olika vårdenheter och professioner för att skapa ett tydligare flöde kring patienterna. I resultatet redogörs även för tankar om att primärvården bör arbeta mer hälsofrämjande, detta tar även Socialtjänsten (2019) upp där primärvården anses ha ett viktigt uppdrag för att förebygga ohälsa och i samband med införandet av en god och nära vård kommer primärvården att få ett större inflytande över jämlikheten i vården. Vidare ansågs även patientlotsar eller stödpersoner med syfte att stötta, sprida information samt vägleda i hälso- och sjukvården som viktigt. Detta beskriver även Socialstyrelsen (2019) där de tar upp hälsonavigatörer som kan användas för att skapa en länk mellan patienter och vården för att tillgodose patienter rätt information. Denna yrkesroll kan användas för att minska

ojämlikheter, öka möjligheten för att individer söker vård samt för att förbättra folkhälsan.

Utbildning och kunskap

I resultatet togs svårigheter kring att många yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården upplever att de arbetar jämlikt samt utan exkludering upp, och att trots det få yrkesverksamma att engagera sig och höja kunskapsnivån. Det ses som en utmaning att höja frågans värde när en del vill och tror att det redan är jämlikt. Vidare framkom även att många upplever en ojämlik vård trots att yrkesverksamma anser att de arbetar jämlikt så visar undersökningar att det finns skillnader. Detta belyser även Höglund et al., (2018) där yrkesverksamma uttryckt en vilja att utveckla den egna kompetensen inom jämlik vård, då det anses vara en viktig faktor för en väl fungerande hälso- och sjukvård. Ur resultatet beskrevs även en önskan om att tolkar ska ha mer kunskap kring hälso- och sjukvården samt olika hälsotillstånd. Detta

påpekar även Robertshaw, Dhesi & Jones (2017) i sin studie där de beskriver att tolkar anses som en stor tillgång i kommunikationen när de är välutbildade och har kunskap gällande medicinsk terminologi. Även vikten av att synliggöra och uppmärksamma normer och fördomar som kan finnas inom vården ansågs som viktigt av respondenterna. Detta tar även Stone & Moskowitz (2011) upp där de redogör för att utbildning eller workshops för vårdpersonal kan bidra till en ökad kunskap, informationsutbyte, yttrande av personliga erfarenheter samt strategier för att hantera och kontrollera fördomar eller normer som kan uppkomma i vårdmötet. De redogör vidare för att det stora fokuset i dessa workshops bör vara att utbilda vårdpersonalen i olika kända strategier för att hämma olika attityder och

25 stereotyper. I resultatet uppkom även brist på kunskap inom olika könstillhörigheter, Carabez et al., (2015) beskriver i sin studie att få sjuksköterskor använder en könsinkluderande vård och flera var omedvetna om hur inkluderingen skulle ske. Ur resultatet framkom att två av nio respondenter gått en certifieringskurs inom hbtq, respondenterna som gått kursen ansåg att den var en ögonöppnare och användbar. Även Socialstyrelsen (2019) redogör för vikten av att öka kompetensen bland hälso- och sjukvårdspersonal gällande hbtq-personers hälsa,

livsvillkor, samt normer kring sexualitet och kön i arbetet för en mer jämlik vård. Personalen behöver tillgodoses med verktyg och kunskap för att främja ett inkluderande bemötande.

Möjligheter till att påverka

De yrkesverksamma med samordningsansvar upplevde sig ha en stor möjlighet till att påverka genom ledningsgrupper, de ansåg att medarbetare har mindre möjlighet att påverka betydande saker som bemanning och kompetens. I SOU (2020:19) redogörs att en stor risk som finns är att strategier och styrdokument för omställningar endast förankras på ledningsnivå i

tjänstemannaledning och politiken och inte i hela verksamheten. Alla nivåer bör involveras vid förändringar samt få den information som krävs. Alla nivåer ska även få möjlighet att vara delaktiga vid förändringar på enheten. Att inte känna möjligheten till att påverka så betydande saker som bemanning och kompetens bland medarbetare kan även bidra till problematik.

Detta är av stor vikt för ett fungerande arbete, vilket även Aiken et al., (2012) belyser i sin studie där sjuksköterskor i flera länder uppgav brister i ledningen. Personalens rapporter om bekymmer och oro i verksamheten fick ingen respons och möjligheten för sjuksköterskor att delta i beslut gällande verksamheternas målsättningar saknades. Studien belyste även att i Sverige svarade cirka en tredjedel av deltagarna i studien att personalen hade möjlighet att ifrågasätta beslut eller handlingar tagna av individer på ledningsnivå. Ur resultatet av denna studie framkommer även att eftersom hälso- och sjukvården är en politiskt styrd verksamhet försvåras även möjligheten till att påverka.

26

6.1.3 Tillgänglighet av en jämlik hälso- och sjukvård

Regionala skillnader i tillgång till vård

I resultatet framkom skillnaden i tillgång till vård som en del för att tillgodose jämlik vård.

Resultatet visade även att respondenterna ansåg att Sverige inte har en jämlik vård på grund av olika utbud i regionerna och även inom regionerna. Tankarna är dock splittrade där en respondent ansåg att stora universitetssjukhus som genomför större operationer oftare är bra, då kompetensen behålls till skillnad från att alla kirurger på samtliga sjukhus ska genomföra operationen någon gång ibland. Medan en annan respondent ansåg att sjukvården bör förstatligas för att hälso- och sjukvården ska vara jämlik och att individer som bor där

läkarkompetensen inte finns automatiskt får en ojämlik vård. Blomqvist (2007) redogör för att ett förstatligande (recentralisering) innebär att makten flyttas från regionerna tillbaka till staten som då får ett övergripande ansvar för styrning av hälso- och sjukvården. Respondenten som ansåg att ett förstatligande av sjukvård är fördelaktigt ansåg även att resurser och

kompetens kan fördelas på ett gynnsammare sätt över landet än om regionerna styr. Detta belyser även Fredriksson (2012) i sin studie, som menar att när regionerna innehar den övergripande makten av hälso- och sjukvården kan rättvisan mellan regionala områden hotas och därför även missgynna sociala rättigheter. I resultatet uppkom även att i de fall där jourmottagningar endast finns i den större staden i en region så medför det svårigheter för patienter och anhöriga, detta skapar sedan mycket diskussioner med patienter samt dess anhöriga vilket i sin tur påverkar vårdpersonalen. Socialstyrelsen (2019) beskriver att stora regionala skillnader som finns kan bero på olika rekommendationer eller att nyttan av nya behandlingar värderas olika i olika regioner.

6.1.4 Övriga reflektioner

Ur resultatet framkom reflektioner kring att problematik med jämlik vård börjar långt innan individer söker vård. Vidare togs även upp att vården i sig är inte är så ojämlik men att när en del individer väl söker vård så är de i mycket sämre hälsotillstånd. Även här kom vikten av hälsofrämjande arbete fram, regionen genomgår en omställning till god och nära vård med syfte att skapa ett mer hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt samt bidra till en mer jämlik hälsa (Sveriges kommuner och regioner, 2021). Gällande utövandet av jämlik vård så rådde skilda åsikter, där vissa trodde att vårdpersonal ger en jämlik vård på grund av de yrkesetiska riktlinjer som finns i regionens värdegrund, och andra ansåg att vården inte är jämlik när man tittar ner på detaljnivå. Sverige har lagstiftningar som stöd för att främja en

27 mer rättvis hälso- och sjukvård (Dahlgren, 2008). Trots detta så finns bevis för tydliga

ojämlikheter i hälso- och sjukvården (Burström et al., 2017: Burström, 2009), vilket även uppmärksammas i resultatet av denna studie.