Arbetstidernas utveckling

I följande avsnitt presenteras lärarnas och rektorernas synpunkter kring utvecklingen rörande lärarnas arbetstid, från tiden under den statligt reglerade skolan, tiden under kommunaliseringen och fram till de arbetstider som gäller idag. Avsnittet avslutas med en analys där den utveckling som åskådliggjordes utifrån kollektivavtalen i avsnittet ”2.6.2 Utvecklingen för lärarnas arbetstider” jämförs med det som framkommit i intervjuerna.

4.3.1 Lärarnas syn på arbetstiderna i den statliga skolan

L1 berättade att i början av dennes lärarkarriär i den statliga skolan var det 26 stycken 40 – minuterpass som gällde. Detta var alltså 26 veckotimmar eller motsvarade drygt 17 klocktimmars undervisning varje vecka. Den övriga tiden gick till för- och efterarbete, något som L1 förklarar gjordes men ”man tittade inte på klockan på det sättet”. Istället var det så att ”man jobbade till det var klart”. Ville läraren planera sitt arbete någon annanstans än i skolan fanns det möjlighet att göra det. Möjligheten att planera och lägga upp sitt arbete med sina kollegor fanns inte på samma sätt i den statliga skolan (Intervju L1, 2012). L2 berättade om att när skolan från att ha varit statlig gled in till att bli kommunal, hade en adjunkt på högstadiet en så kallad undervisningsskyldighet (förkortad USK) på 24 stycken 40 – minuterlektioner i veckan och en lektor som arbetade på gymnasiet hade 21 stycken 40 – minuterlektioner. Till detta kom även kravet på lärarna att de skulle vara tillgängliga för konferenser och liknande (Intervju L2, 2012).

47

4.3.2 Rektorernas syn på arbestiderna i den statliga skolan

Från R2 sida framkommer det att USK:en levde kvar en bra bit in på kommunaliseringen och att det var först under sent 1990 – tal som USK:en övergick till arbetsplatsförlagd tid (Intervju R2, 2012). R1 berättar om att lärarna hade sin undervisningstid på skolan och sedan såg man inte lärarna mycket mer. Lärarna hade ofta inte någon egen arbetsplats på skolan utan det förväntades enligt R1 att personalen satt hemma och arbetade med för- och efterarbetet. Konflikter mellan lärare var sällsynta då det inte fanns någon egentligen tid för dem att uppstå, då lärarna inte träffade varandra i någon större omfattning. Det fanns inte heller några tankar på att behöva skicka lärarna till stresshanteringskurser som R1 fått göra i dagens skola. Lärarna hade så pass mycket tid att göra sitt arbete efter det att de hade haft sin USK att det inte kom på tal (Intervju R1, 2012).

4.3.3 Lärarnas syn på arbetstiderna i den kommunala skolan

Enligt L1 är det svårt att hinna med allt som behöver göras i skolan idag utan att lärare tvingas att ta bort något för att något annat ska hinnas med, en form av prioritering av de uppgifter som ska göras (Intervju L1, 2012). Det som för L1 upplevs vara en bidragande orsak till detta är ett upplevt ökat tryck från arbetsgivarna att saker som är tänkt att göras på den arbetsplatsförlagda tiden (idag 35 timmar i veckan i de flesta kommunala skolor) istället förs över på förtroendetiden (10,5 timmar i veckan i de flest kommunala skolor). Enligt L1 finns det en önskan från många arbetsgivare att avtalen ska göras om så att arbetstiden istället övergår till semestertjänst och 40 timmars arbetsvecka vilket var en av grunderna till att det nuvarande avtalet, HÖK 10 förhandlades fram, då det möjliggjorde för arbetsgivare att teckna avtal om just 40 timmars arbetsvecka (Intervju L1, 2012). Det upplevs även som att skolpersonalen inte hinner med det de vill göra i skolan idag på grund av att många enligt L1 upplever sig vilja vara duktiga. Detta leder enligt L1 till att de anställda inte tar sina rättstadgade raster efter fem timmars arbete utan gör något annat arbetsrelaterat istället (Intervju L1, 2012). L2 är inne på ett liknande spår och börjar med borttagande av USK:en. I exempel på hur L2 upplever att Kommunförbundet agerade med lärarnas arbetstid var att lärarna inte bara skulle undervisa på sina undervisningstimmar. De kunde även vikariera för en kollega som var sjuk. ”De kunde kliva in och ha kemi trots att de inte var behöriga för det, vilket som de sen kanske har fått ångra” (Intervju L2, 2012). Precis som L1 målar L2 upp en bild över

48

att lärare inte hinner med det som de vill göra i sitt arbete idag. I en målande beskrivning berättar L2 om att vara lärare ”är lite grann som att vara konstnär. Konstnärer är fria radikaler, alltså fria tänkare” och fortsätter med att lärare måste få möjlighet att ta till sig synintryck och situationer utanför skolans väggar för att på så sätt fördjupa sin egen undervisning (Intervju L2, 2012). 35 timmars undervisning i veckan är också något som L2 ser som problematiskt och jämför det med en kirurg som opererar 35 timmar i veckan. En sådan kirurg skulle enligt L2 riskera att ta livet av många patienter och kanske sig själv med och kopplar detta till att det är viktigt att det finns tid för både för- och efterarbete (Intervju L2, 2012).

4.3.4 Rektorernas syn på arbetstiderna i den kommunala skolan

Från de två rektorernas sida handlar mycket om de arbetsuppgifter som görs på den arbetstid som finns i skolan. R1 pekar som tidigare nämnts på skillnaden från när lärare höll i sin undervisning och sedan inte syntes mycket mer i skolan, till att istället få ha hand om allt fler och fler arbetsuppgifter som dokumentation och marknadsföring (Intervju R1, 2012). R2 menar att det funnits en problematik som uppstod i och med att USK:en försvann i slutet av 90 – talet och det nya begreppet blev arbetsplatsförlagd tid istället. Enligt R2 uppstod svårigheter i dels att definiera vad arbetsplatsförlagd tid var och dels skapa en organisation kring detta. För R2s egen del ses det positivt att lärarna är på skolan och att det finns gemensam arbetsplatsförlagd tid för att på så sätt underlätta för lärarna att arbeta tillsammans (Intervju R2, 2012). När det gäller de synpunkter som de två lärarna framförde rörande att lärarna inte hinner med det de vill göra på sin arbetstid, så menar R2 istället att lärare måste bli bättre på att använda sitt arbetslag till hjälp. R2 lyfter upp ett exempel från en kommun där det testats med 40 timmars arbetsvecka, 35 timmar arbetsgivartid och 5 timmars förtroendetid och enligt R2 så ledde detta till en förbättrad arbetsmiljö och mindre stress. Det betonades dock att arbetsgivartiden skulle vara för att lärarna skulle få möjlighet att mötas och diskutera med varandra (Intervju R2, 2012).

4.3.5 Analys över arbetstidernas utveckling

När det gäller arbetstidernas utveckling visar på att det finns ett visst avstånd mellan lärarnas och rektorernas syn på detta. Lärarnas syn går i större utsträckning mot att rektorerna har fått större möjlighet att reglera lärarens arbetstid och vad läraren gör på

49

sin arbetstid. Detta stämmer överens med den utveckling som de centrala kollektivavtalen gav upphov till, med ett allt större fokus på att arbetstiderna skulle regleras av arbetsgivarna på ett lokalt plan. Rektorernas synpunkter handlar mer om att lärarna fått mer tid till att arbeta i arbetslagen i skolan och det fanns även funderingar kring om det rentav hade kunnat vara bättre med en 40 – timmars arbetsvecka. Arbetstiderna har alltså blivit mindre reglerade på ett centralt plan och mer reglerade på ett lokalt plan, vilket har varit i enlighet med den utveckling som har drivit kommunaliseringen. I det följande avsnittet redogörs och analyseras den utveckling som skett när det gäller arbetsuppgifterna i den kommunaliserade skolan. I likhet med detta avsnitt och avsnittet om lönerna, inleds det med arbetsuppgifterna i den statliga skolan.