Arbetsuppgifterna i den statliga skolan

I följande avsnitt presenteras lärarnas och rektorernas synpunkter kring utvecklingen rörande lärarnas arbetsuppgifter, från tiden under den statligt reglerade skolan, tiden under kommunaliseringen och fram till de arbetsuppgifter som lärare utför idag. Avsnittet avslutas med en analys där den utveckling som åskådliggjorde utifrån kollektivavtalen i avsnittet ”2.7.2 Utvecklingen för lärarnas arbetsuppgifter” jämförs med det som framkommit i intervjuerna.

4.4.1 Lärarnas syn på arbetsuppgifterna i den statliga skolan

När det gäller arbetsuppgifterna i den statliga skolan ser L1 det som en utveckling som skett under en längre tid, mer som ett förändrat samhällsklimat än som en direkt konsekvens av kommunaliseringen. (Intervju L1, 2012) L2 upplever att arbetsuppgifterna under den statliga tiden var ganska likartade de som finns i dagens skola, med den skillnaden att det var mindre kollektiva arbetsuppgifter som kom in i planeringen (Intervju L2, 2012). I den statliga skolan upplevde L2 att det var mindre administrativa uppgifter som behövde göras och mer tid kunde läggas på andra områden som exempelvis undervisning (Intervju L2, 2012).

4.4.2 Rektorernas syn på arbetsuppgifterna i den statliga skolan

Innan skolan kommunaliserades upplevde R1 att arbetsuppgifterna för rektorer inte alls hade de administrativa inslag som uppdraget kom att få med den utveckling som skedde

50

med kommunaliseringen. I den statliga skolan rekryterade R1 som rektor inte själv, utan det skedde centralt. Lärare som var intresserade av att jobba på en skola skickade in sina betyg och meriter och blev sedan poängsatta enligt R1 utifrån ett poängsystem. R1 berättar att det en dag kunde dyka upp en ny lärare som knackade på dörren och som sa att läraren skulle börja jobba på skolan och då kunde R1 säga ”ja, visst, ja det kan nog stämma att du ska jobba här” (Intervju R1, 2012). Rektorns del i själva rekryteringen fungerade som så att en ledig tjänst i exempelvis svenska uppkom vilket meddelades till de som hade ansvar centralt för att rekrytera lärarna och sedan tillsattes denna tjänst. Istället för att hantera resurser i form av pengar direkt, bestod det istället utav veckotimmar som tilldelades från centralt håll beroende på hur många timmar som det tycktes skulle behövas för undervisningen. Rektorerna gjorde sedan tjänstefördelningar utifrån dessa veckotimmar som de sedan redovisade tillbaka till den centrala förvaltningen. I mitten av 1980 – talet kom detta enligt R1 att förändras då ekonomin fick en allt mer central roll i rektorernas ansvarsområden samtidigt som mer ansvar för budgeten flyttades ner till skolan. Rektorns roll kom då att gå från att handla om att ”summera antalet timmar i förhållande till en timplan som i princip var likadan som läroplanen” (Intervju R1, 2012) till att idag istället omvandla timplanen utifrån den garanterade undervisningstiden. I den statliga skolan var det enligt R1 så att ”man följde helt enkelt den instruktion som fanns ifrån staten” (Intervju R1, 2012). I intervjun med R2 görs ingen speciell fördjupning avseende hur arbetsuppgifterna var i den statliga skolan, mer än att det administrativa upplevs vara mer omfattande i dagens skola. Detta beror bland annat på att det idag finns ett statligt uppdrag som rektor och ett uppdrag som cheftjänsteman i en kommunal förvaltning (Intervju R2, 2012).

4.4.3 Lärarnas syn på arbetsuppgifterna i den kommunala skolan

L1 upplever att det är för många arbetsuppgifter i dagens skola och att det inte fungerar att ”alla ska inte göra allt” (Intervju L1, 2012). L1 exemplifierar detta med hur jordbruket var uppdelat förr när varje bonde hade varsin bit åkermark och vilken skillnad det blev med enskiftets införande. Parallellen görs med hur lärare måste börja arbeta mer tillsammans och fördela arbetsuppgifterna på ett helt annat sätt (Intervju L1, 2012). Ökad variation av arbetstuppgifter är något som L2 också har uppmärksammat och säger sig uppleva att lärare har blivit mycket mer än lärare. L2 säger att lärare har fått arbetsuppgifter som egentligen hör till socialarbetare (Intervju L2, 2012). Detta ser

51

L2 som en följd av att det har blivit lättare i avtalen för arbetsgivarna att lägga in arbetsuppgifter som tidigare inte hanterades på den tiden då lärare var statliga ämbetsmän (Intervju L2, 2012).

4.4.4 Rektorernas syn på arbetsuppgifterna i den kommunala skolan

R1 ser de ökade arbetsuppgifterna som en styrning uppifrån, inte bara från kommunalt håll utan från samhället i stort. De ökade kraven av olika typer av dokumentation, arbetsmiljörapporter, marknadsföring, fokusgrupper och formativ bedömning, etc. är arbetsuppgifter som i sin tur i olika stora delar fördelas ut till arbetslagen och lärarna. Detta är något som R1 ser som ett samhällsfenomen som ökat allt mer och mer under en lång tid (Intervju R1, 2012). R2 är mer inne på att lärarnas arbetsuppgifter har kommit att handla mycket mer om lärarnas relationer till eleverna. Lärare måste jobba mer med positiva relationer till sina elever samtidigt som lärare idag måste kunna hantera konflikter i allt större utsträckning. Konflikterna i skolan hanteras i skolan och sedan informeras hemmet om vad som hänt, något som enligt R2 är en stor skillnad från hur det var förr. Just relationskapandet är något som R2 ser som essentiellt för dagens lärare då R2 anser att om lärarna inte skapar relationer, går det inte att lösa elevernas konflikter heller, då de inte kommer att lyssna (Intervju R2, 2012). R2 är också inne på ett liknande spår som R1 gällande dokumentationen. Det upplevs finnas en konflikt mellan det uppdrag som staten ger skolan och det som kommunen förväntar sig av skolan. En konflikt som ger upphov till många administrativa uppgifter, att det egentligen saknas resurser för att det ska kunna gå ihop med allt annat som förväntas av skolpersonalen. Enligt R2 är det så att förutom uppdragen från staten och kommunen, som exempelvis kvalitetsuppföljningar på både kommunal såväl som statlig nivå, måste rektorerna också hantera överklagan från föräldrar som inte är nöjda med utbildingen, åtgärdsprogram för elever som riskerar att inte nå målen samt arbetsmiljörapporter, bara för att nämna några områden (Intervju R2, 2012). Det är inte bara lärare som kommit att bli mycket mer än just lärare, även rektorerna har fått många fler roller än den som den pedagogiska ledaren.

4.4.5 Analys över arbetsuppgifternas utveckling

Lärarnas och rektorernas svar visar på att den utveckling som kollektivavtalen resulterade i, också kom att påverka lärare och rektorer i stor omfattning. När det gäller

52

rektorerna upplevs det finnas en viss problematik i det tvådelade uppdraget som är resultatet av målstyrningen från statligt håll och ett visst kontrollbehov och ekonomiska krav från kommunalt håll. De ökade arbetsuppgifterna för rektorerna har inneburit att även lärare har fått mer arbetsuppgifter vilket i sin tur har gjort att det antal arbetsuppgifter som räknades upp i redovisningen av kollektivavtalen i sin tur har blivit fler. Flertalet arbetsuppgifter förväntas kunna lösas kollektivt lärare mellan, detta är något som framgår från både lärarna och rektorerna, även om det inte nödvändigtvis innebär att alla är nöjda med detta. En koppling kan göras här till hur arbetstiden visade sig vara uppbyggd i kapitel ”4.3 Arbetstidernas utveckling”. Precis som det framkom i det avsnittet har lärare och även rektorer, svårt att kunna utföra de arbetsuppgifter de är ålagda att göra på sin arbetstid. Avsaknaden av en arbetsbeskrivning i de centrala kollektivavtalen kan vara en möjlig förklaring till varför arbetsuppgifterna är så pass differentierade som de är. Slutligen fanns det tankar i kommentarsmaterialet till de centrala kollektivavtalen att differentierade arbetsuppgifter skulle medföra möjlighet till alternativa karriärvägar och med det en förbättrad löneutveckling. De två tidigare analyserna, ”4.2.5 Analys över löneutvecklingen” och ”4.3.5 Analys över arbetstiderna utveckling” visar på att det inte är fallet utan att det istället har inneburit att lärarna i princip kan åläggas vilken form av arbetsuppgifter som helst då det saknas en konkret arbetsbeskrivning. Detta illustreras möjligtvis bäst genom det faktum att lärare inte längre har i uppdrag att lära ut, utan istället ska vara en pedagogisk ledare.

53