Argument 1: Garant för att företaget agerar korrekt enligt regler

Det första argumentet för att tillämpa frivillig revision är att det är en garant för att räkenskaperna sköts på ett korrekt och lämpligt sätt. Företag A berättar sin definition av revision enligt följande:

För mig är det att någon går igenom mina bokföringar […] Men ja, att jag har skött allt enligt konstens alla regler, det är väl revision för mig.

(Företag A, Intervju 2)

Därmed definierar företag A i allmänhet revision som att någon går igenom företagets

bokföring och ser till att redovisningen följer det gällande regelverket. Företag A anger vidare vilken roll som revision spelar i specifikt deras företag som:

[…] jag tycker att det är en garant för att jag sköter mig. Att jag har revisor som går igenom, ja, min bokföring helt enkelt, så att den är lämplig.

(Företag A, Intervju 2)

Citatet ovan anger att revisorn fungerar som en garant för att företaget agerar korrekt enligt regler. Att ha revisor av anledningen att det är en garanti för att räkenskaperna sköts på ett korrekt sätt kan kopplas till företagslogikens formella mekanismer av kontroll, där

auktoritetsrollen hos ledningen betonas som kontrollgivande (Thornton 2002). Eftersom ledningen hos små aktiebolag mestadels inte består av en ledning likt en hierarki där det finns en bestämd auktoritetsroll, kan auktoritetsrollen tolkas som bestående av högre uppsatta organisationer i form av myndigheter såsom Skatteverket. Anledningen till att det inte finns en naturlig ledning internt inom vissa företag härleds till att små aktiebolag ofta består av mindre än tre anställda, i vissa fall av enbart en anställd. Då myndigheterna därmed utgör auktoritetsrollen i de företagen, innebär det att företagen som tillämpar frivillig revision uppnår kontroll genom en extern bevakning och godkännande via revisorn. Det

bakomliggande antagandet för argumentet är därmed att företagen vill sköta sig korrekt gentemot de övervakningsorgan de är underordnade.

En konkurrerande logik till argumentet att räkenskaperna sköts korrekt enligt gällande regelverk vid valet av frivillig revision är yrkeslogiken, där formella mekanismer av kontroll består av både en intern och extern bevakning (Thornton 2002). Att företagen väljer att tillämpa frivillig revision kan innebära ett behov av en intern kontroll, där revisorn kan ses

27

som en form av en intern bevakning för företagaren själv eftersom revisorn garanterar att de finansiella rapporterna utformats på ett externt godkänt sätt. På frågan om företag C, som inte tillämpar frivillig revision, får någon hjälp med ekonomin utöver boksluten svarar hen:

Det är faktiskt bara jag. Jag fakturerar, och betalar inkommande fakturor. Sen har jag ju ett företag som sköter allt med momser, löner och skatter och sånt, så att jag får bara ett mejl hur mycket jag ska stoppa in på skattekontot […]

(Företag C, Intervju 4)

Citatet återspeglar det faktum att ingen ytterligare granskning av de finansiella rapporterna sker utöver redovisningsbyråns hjälp, därav att revisorn kan fungera som en intern bevakning. Utan revisor utförs den månatliga redovisningen i vissa företag utan kontroll mot gällande regelverk. En intern bevakning blir således viktigt för de små aktiebolagen då en del uppger att de ansvarar för den månatliga bokföringen själva. Detta bekräftas av företag A som berättar: “den månatliga bokföringen sköter jag själv.” (Företag A, Intervju 2).

Innebörden av ovanstående blir att företagen troligen eftersträvar både en intern och en extern kontroll. Visserligen kan valet av frivillig revision ur denna aspekt tolkas som ett behov av extern kontroll, eftersom det enligt företagen eftersträvas att kunna garantera att de gör rätt för sig. Däremot kan det även innebära att företagen värdesätter att ha en god relation med andra överordnade organisationer såsom Skatteverket. Anledningen till denna tolkning är att företagen i sådana fall väljer att granskas frivilligt av en revisor som i sin tur har

rapporteringsskyldighet till myndigheterna. Därmed verkar företagen ha en vilja att uppvisa förtroende gentemot dem. Om företagen inte sköter sig enligt reglerna torde det inte finnas något intresse att frivilligt bli inblandade hos myndigheterna, och riskera att bli rapporterad dit av sin revisor. Enligt Suddaby et al. (2017) får företagen ökad legitimitet av att bli

godkända av en auktoriserad myndighet, vilket kan innebära att företagen upplever att de blir legitima när de beblandar sig med myndigheter som således fungerar som en auktoritetsroll.

För att få förståelse för vilken nytta som revisionen har enligt revisorer själva intervjuades en auktoriserad revisor, som uppgav följande som svar på den interna nyttan för företagen:

28 Den interna nyttan, det är ju att jag får bolaget [att] kanske resonera kring frågor kring

lagen eller värderingar, eller kanske ekonomisk uppföljning […] Och då går de in och kollar på de delarna. Så de aspekterna är ju den interna delen, så det är ju vad nyttan [med] vad en revision gör för bolagen […]

(Auktoriserad revisor, Intervju 1)

Det ovanstående tillägget från den auktoriserade revisorn berättar att en revisor kan få företagarna att bli uppmärksamma på brister i deras ekonomiska uppföljning eller finansiella rapporter. Hen berättar att det kan få företagen att undersöka vidare dessa brister. Det

bekräftas även från företag D, där hen svarar följande på vad revision innebär:

Revision för mig, det är att man har ordning på sin ekonomi, revisionen är ett samarbete hur man planerar verksamheten, den ekonomiska verksamheten, faktiskt. Och slippa problem med att långsiktigt få balans på bolaget.

(Företag D, Intervju 5)

Citatet bekräftar därmed att revisorn kan vara till långsiktig hjälp med planering av företagens verksamhet. Det kan förstås av en investeringslogik som återfinns inom

företagslogiken, där engagemanget i huvudsak definieras av att bygga upp förutsättningar för att företaget ska klara sig så bra som möjligt (Thornton 2002). I detta fall rör det sig om valet av ekonomiska beslut som egentligen inte är nödvändiga men som blir en långsiktig

investering för företagen. Argumentet att en revisor garanterar att företag redovisar korrekt enligt gällande regelverk kan också återspegla en vilja att göra rätt för sig. Detta för att företag som följer regler kan antas finnas kvar långsiktigt med en större sannolikhet. Vidare kan argumentet även förstås av investeringslogiken inom familjelogiken som har sitt

huvudsakliga engagemang i hemmet och familjen (Thornton 2002). Det skulle då kunna handla om en försörjningsaspekt som gör företagaren mindre riskbenägen att missköta sig, eftersom det i sin tur riskerar att påverka företagets lönsamhet. Om lönsamheten riskeras så riskerar företagaren att andra viktiga saker blir drabbade, eftersom företaget agerar som inkomstkälla. Med andra ord blir det viktigt att företaget sköter sig enligt reglerna för att exempelvis familjen är det som egentligen är värdefullt att skydda för företagaren. Rädslan för att inte göra rätt för sig torde grunda sig i konsekvenserna av att agera felaktigt, vilket i värsta fall skulle leda till att företaget fick träda i likvidation. Det är svårt för företagare att på egen hand garantera att de finansiella rapporterna följer gällande regelverk, då reglerna dels revideras årligen och dels för att de undersökta företagen inte nödvändigtvis själva besitter

29

expertis inom just redovisning. Just detta bekräftas av den auktoriserade revisorn som svarar följande på frågan om små aktiebolag ökar sitt förtroende genom att ha en revisor:

Ja men det tycker jag ju absolut att de gör […] för att små bolag har oftast startat för att någon är väldigt duktig på det de säljer eller det de erbjuder, och det är inte alltid så att det går hand i hand med att vara duktig på den ekonomiska uppföljningsbiten, och lagar och regler. […] Så just små bolag, att ha kvar sin revisor för att få en kvalitetskontroll, så skulle jag anse att det är en person som värdesätter den ekonomiska uppföljningen, på det sättet så skulle förtroendet för bolaget och bolagets siffror öka.

(Auktoriserad revisor, Intervju 1)

Den auktoriserade revisorn beskriver ovan hur många egna företagare startar sin verksamhet för att de är specialister inom ett visst område, men att det sällan är så att de har kunskap om hur de ska ta hand om företagens ekonomi. Därmed tycker hen att en revisor ökar förtroendet för företagens finansiella rapporter, eftersom det säkerställer att ekonomin är under kontroll.

Sammanfattningsvis kan argument 1: garant för att företaget agerar korrekt enligt regler, innebära att företagen väljer att tillämpa frivillig revision eftersom det ger företagen en intern och extern kontroll. Detta genom att en överordnad auktoritetsroll godkänner deras finansiella rapporter. Företagen som upplever kontroll av att få ett sådant godkännande, anser troligen också att deras legitimitet ökar när en sådan granskning sker.