• No results found

4. Empiri och analys

4.1 Argument för revisor

4.1.5 Argument 5: Minska risken för revision av Skatteverket

Det femte argumentet för en tillämpning av frivillig revision är att en revisor ser bra ut gentemot Skatteverket, vilket troligen innebär att myndigheterna i sin tur är mindre villiga att utföra en revision om det redan finns en revisor som kontrollerar företagets räkenskaper. Företag A beskriver fördelarna med att tillämpa en frivillig revision som att minimera risken för att bli reviderad av Skatteverket:

Jag tror att det är mindre risk att Skatteverket vill göra revision på ett företag som har en revisor, som i sin tur kollar mig. Så skulle jag få en revision skulle det gå åt, ja, jag vet inte hur många arbetstimmar på att få fram allting som Skatteverket skulle vilja ha då. Så det är ju bra att min revisor då kan garantera att jag har skött mig helt enkelt.

(Företag A, Intervju 2)

Citatet poängterar hur företag A motiverar att tillämpa frivillig revision på grund av rädslan över att bli reviderad av Skatteverket, då resurserna som skulle krävas vid en eventuell revision skulle leda till konsekvenser både ekonomiskt och tidsmässigt. Det innebär att arbetstiden i företaget skulle utnyttjas på ett ofördelaktigt sätt, eftersom företaget i mindre utsträckning kan fokusera på sin dagliga verksamhet och desto mer tvingas arbeta

administrativt. När den dagliga verksamheten får mindre uppmärksamhet leder det till ekonomiska konsekvenser, och företag E berättar hur företagen riskerar en konkurs när de utsätts för en eventuell revision:

Det värsta som kan hända som man känner är ju att Skattemyndigheten kommer och gör en revision för det har man ju inte lust med. För det har man ju hört många som går i konkurs efter det, för de blir ju supernitiska när de går in i sånt här litet bolag och går ner på varenda liten detalj. Så som egen liten företagare så hinner man inte med någonting annat då, utan då går det i konkurs helt enkelt, det har jag jättemånga exempel på bakåt i tiden. Så det är ju den stora skräcken när man hör ordet revision.

38

Med andra ord råder det en rädsla över att bli reviderade av Skatteverket, dels på grund av exemplet om konkurs som företaget självt har kännedom om, men även på grund av den tid som företaget riskerar att behöva avsätta vid en eventuell revidering av myndigheterna. Detta kan förstås av företagslogiken där investeringar sker med fokus på företaget (Thornton 2002). Argumentet att ha en revisor för att undvika att en revision ska krävas oväntat, kan tolkas som att företagen är måna om sina resurser. Vidare kan det innebära att företagen inte är riskbenägna nog att riskera att tvingas göra avvikelser i sin ekonomiska och praktiska planering. När företag A tillfrågades vad som är viktigt för att ha kontroll i företaget svarade hen ”kalendern” och fortsatte: ”ja, man vet vad man ska göra i alla fall, sen om man hinner med eller inte det är en annan sak.” (Företag A, Intervju 2). Citatet bekräftar att

småföretagare inte har den ekonomiska eller resursmässiga möjligheten, i form av personal, för att disponera sin tid på annat än det som är planerat för verksamheten. Genom att tillämpa frivillig revision sker en investering i företagen i det avseende att företagen investerar i en revisor för att inte behöva lägga ner tid på sådant som kan ha en negativ påverkan på verksamhetens fortsatta drift. Det kan antas att företagen anser att revisionsarvodet

understiger de ekonomiska konsekvenser de kan utsättas för om de ställs inför en revision av Skatteverket. Viljan att inte råka ut för en revision av Skatteverket kan även grundas i att deras löften till kunder och samarbetspartners inte kan uppfyllas. Detta kan i sin tur kopplas till yrkeslogiken där relationer till kunder och andra parter är viktigt och där investeringarna huvudsakligen sker genom att stärka relationer (Thornton 2002). Företag D beskriver vikten i att bevara förtroendet hos kunder och samarbetspartners enligt nedan:

[…] ingen är ju starkare än den svagaste länken. Om du producerar en produkt eller tillhandahåller en tjänst så är det ju viktigt att varje enskilds del fungerar. Annars så blir det ingenting eller så blir det förseningar [och] då blir ju slutkunden inte nöjd. Så samarbetspartners och förtroende är jätteviktigt.

(Företag D, Intervju 5)

Enligt ovanstående citat menar företag D att relationer bygger på förtroende samt att alla parter håller sin del av överenskommelsen. Att få en revidering av Skatteverket som är krävande för företagens resurser kan således innebära att relationerna med andra parter blir lidande. Därmed kan den aspekten också motivera företagen att tillämpa frivillig revision, för att inte riskera att deras engagemang gentemot kunder och samarbetspartners blir negativt påverkat. Om företagen inte kan hålla sina löften till kunder eller andra parter, på grund av

39

den tidsåtgång som krävs vid en revidering av Skatteverket, uppstår det ytterligare konsekvenser till följd av de förstörda relationerna. Företag D uppger följande:

[…] man är ju en länk i en kedja och fallerar en utav länkarna så kanske även deras verksamhet fallerar. Att man inte lever upp [till], att man inte har den ekonomiska styrkan som gör att man är rätt partner.

(Företag D, Intervju 5)

Företag D menar därför att en revidering av Skatteverket, som i sin tur leder till att företagen inte kan hålla sina löften till andra parter, kan resultera i att företagens dagliga verksamhet fallerar.

Eftersom det enligt Suddaby et al. (2017) anses vara legitimitet att någon bekräftar åsikten som en välkänd auktoritet delar, i det här fallet myndigheterna, kan företagen som vill bevara en god relation med Skatteverket anses göra det av anledningen att de vill uppnå en kollektiv nivå av legitimitet. Alternativt vill de minska risken av en revidering av Skatteverket för att enbart besparas tid och pengar. Därmed eftersträvar företagen enbart en legitim image hos myndigheterna, vilket då leder till legitimitet på en individnivå där myndigheterna blir individen. På så sätt tillämpar företagen inte frivillig revision för att påverka andra aktörers uppfattning av legitimitet, utöver just myndigheternas.

Sammanfattningsvis innebär argument 5: minska risken för revision av Skatteverket, att företagen genom en tillämpning av frivillig revision antagligen signalerar trovärdighet gentemot myndigheter och därmed minskar risken att bli granskade oväntat av Skatteverket.