• No results found

Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

F ö r k l a r i n g : Momenten 30, 31 och 36 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social-och hälsovården (733/1992). Dessutom finansieras moment 35 i detta kapitel på det sätt som bestäms i ovan nämnda lag. Uppgifter om omfattningen av den verksamhet som berörs i moment 30 ingår i tabellen nedan.

Förebyggande verksamhet

Målet är att skapa omständigheter och miljöer som stöder människors hälsa, sociala trygghet, förmåga att behärska sin livssituation och klara sig självständigt, att främja människors arbets- och funktionsförmåga, förbättra deras livskvalitet, förebygga utslagning samt minska hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper. Målen eftersträvas genom ut-veckling av ledningen av och strukturerna för främjande av välfärd och hälsa samt genom lokal verksamhet för främjande av sunda levnadsvanor och förstärkt socialt stöd.

I synnerhet inom socialarbetet och inom rådgivningen och skolhälsovården befästs stödjandet av föräldraskap och familjer, åtgärder i syfte att i ett tidigt skede ingripa i barnens och de ungas problem, främjandet av den mentala hälsan och förebyggandet av sociala problem.

För att främja kommuninvånarnas hälsa och välfärd fortsätter man att i kommunerna utarbeta och genomföra välfärds-politiska program i samarbete med olika förvaltningar, organisationer och andra aktörer. Bedömningen av åtgärdernas sociala och hälsorelaterade verkningar integreras i planeringen av kommunernas verksamhet och ekonomi.

Åtgärderna för förebyggande av narkotikabruk effektiveras i samarbete med andra myndigheter genom en realisering av det åtgärdsprogram som för perioden 2001—2003 gjorts upp för en effektivering av narkotikapolitiken. Strukturerna och ansvaret för rusmedelspolitiken stärks likaså, i synnerhet på lokal nivå. Det nationella alkoholprogrammet fullföljs.

Beredningen av lokala miljöprogram fortgår i syfte att förbättra verksamhetsbetingelserna för miljö- och hälsoskyddet.

Särskild vikt fästs vid undersökningen av fukt- och mikrobskador i bostäder.

Social- och hälsovårdsservice

Målet är att säkerställa en heltäckande tillgång på sådana fungerande social- och hälsovårdstjänster som det allmänna skall ordna och som huvudsakligen betalas med skattemedel samt att garantera en grundläggande utkomst i hela landet.

Det regionala samarbetet och arbetsfördelningen mellan hälsovårdscentraler, socialvård och specialiserad sjukvård utö-kas i syfte att åstadkomma fungerande servicekedjor, regionala vårdprogram som baserar sig på nationella rekommen-dationer och övergripande regionala datasystem.

Det regionala samarbetet inom socialvården främjas genom att man i samarbete med kommunerna och övriga regionala aktörer tryggar verksamhetsbetingelserna för och utvecklandet av den kompetenscentrumverksamhet som vid ingången av 2002 inleddes inom socialvården.

Särskild vikt fästs vid sådana tjänster som den åldrande befolkningen behöver, psykisk hälsovård, vården av narkomaner och mödrar med rusmedelsproblem, utvecklande av tjänster för barn och unga som riskerar att bli utslagna, socialarbete och förbättrande av tjänsterna inom öppenvården i allmänhet.

Kvalitetsledningen när det gäller tjänster och funktioner utvecklas. Beredningen av kvalitetsrekommendationer fort-sätter i enlighet med åtgärdsrekommendationen i mål- och verksamhetsprogrammet för social- och hälsovården 2000

—2003.

Särskild vikt fästs vid att social- och hälsovårdspersonalen är tillräckligt stor samt vid upprätthållandet av personalens arbets- och funktionsförmåga och dess möjligheter att utveckla sin yrkesskicklighet.

Uppgifter om omfattningen av den social- och hälsovård som kommunerna ordnar

2002 2003

uppskattning uppskattning Kommunalt utkomstskydd

Utkomststöd, antal hushåll under året 265 000 265 000

Utkomststöd, antal mottagare under året 442 000 442 000

Förebyggande utkomststöd, antal mottagare under året 30 000 30 000

Underhållsstöd, antal mottagare den 31 december 107 000 106 000

Socialservice

Barndagvård, antal platser den 31 december 194 000 191 000

Stöd för hemvård av barn, mottagare i genomsnitt per månad 69 000 68 000 Stöd för privat vård av barn, mottagare i genomsnitt per månad 14 300 15 000

Hemvårdshjälp, antal hushåll under året 125 000 125 000

Stödservice, antal mottagare under året 125 000 125 000

Ålderdomshem, antal platser den 31 december 20 000 19 000

Stöd för närståendevård, antal mottagare under året 23 000 23 000 Serviceboende för åldringar, antal bostäder den 31 december 24 000 25 000 Serviceboende för utvecklingsstörda, antal klienter i genomsnitt 6 000 7 000 Institutionsvård för utvecklingsstörda, antal platser den 31 december 2 900 2 900 Transportservice för svårt handikappade, klienter under året 70 000 73 000 Folkhälsoarbete

Antal bäddplatser (kalkylerat) 20 900 21 100

Vårddagar (milj.) 7,6 7,7

Antal besök inom öppenvården (milj.)

— Hos läkare 10,1 10,0

— Hos annan yrkesutbildad person 14,9 15,0

— Tandvård, antal besök 4,9 4,9

— Hemsjukvård, antal besök 3,5 3,5

Specialiserad sjukvård

Antal bäddplatser (kalkylerat) 14 600 14 000

Antal vårddagar (milj.) 5,3 5,1

Avslutade vårdperioder 865 000 842 000

Genomsnittlig vårdtid (dagar) 6,2 6,1

Antal besök inom öppenvården (milj.) 6,2 6,2

30. Statsandel till kommunerna för social- och hälso-vårdens driftskostnader (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 2 753 000 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsandelar för godkända driftskostnader med stöd av vissa lagar som gäl-ler social- och hälsovården samt lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) och den förordning som givits med stöd av den. Anslaget får även användas till utjämningar enligt lagen om statsandelar till kommunerna.

F ö r k l a r i n g : I samband med budgetpropositionen av-låter regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om planering av och statsandel för och hälsovården så att statsandelen för social-och hälsovårdens driftskostnader höjs med 1,51 procent-enheter från nuvarande 25,36 % till 26,87 %. Av höjningen hänför sig 0,05 procentenheter till den år 2002 genomförda revideringen av det på kommunernas skatteinkomster ba-serade systemet med utjämning av statsandelarna så, att det anslag som i form av en åtgärd av engångsnatur sepa-rerats för kvittning av mervärdesskatterna för anlägg-ningsprojekt och genomförande av interregionala utveck-lingsprojekt återförs till statsandelarna. För förbättrande av välfärdsservicen när det gäller framför allt främjandet av välfärden för barn och unga höjs statsandelen med 0,92 procentenheter. För tryggande av ett fungerande system inom social- och hälsovårdsservicen höjs, med beaktande av realiseringen av det nationella hälso- och sjukvårds-projektet och för utökande av resurserna inom socialar-betet och barnskyddet, statsandelen med 0,54 procenten-heter. Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 159 526 000 euro, varav 4 832 000 euro föranleds av att statsandelen höjs med 0,05 procentenheter, 97 694 000 euro av höjningen på 0,92 procentenheter och 57 000 000 euro av höjningen på 0,54 procentenheter.

Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg be-aktats 3 695 000 euro med anledning av att den åldersgräns som gäller ordnande av tandvård slopas stegvis fram till den 1 december 2002.

Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg be-aktats 1 016 000 euro med anledning av den reform som trätt i kraft den 1 april 2002 och som gäller s.k. privilegi-erad inkomst vid beviljande av utkomststöd.

Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg be-aktats 25 000 euro med anledning av att verksamheten vid

teratologiska informationsservicen har överförts till Gif-tinformationscentralen vid Helsingfors universitetscent-ralsjukhus.

I samband med budgetpropositionen avlåter regeringen en proposition till riksdagen med förslag till lagar om änd-ring av lagen om barndagvård (36/1973) samt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996) fr.o.m. den 1 januari 2003 så att rätten att välja av kom-munen ordnad dagvårdsplats för barn eller som alternativ därtill att stödet för hemvård eller privat vård av barn ut-vidgas så att den gäller även det första läropliktsåret för barn som omfattas av förlängd läroplikt. Vid dimensio-neringen av anslaget har såsom tilllägg beaktats 1 153 000 euro med anledning av lagändringarna.

I samband med budgetpropositionen avlåter regeringen en proposition till riksdagen med förslag till en lag som gäller social kreditgivning. Avsikten är att social kredit-givning fr.o.m. den 1 januari 2003 skall ordnas inom den kommunala socialvården, eftersom social kreditgivning har ett fast samband med socialarbete samt med utkomst-stöd enligt prövning och förebyggande utkomstutkomst-stöd. Kom-munen svarar för den sociala kreditgivningens kapital och kreditförluster samt för verkställandet av den. En kommun kan genomföra den sociala kreditgivningen ensam eller gemensamt med andra kommuner i form av regionalt sam-arbete. Ökningen av statsandelen grundar sig på den ök-ning av årsverken inom socialarbetet som den sociala kreditgivningen förorsakar. Vid dimensioneringen av an-slaget har såsom tillägg beaktats 433 000 euro med anled-ning av lagens ikraftträdande.

Med hänvisning till motiveringen till moment 33.28.51 avlåter regeringen i samband med budgetpropositionen till riksdagen en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården fr.o.m. den 1 januari 2003 så, att den mins-kade effekt som specialunderstödet för invandrare har på utgifterna för utkomststödet beaktas som avdrag i statsan-delen för driftskostnaderna för den kommunala social- och hälsovården. Vid dimensioneringen av anslaget har till följd av lagändringen som avdrag beaktats 3 480 000 euro så att kommunens självfinansieringsandel, som baserar sig på de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården, höjs med 0,67 euro per kommuninvånare.

För betalning av statens ersättningar för utgifter inom utjämningssystemet för höga kostnader inom barnskyddet har vid dimensioneringen av anslaget som avdrag beaktats

6 253 000 euro i överföring till moment 33.32.35 så att kommunens självfinansieringsandel, som baserar sig på de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården, höjs med 1,20 euro per kommuninvånare.

Kostnadsnivån för de kalkylerade kostnader som utgör grund för statsandelen har justerats med 1,4 %. Vid di-mensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 39 901 000 euro med anledning av att kostnadsnivån har höjts.

Med hänvisning till motiveringen till kapitel 26.97 har vid dimensioneringen av anslaget som tillägg beaktats de på skatteinkomsterna baserade utjämningstilläggen till statsandelarna och som avdrag de på skatteinkomsterna baserade utjämningsavdragen. Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 33 487 000 euro jämfört med år 2002.

Statsandelen för social- och hälsovårdens driftskostna-der beräknas på basis av de kalkylerade kostnadriftskostna-derna för socialvården och hälso- och sjukvården och kommunens självfinansieringsandel. Statsandelen betalas som en hel-het. I den statsandel som betalas till kommunen beaktas social- och hälsovårdsministeriets andel av utjämningarna enligt lagen om statsandelar till kommunerna.

De kalkylerade kostnaderna för socialvården fastställs enligt kommunens invånarantal, åldersstruktur, andelen kommuninvånare som arbetar inom service och förädling, arbetslöshetsgraden och antalet arbetslösa. Vid beräkning-en av statsandelberäkning-en till kommunerna är de kalkylerade kostnaderna för socialvården enligt åldersgrupp per kom-muninvånare följande år 2003:

personer över 85 år 9 287,50

De kalkylerade kostnader per arbetslös som bestäms enligt antalet arbetslösa i kommunen är 384,36 euro och de kalkylerade kostnader per kommuninvånare som be-stäms enligt arbetslöshetsgraden är 35,09 euro år 2003.

De kalkylerade kostnaderna för hälsovården fastställs enligt kommunens invånarantal, åldersstruktur och sjuk-frekvensen. Vid beräkningen av statsandelen till kommu-nerna är de kalkylerade kostnaderna för hälsovården enligt åldersgrupp per kommuninvånare följande år 2003:

0—6-åringar 523,99

7—64-åringar 596,14

65—74-åringar 1 412,92

75— 84-åringar 2 705,41

personer över 85 år 4 661,61

De kalkylerade kostnader per kommuninvånare som bestäms enligt sjukfrekvensen är 260,12 euro år 2003.

Dessutom kan fjärrortskoefficienten inverka på kom-munens kalkylerade kostnader.

Kommunens självfinansieringsandel är 1 547,42 euro per kommuninvånare år 2003. Kommunens självfinansie-ringsandel har höjts med sammanlagt 25,73 euro per kom-muninvånare till följd av samordningen av bostadsbidra-get och andra primära förmåner 1998, finansieringen av utjämningssystemet för höga kostnader inom barnskyddet 1999 samt den minskande effekt som höjningen av norm-hyrorna för bostadsbidraget 2002 och höjningen av barn-förhöjningen inom arbetsmarknadsstödet 2002 har på utgifterna för utkomststödet samt till följd av den mins-kande effekt som det specialunderstöd som införs 2003 har på utgifterna för utkomststödet.

2003 budget 2 753 000 000

2002 budget 2 514 830 000

2002 tilläggsb. 15 315 000

2001 bokslut 2 351 433 902

31. Statsandel till kommunerna för social- och hälso-vårdsservicens anläggningskostnader (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 17 200 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsandel för anläggningsprojekt för social- och hälsovårdsservice en-ligt vissa lagar som gäller social- och hälsovården samt lagen om planering av och statsandel för social- och häl-sovården (733/1992) och den förordning som givits med stöd av den.

År 2003 får anläggningsprojekt vars totala kostnader uppgår till minst 270 000 euro och projekt som avses i 21 § 2 mom. lagen om planering av och statsandel för social-och hälsovården fastställas så att de maximikostnader för dem som berättigar till statsandel uppgår till sammanlagt högst 33 200 000 euro.

F ö r k l a r i n g : Till kommunerna och samkommunerna betalas i statsandel för anläggningsprojekt 25—50 % av de fastställda kostnaderna. För projekt som fastställs 2002

och därefter betalas statsandel för kostnader utan mervär-desskatt.

År 2003 fastställs bara små projekt till att genomföras som anläggningsprojekt. Små projekt är anläggningspro-jekt vars totala kostnader ligger mellan 270 000 och 3 450 000 euro.

De anläggningsprojekt som fastställs år 2003 beräknas föranleda staten utgifter om 9 700 000 euro år 2003, 4 500 000 euro år 2004 och 800 000 euro år 2005. De anläggningsprojekt som har fastställts 2000—2002 beräk-nas åsamka staten utgifter på 7 500 000 euro år 2003 och 400 000 euro år 2004.

2003 budget 17 200 000

2002 budget 26 600 000

2001 bokslut 41 706 774

32. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård (fast anslag)

Under momentet beviljas 48 747 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statlig ersättning för forskningsverksamhet enligt 47 och 47 b § lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989).

F ö r k l a r i n g : Till kommuner och samkommuner som är huvudmän för verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården, till statens sinnessjukhus och till andra verk-samhetsenheter inom hälso- och sjukvården som bestäms genom förordning betalas på kalkylerade grunder ersätt-ning av statens medel för kostnaderna för hälsovetenskap-lig forskning på universitetsnivå.

Vid dimensioneringen av anslaget har som avdrag be-aktats 8 000 000 euro i överföring till moment 33.32.33.

2003 budget 48 747 000

2002 budget 56 747 000

2001 bokslut 56 746 606

33. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning (för-slagsanslag)

Under momentet beviljas 82 170 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statlig ersättning för läkar- och tandläkarutbildning enligt 47—47 b § lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989).

Av anslaget får högst 54 400 000 euro användas till be-talning av examensersättningar för grund- och speciali-seringsutbildning för läkare och tandläkare till samkom-muner som är huvudmän för ett universitetssjukhus.

F ö r k l a r i n g : Till kommuner och samkommuner som är huvudmän för verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården, till statens sinnessjukhus och till andra verk-samhetsenheter inom hälso- och sjukvården som bestäms genom förordning, vilka tillhandahåller grundutbildning och specialiseringsutbildning för läkare och tandläkare, särskild och därmed jämförbar utbildning för allmänprak-tiserande läkare, praktisk och därmed jämförbar tjänstgör-ing för legitimerad tandläkare samt utbildntjänstgör-ing som avses i 14 § förordningen om yrkesutbildade personer inom häl-so- och sjukvården (564/1994), betalas av statens medel en kalkylerad ersättning för kostnaderna för utbildningen.

Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg be-aktats 8 000 000 euro i överföring från moment 33.32.32.

2003 budget 82 170 000

2002 budget 74 170 000

2001 bokslut 73 444 667

34. Statlig ersättning till kommunerna för kostnaderna för patienter som sinnesundersöks och patientöverföring-ar (förslagsanslag)

Under momentet beviljas 2 370 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statliga ersätt-ningar enligt 32 § mentalvårdslagen (1116/1990). Ansla-get får också användas till betalning av statlig ersättning för de kostnader som åsamkas kommuner och samkom-muner samt svenska staten för patientöverföringar enligt det avtal som ingåtts mellan Sverige och Finland. Utöver detta får anslaget användas till stödande av patientöver-föringar enligt den nordiska konventionen om socialt bi-stånd och sociala tjänster i form av en ersättning av engångsnatur till kommunerna och samkommunerna till ett belopp av 17 000 euro per överförd patient.

F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats 2 140 000 euro i ersättningar för kostnaderna för sinnesundersökningar och 230 000 euro i ersättningar för kostnaderna för patientöverföringar, varav 68 000 euro består av ersättningar av engångsnatur för stödande av pa-tientöverföringar.

2003 budget 2 370 000

2002 budget 2 370 000

2001 bokslut 2 129 992

35. Statlig ersättning till utgifter för utjämning av höga kostnader inom barnskyddet (fast anslag)

Under momentet beviljas 37 462 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statliga ersätt-ningar enligt barnskyddslagen (683/1983) och lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården

(733/1992) till utjämning av höga kostnader inom barns-kyddet.

F ö r k l a r i n g : Det beräknas att ca 5 000 familjer som berörs av barnskyddet omfattas av utjämningssystemet år 2003. Staten betalar ersättning till de samkommuner för specialomsorgsdistrikt för omsorger om utvecklingsstörda som sköter genomförandet av systemet. Statens ersättning är 50 % av det uppskattade totala beloppet av barnskydd-skostnader som skall utjämnas.

Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg be-aktats 6 253 000 euro i överföring från moment 33.32.30 för betalning av statliga ersättningar enligt de faktiska kostnaderna 2001.

2003 budget 37 462 000

2002 budget 31 209 000

2001 bokslut 27 751 008

36. Statsunderstöd för att säkerställa social- och häl-sovårdstjänster på samiska (fast anslag)

F ö r k l a r i n g : Momentet har ändrats till moment 33.33.31.

36. Statsunderstöd till kommunerna för projekt inom social- och hälsovården (reservationsanslag 3 år)

Under momentet beviljas 16 030 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsunderstöd för anläggnings- och utvecklingsprojekt inom social- och hälsovården enligt vissa lagar som gäller social- och häl-sovården samt lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) och den förordning som givits med stöd av den.

F ö r k l a r i n g : En kommun eller en samkommun kan få statsunderstöd för genomförande av regionalt eller natio-nellt viktiga eller annars i stor utsträckning nyttiga projekt som är nödvändiga för ordnandet av social- och hälsovår-den och som stöder utvecklandet och effektiveringen av verksamheten eller införandet av nya arbetssätt. De totala kostnaderna för ett utvecklingsprojekt skall vara minst 50 000 euro, om inte särskilda skäl föranleder något annat.

För funktionella utvecklingsprojekt är statsunderstödet högst 50 % av de kostnader som ligger till grund för be-stämmandet av understödet.

En kommun eller en samkommun kan även få statsun-derstöd för ett anläggningsprojekt om projektet är nöd-vändigt för tryggandet av kommunens eller samkommu-nens social- och hälsovårdstjänster eller för genomföran-det av ett funktionellt utvecklingsprojekt. Dessutom förutsätts att de totala kostnaderna för ett anläggningspro-jekt är minst 300 000 euro. Ett anläggningsproanläggningspro-jekt som

understiger detta belopp berättigar till statsunderstöd en-dast i det fall som avses i 21 § 2 mom. lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården. För anlägg-ningsprojekt är statsunderstödet 25—50 % av de fastställ-da kostnaderna.

Avsikten är man i enlighet med statsrådets principbeslut om tryggande av hälso- och sjukvården i framtiden skall använda 8 000 000 euro av anslaget för att stöda struktu-rella och funktionella utvecklingsprojekt inom servicesys-temet.

2003 budget 16 030 000

(37.) Statsbidrag till kommunerna för barn- och ung-domspsykiatriska tjänster samt för förkortande av under-söknings- och vårdköerna (reservationsanslag 3 år) F ö r k l a r i n g : Det föreslås att momentet och anslaget under det slopas i budgeten.

2002 budget 3 160 000

2002 tilläggsb. 25 000 000

2001 bokslut 7 568 457

38. Statsunderstöd till kommunerna för vård av narko-maner (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 7 570 000 euro.

Anslaget får användas till betalning av statsunderstöd till kommuner och samkommuner för kostnader föranled-da av narkomanvården.

F ö r k l a r i n g : Avsikten är att understödet skall beviljas för anordnande av servicestyrning för narkomaner som sökt vård, för effektivering av vården och rehabiliteringen samt ökning av avgiftningen samt substitutions- och un-derhållsbehandlingen av opioidberoende personer på de grunder som anges närmare genom förordning av statsrå-det.

2003 budget 7 570 000

2002 budget 7 570 000

39. Statsunderstöd för verksamheten vid kompetenscen-ter inom det sociala området (fast anslag)

Under momentet beviljas 3 000 000 euro.

På de grunder som närmare fastställs genom förordning av statsrådet får anslaget användas till betalning av stats-understöd till kompetenscentrum inom det sociala området i enlighet med lagen om kompetenscentrumverksamhet inom det sociala området (1230/2001).

F ö r k l a r i n g : Momentets svenskspråkiga rubrik har ändrats. Kompetenscentrumverksamheten inom det so-ciala området blev en permanent verksamhetsform vid

ingången av 2002. Kompetenscentrumen inom det sociala området täcker hela landet och de är följande: Södra Fin-lands kompetenscentrum, kompetenscentrumet i Tavast-land och Satakunta, Östra FinTavast-lands kompetenscentrum, Sydöstra Finlands kompetenscentrum, Mellersta Finlands kompetenscentrum, de österbottniska landskapens kom-petenscentrum, Norra Finlands kompetenscentrum och Egentliga Finlands kompetenscentrum. Utgående från de svenskspråkiga kommunernas behov har dessutom

inrät-tats Det finlandssvenska kompetenscentret inom det so-ciala området, vars verksamhetsområde omfattar hela landet. Grunderna för bestämmande av statsunderstödet för varje enskilt kompetenscentrum anges i statsrådets för-ordning om kompetenscentrumverksamhet inom det so-ciala området (1411/2001).

2003 budget 3 000 000

2002 budget 3 000 000