Avhandlingens centrala fenomen utgörs av en IKT-artefakt för dialog och diskussion i en folkrörelsemiljö, och forskningens fokus ligger på att belysa de interpersonella och individuella aspekternas väsentliga inverkan på möjligheten att utveckla en sådan artefakt till en bärare av ökad demokratiskt influerad dialog och diskussion.
Forskningsarbetets kunskapsintresse avspeglas i valet att belysa fenomenet från olika beteendevetenskapliga perspektiv; nämligen sociologi, socialpsykologi och socialt lärande. Forskningens anknytning till angelägna demokratifrågor har inneburit, att gjorda observationer även har analyserats och reflekterats över utifrån ett etiskt perspektiv. Utifrån ett sådant kombinerat beteendevetenskapligt och humanetiskt perspektiv har de empiriska erfarenheterna analyserats till kunskapsbidrag om det studerade IKT-fenomenets komplexitet, problem och möjligheter.
Forskningen har således sin hemvist inom Social Informatik, och med en orientering som skulle kunna benämnas humanistisk eller etisk informatik. Som redan påpekats, är emellertid kopplingen av informatikforskning till olika tvärfackliga discipliner
utmärkande för ämnet informatik. I vissa forskningsprojekt dominerar en orientering mot företagsekonomi och organisationsteori, medan andra kan luta sig mot ett
psykologiskt perspektiv etc. I detta fall gäller att observationer analyserats och reflekterats till kunskapsbidrag inom ramen för ämnesfältet etiskt influerad Social Informatik.
Dessutom har forskningsarbetet karaktär av grundforskning inom detta informatikfält.
Med denna inriktning på forskningen redovisas kunskapsbidrag (kapitel 5 och 6), som belyser de sociala och sociopsykologiska aspekternas betydelse i ett socialt
entreprenörskap – av typen ”socialt lärande” – för IKT-medierad ”social gemenskap”
inom en social struktur/kontext. Forskningsarbetets beskrivningar, analyser och slutsatser baseras på ett omfattande aktionsorienterat fältarbete relaterat till en IKT-applikation för en avgränsad social kontext.
1.5 Forskningsupplägget – en översiktlig beskrivning.
Forskningen bedrevs utifrån några konceptuella bilder (figur 1.4 och 1.5) som
åskådliggjorde tankarna om ett IKT-baserat lärande för socioindividuell tillväxt. Dessa bilder fyllde uppgiften att fungera som utgångspunkt och kompass för val av
teorier/modeller och metoder i forskningsarbetet.
Figur 1.4. Översiktlig bild över centrala begrepp och samband.
Den första konceptuella bilden (figur 1.4) visar de centrala begrepp och samband, som forskningen fokuserade på för att belysa ett lärande med och kring en ”Virtual
Community” – ett lärande som syftade till konkreta resultat på individ- och kollektiv nivå i en ”Real Community”. Den andra konceptuella bilden (figur 1.5) åskådliggör mera detaljerat nyckelbegrepp och samband i forskningsarbetet. I både figur 1.4 och 1.5 symboliserar pilarna övergångar mellan olika processer och/eller processbärare.
Individ information kunskap kompetens / skicklighet
Sociala interaktioner, lärandeprocesser Strukturerings- processer
IKT-baserad förmedlingsform för ömsesidig tillväxt av individer och samhälle.
Samhälle traditioner kultur
lagar / regler / normer
”Virtual Community”
Figur 1.5. Detaljbild över nyckelbegrepp och samband.
Forskningen inriktades på att belysa lärande i en ”Virtual Community” (figur 1.4) som informations-, kunskaps- och kompetensskapande processer på individnivå (figur 1.4 och 1.5). Vidare fokuserade forskningen på lärandeprocesser där information, kunskap och kompetens kan omsättas i intersubjektiva interaktionsmönster, dvs att det
individuella lärandet resulterar i social samverkan utifrån det tema som informationen, kunskaperna och kompetensen berör.
I en studie av olika samtalsstilars inverkan på ett gruppvist lärande har Gun Rooswall Persson (2000) visat på följande:
”… att det kollektiva textbygget i ett lärande problemlösningssamtal i min studie gynnas av att minst en elev har en dominerande, asymmetrisk, uppgifts- och grupporienterad samtalsstil. Denna elevs stil bör helst även prägla och ge karaktär åt samtalsmönstret. De övriga elevernas
Informationsutbyten
Kunskaper - ett informationssystem i form av en meningsfull bild för handlingar inom ett område av den intersubjektiva världen.
Kompetens/skicklighet Artikulering som medvetandegör en sammanhängande/kontingent bild av ett kunskapsområde. En omskakande reflektion och re-konstruktion för ny insiktsfull bild av kunskapsområdet.
Inträning av språkhandlingar som successivt automatiserar ett kunskapsrelevant beteende.
Upprepade språkhandlingar leder efterhand till stor kompetens/ skicklighet inom kunskapsområdet genom automatiskt verkande praktisk/tyst kunskap.
Traditioner, gemensam
”historia”
Kultur
Lagar/
regler/
normer
”Virtual Community”
Kultur
Social strukturering.
Förändring genom opinionsmakt.
Social strukturering
”Real Community”
Re-presentation
Re-presentation Traditioner,
gemensam
”historia”
samtalsstilar kan vara uppgifts- och grupporienterade, ickedominerande alternativt dominerande och symmetriska.”
(Rooswall Persson, 2000, sid 172 - 182)
Rooswall Perssons studie ger stöd för följande designskiss av ”Lindeborg på nätet”
som en dialog-/samtalsbaserad lärandeprocess:
(i) att tillhandahålla teman eller ”minicase” i dialogforumen
(ii) att med dialoganvisningar och aktiv moderering utveckla deltagarnas förmåga (iii) att successivt fullgöra ändamålsenliga roller/aktörsinsatser för uppnående av
socioindividuella förändringar i en social kontext.
Detta innebär en praktik baserad på en genomtänkt pedagogik och metodik både avseende den datorbaserade dialogmiljön och det stödjande partnerskap, som utgör den virtuella lärandeprocessens ”back office”-organisation. Ett dialogbaserat och ömsesidigt ”lärande” skulle under sådana omständigheter kunna resultera i en
dialektisk förändring, dvs utveckla ett samspel av förändringar/anpassningar hos den sociala kontexten och dess medlemmar (beslutsfattare och övriga).
Dessutom bör den praktiserade pedagogiken förmedla, att lärandeprojektet satsar på deltagarna både som värdefulla resurspersoner för egen individuell utveckling och som viktiga medaktörer för att utveckla den gemensamma välfärden. Stockfelt (1984) betonar vikten av att både tillgodose höggradig motivation och en stark inlevelse (virtualitet, Stockfelts benämning) hos deltagarna för lärandeprocessens handling(ar), vilket kan uppnås, om deltagarna upplever processen som värdefull och meningsfull.
Pedagogikforskarna Roger Säljö (2000) samt Ference Marton & Shirley Booth (2000) har inspirerat med teorier om artefakters betydelse i lärandet resp om lärandet som ett fält för fenomenografisk och fenomenologisk utforskning av upplevelser. Detta kan belysas med följande citat av Säljö resp Marton & Booth:
”Med en sociokulturell utgångspunkt är problemet med hur vi lär således en fråga om hur vi tillägnar oss de resurser för att tänka och utföra praktiska projekt som är delar av vår kultur och vår omgivning. …”
(Säljö, 2000, sid 21 - 22)
”… I ett sociokulturellt perspektiv är det uppenbart att kunskap - skapandet av den liksom återskapandet - ofta är resultat av kamp och engagemang; kunskapen har en ’varm’ ofta till och med ’het’ karaktär.
Som kommer att framgå nedan, kan kunskap inte förstås som en bild skapad av en neutral observatör som betraktar världen från en upphöjd position. Kunskap kommer vi i stället att förstå som knuten till
argumentation och handling i sociala kontexter, och som resultat av aktiva försök att se, förstå och hantera världen på ett visst sätt.”
(Säljö, 2000, sid 26)
”Fenomenografin och fenomenologin delar alltså forskningsobjekt, eftersom båda strävar efter att avslöja det mänskliga erfarandets och medvetandets natur.”
(Marton & Booth, 2000, sid 153 - 154)
Michael Polanyis teorier om kunskap och traditionsskapande är intressanta som en grundläggande begreppsram för lärandeprocesser med socioindividuell tillväxt som mål. Vidare är det intressant med grundläggande teorier/modeller, som belyser individers interaktion och sociala strukturer. Sociologer som Alfred Schutz, Harold Garfinkel, Georg Simmel, Erving Goffman m.fl bidrar med en sådan bred uppsättning sociologiska grundbegrepp. (se mer om detta i kapitel 2)
Den sociala interaktionens genomslag på traditioner, kultur och samhälle är ett
problemområde, som många välrenommerade forskare har studerat. Jürgen Habermas, Jean-Paul Sartre, Anthony Giddens och Pierre Bourdieu är några av de forskare, som öppnat upp begreppsvärldar för forskningsmässiga reflektioner från olika perspektiv.
(se mer om detta i kapitel 2)
”Virtual Community” är ett begrepp, som forskningsarbetet dessutom måste klargöra sin koppling till. Detta begrepp kan belysas utifrån väldigt skiftande perspektiv, exempelvis kan forskaren inta ett tekniskt eller användarinriktat förhållningssätt.
Vidare kan begreppet hanteras på en hög abstraktionsnivå eller på en mera praktisk nivå. I det här forskningsarbetet ligger det närmast till hands att referera till
teorier/modeller, som belyser begreppet på en praktisk nivå utifrån ett användarinriktat perspektiv. Forskningen har nämligen haft sitt fokus på hur IKT-förmedlade
lärandeprocesser – med ett kollektivt historieberättande/diskuterande – kan skapa allmänt accepterade virtuella representationer och önskebilder av en ”Real
Community”, samt hur sådana lärandeprocesser förmår omsätta dessa virtuella
”samhällsbilder” i verkligheten. För detta syfte har forskningen bedrivits enligt den förståelse av ”Virtual Reality” och ”Virtual Community”, som Jannis Kallinikos (1996), Bo Hedberg et al (1994), Richard Sotto (1997) m.fl lägger i dessa begrepp.
Forskningsarbetet bygger också på teorier/modeller av andra välrenommerade forskare med anknytning till ”Virtual Reality” och ”Virtual Community”, som Howard
Rheingold (1992, 1995), M. Benedict (1991), M. Heim (1993), H. Simon (1969). (se mer om detta i kapitel 2)