Syftet med förestående studie är att förstå och problematisera om och hur FN:s Barnkonvention synliggörs i de undersökta förskolornas miljö samt hur rättigheterna förvaltas i miljön. I den avslutande diskussionen avses att diskutera och reflektera kring förestående studies observationer och resultat samt sätta det i relation till tidigare forskning, litteratur samt egna reflektioner. Detta avsnitt kommer även att avhandla området med potentiell vidare forskning.
I studiens observationer och reflektioner, fångades mitt intresse av måltidssituationen. Detta berör tillfällen under dagen i förskolan då det tydliggörs att barnens inflytande och delaktighet ofta begränsas av ramfaktorer och pedagogers makt. Tiden är här en stark faktor att styra övriga aktiviteter efter när maten kan serveras. Dessutom ska hänsyn tas till personalens raster. Många förskolor, båda de observerade, har bordsplacering så barnen får inte själva bestämma var och med vem de ska sitta. Samlade erfarenheter från 13 år i förskolans värld, har visat att majoriteten av förskolorna låter barnen ta upp mat själva och dela, antingen att man skickar vid bordet eller tar vid buffébord. Dock befinner vi oss just nu mitt i en pandemi och barnen får acceptera att maten läggs upp till dem. Trots att detta per sej inte observerats i studien finns spår av det i miljön och det är en viktig del gällande barns grundläggande behov kopplat till deras rättighet. Utifrån det, ses i studien barnens möjlighet att ta upp mat själv som en aspekt som främjar inflytande och delaktighet och följer barnens intresse utifrån att det bidrar till barns frigörelse. Att i förestående studie avgränsa till att endast observera miljön, gav möjligheten att få en ny infallsvinkel på Barnkonventionens närvaro i förskolan. Kunskapsmässigt begränsades studien till det som var observerbart i miljön genom att helt bortse från pedagogernas och barnens interaktion i miljön. Avgränsningen gav fokus på att finna de tecken på Barnkonventionen som inte alltid är uppenbara. Studien är begränsad till 15 hp och jag ser den som ett första steg att se på barns rättigheter i förskolan. Vidare forskning är önskvärd framför allt som adderar perspektiv med observationer av barn och pedagoger.
En annan intressant och önskad infallsvinkel, skulle vara att undersöka hur Barnkonventionen synliggörs och görs inom olika pedagogiska inriktningar. Inledningsvis funderade jag kring att göra en jämförelse mellan Reggio Emilia
37
inspirerade, Montessori och Waldorf inriktade förskolor, då dessa är representerade inom vår kommun. I den tänkta studien ingår miljöobservation, barn- och pedagogobservation, intervjuer med förskollärare, rektor och huvudman för de tre inriktningarna. Dessa studier och jämförelser ser jag gärna att någon tar vid och genomför, då det bringar ytterligare tydliggörande för arbete med Barnkonventionen i förskolan. Davidsson (2018) skriver om att pedagogers reflektion över barnens rättigheter skapar mening och utveckling. Davidsson tar vidare upp om att både barn och pedagoger kommuniserar på olika sätt, beroende på förmåga och mognad (Davidsson, 2018). Här ser jag potentiell vidareutvecklad forskning. Det kunde vara intressesant att utforska hur kommunikationen anpassas till olika barn och om detta kan kopplas till barns mognad och förmågor gärna i kombination med att undersöka pedagogernas arbets- samt förhållningsätt. I begynnelsen av studien kretsade tankarna kring intresse av att undersöka detta, dock var jag tvungen att överge idéen och avgränsa studien. Då jag inte kunde göra rättvisa och likvärdiga observationer på de olika förskolorna med hänsyn till ordinarie personals närvaro under likande förutsättningar sattes detta ur spel. Med anledning av COVID-19 restriktionerna blev jag begränsad till att observera på förskolor jag arbetade på samma dag och då hade jag inte möjlighet att välja när jag skulle observera de olika förskolorna. Vilket betydde att en observation var innan lunch med tre ordinarie personal och nästa var med enbart vikarier utomhus vid 16:30, det blev inga rättvist jämförbara observationer, hade jag haft mer tid och utrymme kunde detta dock vara intressant att se vilken betydelse det får för barnens utbildning, att vikarier sätts in. Detta ser jag vidare som en idé att forska kring, hur frånvaro av ordinarie personal alternativt närvaro av vikarier, påverkar hur barnens rättigheter tillgodoses i förskolans utbildning.
Observationerna av miljöerna kopplat till Barnkonventionens synliggörande har bjudit på både glädje och sorg. På ena förskolan mötte barns möjlighet till frigörelse redan i kapprummet, där barnen hade stora möjligheter att kunna klä av och på sig själva. De hade plats, hjälpmedel och förutsättningar att nå det de behövde. Men observationerna visade även på motsatsen där barnen inte kunde nå sina saker eller materialet. Det var i min bedömning som helhet bra verksamheter på båda förskolorna men sett genom min analys finns brister och förbättringsområden hos båda. Framför allt behöver pedagogens makt gällande vad barns intresse har möjlighet att vara, lyftas och synliggöras så att pedagoger blir medvetna om konsekvenserna för barnen. Det finns många olika sätt som
38
barnen begränsas och inte har möjlighet till fria val på grund av omvärldens och förskolans ramverk. Hänsyn måste tas till tillgång till personal, lokal och material men även bundenhet till tider för måltider så som frukost, fruktstund, lunch och mellanmål. Barnens rätt till delaktighet, utbildning och meningskapande i miljön behöver, utifrån att barn är olika, reflekteras kring så att alla barn möts utifrån sina behov.
Sätt ur perspektivet att lyfta barnen visar studien att det görs på båda förskolorna men på olika sätt och med varierad tydlighet beroende på vad man ser efter. De undersökta förskolorna i studien arbetar Reggio Emilia inspirerat och har trots vissa skillnader, flest likheter, gällande barnens lärmiljöer. Genom observationerna möts studien av lärmiljöer som är en blandning mellan barnutforskande lärmiljö och scaffoldingstöttande lärmiljö, en så kallad transdisciplinär lärmiljö (Pihlgren, 2017). Majoriteten av lärmiljöerna upplevs vara i ständig förändring och uppmanar till gemensam aktivitet. Vikingsen (2020) skriver om de transdisciplinära lärmiljöerna att de skapar aktiva barn och vuxna tillsammans i ständig förändring. Här har den kommunikativa och språkliga förmågan betydelse för på vilket sätt barnen har möjlighet att ta del av den erbjudna utbildningen. Läsning är också en grundläggande nyckelkompetenser för det livslånga lärandet. Därför anser jag att det är viktigt att alltid parallellt arbeta med språk då detta även är en aspekt som krävs för att barnen ska kunna åberopa och kräva sina rättigheter. I förskolemiljön kan man erbjuda böcker som inspiration, både fysiska och digitala, under förutsättning att högläsningen inte glöms bort. Böckerna tänker jag inspirerar till språkutveckling och nyfikenhet på allt som kan läras och upplevas genom berättelser. I de båda observerade förskolorna fanns det utvecklingspotential i hur och vilka böcker som erbjöds barnen.
Leviner (2018) tog i sin studie upp om juridiska fallgropar vid inkorporering av Barnkonventionen. Även Vamstads (2016) och Lundbergs (2011) studier berörde de juridiska frågetecknen som uppstår vid en inkorporering. De skrev om att besluten som togs med stöd i lagen var godtyckliga då det ges tolkningsutrymme med följden att beslutsfattarna kan lägga in egna erfarenheter och värderingar. Jag har inte i min studie gått in på de juridiska frågorna men kan i den pedagogmakt som jag kunde skönja, se att i praktiken har pedagoger möjlighet att i bedömningen av barns mognad och förmåga utöva stor makt som kan påverka barnens rättigheter negativt. I förlängningen kan jag också se att det kan vara svårt att lagföra de brister som eventuellt visar sig då
39
konventionen är skriven som ett tolknings- och justerbart dokument, för att det ska kunna passa in i många olika länder och kulturer. Min reflektion är att Sverige gjort det svårt för sig genom inkorporeringen. Jag anser det varit bättre att lägga enskilda lagförslag som stärker barns rätt inom olika områden, vilka är korrekt formulerade så att det minskar tolkningsbarheten och är väl överensstämmande med våra andra lagar och förordningar.
Kopplat till Liebels (2018) studie där det lyfts att barn inte förutsättningslöst har möjligheter att agera opåverkat och fritt. Anser jag att barn behöver en grund att stå på med vissa fasta ramar för att de ska kunna bli medvetna om, kräva och få tillgodosett sina rättigheter. Liebel skriver att studien visar att de barn som varseblir sina rättigheter blir mer målinriktade. Men även att barns ovillkorliga rättigheter egentligen är villkorade i bedömningen om förmågor och mognad. En annan intressant aspekt är att Liebel menar att barn först har rättigheter då de ses som kompetenta individer. Detta är oroväckande i att i förestående studie möttes många barn av pedagoger som ”becomings”. Samtidigt tror och hoppas jag att dessa pedagoger inte ser barnen som rättslösa. Liebel lyfter även att barn kan överbeskyddas så att deras rättigheter kränks. I förestående studie framträder bilden av att på de flesta avdelningarna är miljön mer tillgänglig och tillåtande för de äldre barnen. Detta kan tyda både på att pedagogerna mer ser barnen som ”beings” men även på att barnen fått utöva sin delaktighet och arbetar mer målinriktat mot sina rättigheter. Detta är inte observerbart i miljön men ett tänkbart scenario.
Tellgrens (2019) studies resultat visade att förskolans pedagoger genomförde indirekt undervisning om Barnkonventionen ur vilken barnens förståelse för deras rättigheter växte fram efter förmåga och mognad. Förskolan för de äldre barnen i studien arbetade med värdegrunden kopplat till barnens befintliga kontext med för barnen kända populärfigurer. Dessa förskolor arbetade mycket med både språk och förhållningssätt. I min studie har jag enbart observerat miljön och kan inte direkt översätta Tellgrens resultat. Men sett till stationen med barnen som dockteaterfigurer kan jag tänka att dessa skulle kunna användas på liknande sätt. Davidsson 2020 skrev om att i rollekar har barnen möjlighet att testa olika teser om hur man kan vara mot varandra och träna på olika sociala sammanhang. Inom leken har barnen stort utrymme till inflytande och delaktighet och kan träna inför kommande händelser och roller genom livet (Davidsson,
40
2020). Med hjälp av dockteaterfigurerna kan de lyfta positiva aspekter och ge goda roller till de barn som ibland tyvärr upplevs som ofta ”tillrättavisade”, i syfte att stärka en positiv bild både för individen och för kamraterna på förskolan. Detta kopplas i studien till Barnkonventionen genom barns intresse utifrån det som lyfter och ger barnet förutsättningar i förskolans miljö.
Mac Naughton, Hughes och Smiths (2007) australiensiska studie diskuterade bland annat om att när barns röster skulle bli hörda i officiella sammanhang uppstod frågor kring vems röst det egentligen var som blev hörd, informationen som kom ifrån barnen, tolkades innan den förmedlades. I förskolekontexten vill vi nog gärna (om än oreflekterat) framställa oss pedagoger som professionella barnkommunikatörer. Det var glädjande i miljön att möta barnens projekt. Dock kommer reflektionen i vem har avgjort vad som ska presenteras? En fråga jag ärligt talat inte ställt mig tidigare och belyser ännu en gång vilken stor makt pedagoger har i förskolan. Detta kan också kopplas till Te One (2010) som tog upp om pedagogers balansgång mellan den yrkesmässiga strävan att hålla en god och högkvalitet på utbildningen mot att ge barnen mer plats för delaktighet och inflytande. Detta anser jag visar på ett förhållningssätt där de ser på barnen som ”becomings”.
Förestående studie har ur flera aspekter sett hur barns rättigheter begränsas av pedagogmakten. En framtida studie som kartlägger i vilken utsträckning detta sker samt hur man kan öppna upp för barnens möjlighet att inkräva sin rättighet i sammanhanget. Detta skulle förmodligen för Sveriges del behöva inbegripa en lagändring där tolkningsutrymmet i lagtexten krymper. Men det finns även många goda exempel i den observerade miljön som följer barns intresse utifrån Liebels kriterier. Angående analys av barns intresse utifrån det som lyfter och ger barnet förutsättningar i förskolans miljö fann jag utifrån mina båda presenterade analysdelar att förskola B uppfyllde barnens intresse. Dock finns brister gällande tillgänglighet till ateljéerna och skapandematerialet vilket resulterar i att förskola A inte fullt ut möter det aktuella kriteriet. Gällande analys av barns intresse utifrån det som ökar barnets glädje och välbefinnande i förskolans miljö finns även här brister hos förskola A som gör att utifrån kriteriet kan det inte anses att de möter barnens intresse till fullo. Förskola B anses däremot fullt ut möta barnens intresse utifrån kriteriet. Förestående studie visar att förskola B, gällande barns intresse utifrån det som förbättrar barnets livsförutsättningar i förskolans miljö, uppfyller de
41
aktuella kriterierna. Förskola A brister gällande förutsättningarna vid toalett och tvätt men uppfyller dem vid analysen av matsituationen. Båda förskolorna anses uppfylla kriterierna för barns intresse vid analys av barns intresse utifrån det som bidrar till barnets frigörelse i förskolans miljö. Som helhet, ses miljöerna i de båda förskolorna som delar av bra verksamheter. Där pedagogerna har anledning att känna stolthet över att vara deltagare i den förskolan som bedrivs samtidigt som de behöver vara lyhörda för både sina egna, kollegors men framförallt för barnens röster. Att förskolorna uppfyller de olika analys kriterierna och anses möta barnens intresse innebär inte att jag anser att det inte finns utvecklingsmöjligheter. Även solen har fläckar.
42
Referenser
Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter (2009). Stockholm:
UNICEF Sverige
Tillgänglig på Internet: http://unicef-porthos-
production.s3.amazonaws.com/barnkonventionen-i-sin-helhet.pdf
Corsaro, William A. (2017) The Sociology of Childhood. Fifth edition. Los Angeles: Sage Publications
Davidsson, Fanny (2020). Lekande rätt: en förskola för barnets rättigheter. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur
Ekman, Åsa (2020). Barnets rättigheter: barnkonventionen i förskolan. Första upplagan Stockholm: Gothia fortbildning
Englundh, Elizabeth (2009). Barnets bästa i främsta rummet: en pedagogisk utmaning :
en guide till konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Liber
Grahn-Farley, Maria (2019). Barnkonventionen: en kommentar. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur
Gustafsson, C. (2007) Examensarbetet i högre utbildning, särskilt lärarutbildningen : framväxt och mål. Available at: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-1251.
Halldén, Gunilla (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson
Kronberg Larsson, Ann (2016) Se miljön utifrån alla barns perspektiv I: Linder, Linda (red.). Pedagogisk miljö i tanke och handling. Stockholm: Lärarförlaget
Leviner, Pernilla (2018). Barnkonventionen som svensk lag en diskussion om utmaningar och möjligheter för att förverkliga barns rättigheter. Förvaltningsrättslig
43 Tidskrift. :2 Tillgänglig på Internet: http://su.diva- portal.org/smash/get/diva2:1189448/FULLTEXT01.pd
Liebel, Manfred (2018) Welfare or Agency? Children´s Interests as Foundation of Children´s Rights. International journal of children´s rights 26 s.597-625
Lundberg, A. (2011) Barns bästa som överordnad princip och rättslig praktik: en jämförande undersökning av asylbeslut i norsk och svensk utlänningsförvaltning, Juridisk Tidskrift, (4), 769–799.
Mac Naughton G, Hughes P. & Smith K. (2007) Early childhood professionals and children’s rights: tensions and possibilities around the United Nations General CommentNo.7 on Children’s Rights, International Journal of Early Years Education, 15:2, 161-170, DOI: 10.1080/09669760701288716
Patel, Runa & Davidson, Bo (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Femte upplagan Lund: Studentlitteratur
Pihlgren, Ann S. (2017). Undervisning i förskolan: att skapa lärande
undervisningsmiljöer. Första utgåvan Stockholm: Natur & Kultur
Pramling Samuelsson, Ingrid (2020) Barndom och pedagogik I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.). Lärande, skola, bildning. Femte utgåvan [Stockholm]: Natur & Kultur
Quennerstedt, A, Tellgren B, Brantefors, L. och Thelander N (2019) Att undervisa om
barns mänskliga rättigheter i förskolan och skolan: Utbildningens syften, innehåll och arbetsmetoder Örebro universitet
Swärd, Susann (2020). Barnkonventionen i praktisk tillämpning inom förskolan och
skolan. Andra upplagan Stockholm: Norstedts juridik
Tellgren, B. (2019) Att undervisa om, i och genom barns mänskliga rättigheter i förskolan I: Quennerstedt, A, Tellgren B, Brantefors L. och Thelander N. (2019) Att
44
undervisa om barns mänskliga rättigheter i förskolan och skolan: Utbildningens syften, innehåll och arbetsmetoder Örebro universitet
Te One, S. (2010). Early childhood education: New pathways to an uncertain future (Working Paper Published as supporting paper for the ACYA report to the United Nations Committee on the Rights of the Child). In Children and youth in Aotearoa 2010. Auckland: Action for Children and Youth Aotearoa.
Thurén, Torsten (2019). Vetenskapsteori för nybörjare. Upplaga 3 Stockholm: Liber
Vamstad Johan (2016), Fördelar och nackdelar med att inkorporera barnkonventionen
En jämförande studie av internationella erfarenheter. Ersta Sköndal högskola
institutionen för socialvetenskap.
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:
www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [Sökt 2020-10-22]
Vikingsen, Katinka (2020). Rum för lärande. Första utgåvan Stockholm: Lärarförlaget
Öhman, J., Mårtensson, F., Lisberg-Jensen, E., & Söderström, M. (2011). Den nyttiga utevistelsen? : Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Stockholm: Naturvårdsverket. Retrieved from
45
Bilagor
46 Bilaga 1
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARNDOM-UTBILDNING-
SAMHÄLLE
2020-10-22
Information om studentprojekt på förskolan
Jag heter Johanna Jönsson, jag studerar till förskollärare vid Malmö Universitet och planerar att ta min examen i juni 2021. Nu under hösten, termin 6, ska jag skriva mitt examensarbete om hur FN’s konvention om barns rättigheter görs och synliggörs i förskolan. Jag kommer att samla in data till mitt arbete genom observationer av pedagogernas arbete och miljön under olika delar av dagen på förskolan. Jag har genom rektor inhämtat förskolans godkännande till att genomföra studien.
Inga personuppgifter kommer att samlas in och allt empiriskt material i form av anteckningar och miljöbilder från mina observationer kommer att presenteras avidentifierat i uppsatsen. Då mina anteckningar och bilder inte ska innehålla personuppgifter kommer jag förvara och ha tillgång till dessa under arbetet. Min handledare, Hanna Sjögren samt examinator vid Malmö universitet kan komma att begära att få se mitt insamlade material som min studie vilar på. I mitt arbete och i mina observationer följer jag Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Dessa kan Ni läsa mer om på: www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
………
Johanna Jönsson
Har ni frågor når ni mig på e-mail: jmk.jonsson@gmail.com Ansvarig handledare på Malmö universitet: Hanna Sjögren Kursansvarig på Malmö universitet: Robin Ekelund
Kontaktuppgifter Malmö universitet:
www.mau.se 040-665 70 00
På förskollärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas DIVA
(http://mau.diva-portal.org/smash/search.jsf?language=s