I denna sektion sammanförs uppsatsens slutsatser samt hur analysen besvarade uppsatsens
frågeställningar. Avslutningsvis diskuteras resultaten från analysen samt framtida forskningsförslag.
6.1 Slutsats
Uppsatsens frågeställningar besvarades i analysen med hjälp av det insamlade materialet. Det som redovisades i sektionen kunskapsöversikt har hjälpt denna uppsats att arbeta fram svaren på frågeställningarna.
Hur massmedia gestaltar de försvunna ensamkommande flyktingbarnen som var den första
frågeställningen, har sett olika ut beroende på vad för typ av artikel det har varit. Uppsatsen utgång visade att debattartiklar skrivs på ett subjektivt, personligt plan, oftast gestaltas journalistens egna åsikter samt att journalisten målar upp en verklig händelse. En nyhetsartikel skriver objektivt istället och är saklig. Debattartiklarna var de artiklar som var starkt kritiska till att ensamkommande
flyktingbarn försvinner i Sverige. Ingen av debattartiklarna kan betraktas som neutrala eller objektiva kring ämnet. Det framkom i debattartiklarna att de som skrivit har en stark åsikt kring de försvunna ensam-kommande flyktingbarnen och de använde som exempel ord som oacceptabelt. Många av debattartiklarna jämförde hur myndigheterna i Sverige reagerar när ett ensamkommande flyktingbarn försvinner med hur de reagerar ifall ett svenskt barn försvinner. De menade att när ett svenskt barn försvinner så blir det en stor massmedia nyhet, stora sök pådrag dras igång, missing people och svenska medborgare engagerar sig. Uppsatsskrivaren uppfattade debattartiklarna som
känslomässiga, således att de använder sig av uttryck i texten som känslor.
Nyhetsartiklarna handlar sällan om specifika fall där läsaren får följa med i en personlig berättelse.
Det fanns några få nyhetsartiklar som var skrivna som ett reportage där journalisten intervjuade personer på plats, dock är det inte alls lika beskrivande som debattartiklarna är. TT nyheterna var väldigt korta i princip som en notis, i dessa nyhetsartiklar bestod innehållet endast av kort och objektiv information.
Litteraturartiklarna är som debattartiklarna väldigt målande berättelser från den bok som de
behandlar i artikeln, de intervjuade även författarna till boken för att kunna ge läsaren en klarare bild på bakgrunden till boken. Det dessa artiklar har gemensamt är att alla har en negativ inställning till problemet kring de försvunna ensamkommande flyktingbarnen. Det finns undantag på
nyhetsartiklarna då speciellt TT artiklarna var väldigt objektiva och endast skrev information i form av nyhetsrapportering, det framkom inte något ställningstagande. TT nyheterna var således neutrala i sitt rapporterande kring de försvunna ensamkommande flyktingbarnen.
29
Vad massmedia anser vara orsaken till att de försvinner, som var uppsatsens andra frågeställning, finns det flera olika exempel på. De flesta artiklarna överlag beskyllde att Sveriges myndigheters brist på samverkan mellan varandra till den främsta anledningen till varför ensamkommande flyktingbarn försvinner. Många artiklar speciellt bland debatt- och litteraturartiklarna pekar på Polisens ointresse av att eftersöka dem. I Malmöfallet uttalade sig Polisen i massmedia att de inte eftersökte de två försvunna ensamkommande flyktingbarnen, det är väldigt många artiklar i materialet som har skrivit om detta. Detta fall har även visat att massmedias dagordningsmakt är stark och påverkar medborgarna. Ronnie Sandahl pekade även på det i sin debattartikel att orsaken till att dessa ensamkommande flyktingbarn kan försvinna under tiden som de är under svenska myndigheters ansvar är för att det är ingen som bryr sig. Varken myndigheter, journalister eller medborgare. Hade inte massmedia rapporterat om de två pojkarna i Malmöfallet så hade troligtvis ingen heller eftersökt dem. Analysen i uppsatsen visade även resultat på att orsakerna till problemet har sett likadan ut under hela den åttaåriga tidsperioden som materialet sträcker sig över. Orsakerna har inte verkat ändrats eller ha lösts. Många av nyhetsartiklarna skrev att de försvunna
ensamkommande flyktingbarnen avvek frivilligt antingen för att resa vidare, för att inte bli utvisade efter ett avslag eller som i Malmöfallet där de skrev att pojkarna hade rymt för att leta efter sin storebror. När massmedia uppmärksammade FNs kritik mot Sverige
framkom det att Sverige brister i sina antaganden kring Barnkonventionen.
Analysens resultat visade att de aktörer som skriver i massmedia kring de försvunna
ensamkommande flyktingbarnen är journalister, representanter från Kristdemokraterna samt från Ecpat och försäkringsbolaget If. Variationen på aktörer som skrivit är inte så stor. Resultatet visade även att ämnet inte finns med på massmedias dagordning om det inte uppdagats någon specifik händelse. De kinesiska flyktingbarnen som försvann, Wagner och Mikkelsens bok samt Malmöfallet är exempel på detta. De mesta av artiklarna skrevs i samband med dessa händelser och när det inte har funnits någon aktuell händelse att rapportera om så skrivs det lite om ämnet i massmedia.
Lösningarna på att ensamkommande flyktingbarn försvinner består i massmedia stor del på att de svenska myndigheterna måste samverka bättre. Analysen visade också att anställda inom Polisen tycker att låsa in dessa flyktingbarn är en lösning på problemen. Det var även många artiklar som menade att om dessa ensamkommande flyktingbarn fick tillgång till en god man snabbt och stabilitet i sitt liv skulle vara en lösning.
6.2 Diskussion
Uppsatsens syfte var att undersöka hur massmedia gestaltar de försvunna ensam-kommande flyktingbarnen, tidigare forskning i ämnet fanns inte. Till följd av att det inte finns någon tidigare forskning i ämnet önskar uppsatsskrivaren att denna uppsats främjar andra till att forska vidare i ämnet. Forskning om försvunna ensamkommande flyktingbarn behövs på flera plan. Att forska vidare i hur de försvunna ensamkommande flyktingbarnen kan falla mellan stolarna hos de olika myndigheterna är något som framtida forskning bör undersöka. Hur lagarna implementeras olika för svenska barn och ensamkommande flyktingbarn i relation till FNs Barnkonvention är ytterligare ett intressant forskningsämne. Eftersom det är ett outforskat ämne så är möjligheterna till att inleda forskning kring detta problem oändliga. Att forska likt Wagner och Mikkelsen kan även framtida forskning fokusera på att intervjua och följa de ensamkommande flyktingbarnen och se ifall det är känt bland dem själva vad som händer dem som de delar boende med. Wagner och Mikkelsen arbetar idag vidare med en uppföljning på sin bok De förlorade barnen. Denna uppföljning kommer
säkerligen framföra ytterligare intressanta fall samt fakta.
Att lösningen på problemet under denna åttaåriga tidsperiod inte har utvecklats mer än den har gjort är väldigt dåligt. Sverige som skall följa Barnkonventionen måste aktivt jobba för att förbättra förhållandena för de ensamkommande flyktingbarnen. Även att Polisen står passivt och inte
eftersöker dem är en stor brist i det svenska samhället. Hur hade det sett ut om svenska myndigheter hade varit passiva ifall det var svenska barn som försvann och hamnade i människohandelns
marknad? Många artiklar i materialet menade på att det är skillnad mellan barn och barn i Sverige.
Hur kan detta komma sig i ett demokratiskt rättssamhälle som Sverige? Polisen försvarade sig ofta i massmedia med att det inte finns någon som kan ge tydliga signalämnet på hur de försvunna
ensamkommande barnen ser ut. I många av debattartiklarna uppkom jämförelsen med vad som händer om ett svenskt barn försvinner, att det sätts in enorma insatser samt att det får stor plats i massmedia. Uppsatsens material som var ett totalurval endast kom upp i 71 stycken artiklar visar ganska starkt hur lite det skrivs om detta i massmedia. 71 stycken artiklar på åtta år det betyder att det skrivs ungefär åtta artiklar per år om man slår ut det. Det försvinner nästan ett ensamkommande flyktingbarn per dag i Sverige och massmedia skriver åtta artiklar per år.
31
7. Sammanfattning
1 252 ensamkommande flyktingbarn i Sverige har försvunnit sedan 2007. Dessa barn har aldrig återfunnits. Det försvinner nästintill ett ensamkommande barn om dagen i Sverige under tiden de är under svenska myndigheters ansvar.
I denna uppsats analyseras massmedias gestaltning kring de försvunna ensamkommande
flyktingbarnen, vad massmedia anser vara orsaken till att de försvinner, hur de moraliska aspekterna presenteras i artiklarna samt vilka lösningar på problemet som framläggs i media.
Studien använder sig av en kvalitativ innehållsanalys för att analysera gestaltnings teorin samt massmedias dagordningsmakt i uppsatsen material samt för att besvara uppsatsens frågeställningar.
En kvantitativ analys har även används för att presentera hur pass många artiklar som skrivs kring de försvunna ensamkommande flyktingbarnen.
Materialet är ett totalurval från dagstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Svenska Dagbladet samt ytterligare två tidningar Sydsvenskan och Göteborgs-Posten. Materialet består av 71 artiklar och dessa artiklar är publicerade mellan 1 januari 2007 till 1 april 2015. Materialet består därmed av 71 artiklar från en åtta års period. Det försvinner nästan ett ensamkommande flyktingbarn per dag i Sverige och massmedia skriver Åtta artiklar per år om detta, det innebär att varje tidning skriver 1,4 artiklar var per år.
Uppsatsens resultat visar att problemet med de försvunna ensamkommande flyktingbarnen inte får stor plats i massmedias dagordning. Resultatet visar även att orsaken till att dessa ensamkommande flyktingbarn kan försvinna under tiden som de är under svenska myndigheters ansvar är att ingen verkar bry sig. Varken myndigheter, journalister eller medborgare.
Nyckelord: barn, dagordningsmakt, ensamkommande, flyktingbarn, försvunna, gestaltning, innehållsanalys, kvalitativ, massmedia