Syftet med denna studie har varit att genom en granskning av LVU-domar undersöka vilka faktorer som vägs in och vilka som är av störst betydelse vid avgörandet om en LVU-placering ska upphöra eller fortlöpa. Syftet har även varit att bidra till en djupare förståelse för hur barnets bästa respektive
föräldraperspektivet beaktas i förvaltningsrättens grund för sina beslut. I detta avslutande avsnitt ämnar vi föra en diskussion kring det resultat som framkommit utifrån studiens frågeställningar, vilka har varit: Vilka faktorer vägs in och vilka är av störst betydelse i förvaltningsrättens motivering till om en LVU-placering ska upphöra eller fortlöpa? På vilket sätt beaktar förvaltningsrätten barnets bästa respektive föräldraperspektivet i deras grund för beslut?
Utifrån de domar som granskats framkom ett tydligt resultat där utfallet var enhetligt i samtliga domar. I de 12 domar som granskats dömde förvaltningsrätten att samtliga barn skulle fortsätta vårdas enligt LVU. De mest avgörande
faktorerna i rättens motivering för beslut var att föräldrarna hade en bristande insikt i vad som föranledde vården samt en bristande insikt i sina egna brister samt i barnens behov. Vidare var det ett lika frekvent förekommande tema i
förvaltningsrättens motiveringar att föräldrarna inte gjort tillräckligt omfattande förändringar sedan barnen blev placerade. Dessa teman förekom i flest antal domar och bedömdes därmed vara teman av störst betydelse. Andra teman av stor betydelse var hur umgänget mellan barnen och föräldrarna fungerade samt att barnen hade särskilt omfattande behov som krävde en särskilt omfattande
föräldraförmåga. Utifrån granskningen framkom att även andra faktorer än dessa vägdes in i bedömningen. Däremot framfördes inte dessa i lika stor utsträckning, och utgjorde därför inte lika starka teman. I analysen har vi ämnat förklara resultatet utifrån teorin om familjen som social konstruktion, då de olika faktorer som vägts in och de teman som varit av störst betydelse i förvaltningsrättens beslutsmotiveringar kan ses vara skapade utifrån en konstruktion av vad som är en tillräckligt bra förälder samt hur en familj ska vara. Då vi menar att det i en
domstolsförhandling förekommer makt, analyserade vi förvaltningsrättens beaktande av föräldraperspektivet utifrån ett maktteoretiskt perspektiv, där vi menade att det kan förstås som att förvaltningsrätten utövar en disciplinerande makt mot föräldrarna. Detta eftersom de tycks ta beslut utifrån hur väl föräldrarna överensstämmer med samhällets krav. De motiveringar som förvaltningsrätten framför kan tolkas ha för avsikt att leda föräldrarna i den riktning som krävs för att det ska vara möjligt för dem att kunna återförenas med sina barn.
Med förvaltningsrättens beaktande av barnets bästa respektive
föräldraperspektivet i avseende har vi tolkat det som att rätten fäster störst vikt vid vad de anser är barnets bästa i samtliga 12 domar som granskats. I samtliga domar visar förvaltningsrätten stort beaktande av barnens trygghet, skydd och stabilitet samt ser till hur barnet utvecklas och i relativt stor utsträckning till barnets egna åsikter, samtidigt som de visar respekt och förståelse för föräldrarnas situation och vilja. Förvaltningsrätten är i samtliga fall pedagogiska och sakliga i vad som krävs av föräldrarna för att en återförening ska vara möjlig. Det kan likväl konstateras att barnen i samtliga domar tycks ha satts i främsta rummet och att
förvaltningsrätten därmed har beaktat barnets bästa framför föräldraperspektivet i de 12 domarna, vilket inte är ett självklart resultat sett till den tidigare forskning som redogjort för att det svenska barnavårdssystemet tenderar att ha ett tydligare
föräldraperspektiv än barnperspektiv vid tillfällen där barns behov ställs emot föräldrars intressen. Eftersom samtliga domar dömde att barnen skulle fortsätta vårdas enligt LVU medförde det att fokus hamnade på föräldrarnas situation snarare än på deras rätt till sina barn. Hur förvaltningsrätten beaktar
barnperspektivet i sin tur har vi menat kunnat förklaras utifrån teorin om barnet som aktör, där barnets aktörskap kan förstås både utifrån barns påverkan i form av att vara omsorgsbehövande och hur de uttrycker sina behov, samt utifrån barns faktiska inflytande i form av att deras åsikter blir lyssnade till och tillmäts betydelse.
Det som låg till grund för varför vi ville genomföra denna studie var den tragiska händelsen med Lilla hjärtat, som blev offer för ett för tidigt upphörande av vård enligt LVU. Denna händelse har skapat en stor debatt kring att en förändring krävs i form av en varsamhet i beslutsfattandet samt att barnets bästa måste sättas framför föräldrarnas rätt. I samband med detta har även flera lagändringar
presenterats, vilka syftar till att säkerställa barnets bästa när vård enligt LVU upphör. Det kan argumenteras för att Sverige efter denna uppmärksammade händelse befinner sig i ett paradigmskifte i form av att barnets bästa tillmäts en ännu större betydelse, vilket även stärks av denna studies resultat då alla domar som granskats dömer för vad som anses vara barnets bästa. Det går även att utläsa att förvaltningsrätten i de fall som granskats tycks tillämpa en större försiktighet med att återförena barn med sina föräldrar, vilket fall 10 blev ett tydligt exempel på. Att förvaltningsrätten i de domar vi granskat tillämpar en större försiktighet i beslutsfattandet kring LVU-ärenden är något som kan ses som en effekt av vad som hände Lilla hjärtat. Även att barnkonventionen år 2020 blev svensk lag stärker argumenten kring ett paradigmskifte, då det numera är rättsligt bindande att alla beslut som rör barn måste utgå från vad barnkonventionen fastslår är barnets bästa. Vidare när det gäller paradigmskifte kan det även argumenteras för att synen på idealfamiljen har vidgats, då den moderna familjen har fått större utrymme i samhället. Barn som med stöd av LVU är placerade i familjehem kan ses som en del av den moderna familjen, där familjeband kan knytas på andra sätt än enbart biologiska. Detta paradigmskifte innebär en syn på att barnets bästa kan vara att vara placerad i ett familjehem och att en återförening med föräldrarna inte alltid är det bästa alternativet.
Eftersom utfallet av domarna som granskats är att vården enligt LVU ska fortlöpa har det varit möjligt att dra slutsatser och synliggöra teman i förvaltningsrättens bedömning av just de domar som har utgjort underlag för denna studie. Å andra sidan har vår studie varit kvalitativt inriktad och kan därför inte ses som
generaliserbar. Däremot erbjuder den en djupgående förståelse för
forskningsområdet. Under genomförandet av studien har vi fått ytterligare idéer kring vad som fortsatt hade varit intressant att forska om. En studie där
beslutsfattare inom förvaltningsrätten intervjuas hade varit intressant för att få ett förstahandsperspektiv på beslutsfattarnas egna uppfattningar om avgörande faktorer och hur barnets bästa respektive föräldraperspektivet beaktas i
prövningen om upphörande av LVU-vård. I en sådan studie hade resultatet till skillnad från denna studie inte blivit lika bundet till specifika domar. Vidare hade en studie om föräldrars egna upplevelser av domstolsprövningar i LVU-mål kunnat komplettera och utveckla denna studie. Avslutningsvis är vår förhoppning att denna studie har erbjudit en inblick i samt en fördjupad förståelse dels för beslutsfattandet kring LVU-vård, men också för den intressekonflikt som kan uppstå mellan barnets bästa respektive föräldraperspektivet i förhandlingar där dessa ställs emot varandra.
Referenser
Ahrne Göran & Svensson Peter (2011) “Kvalitativa metoder i
samhällsvetenskapen” (s.10-18) I: Handbok i kvalitativa metoder. (red.) Ahrne Göran & Svensson Peter. Stockholm: Liber AB.
Andersson Gunvor & Sallnäs Marie (2012) “Social barnavård och barns utsatthet”
(s.13-28) I: När samhället träder in - barn, föräldrar och social barnavård. (red.) Höjer Inger, Sallnäs Marie & Sjöblom Yvonne. Lund: Studentlitteratur AB.
Axelsson Thom & Qvarsebo Jonas (2017) Maktens skepnader och effekter - maktanalys i Foucaults anda. Lund: Studentlitteratur AB.
Barnombudsmannen (2021) Konventionstexten
(https://www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/konventionstexten/) Hämtad: 2022-03-30.
Bergnehr Disa (2019) Barnperspektiv, barns perspektiv och aktörskap - en begreppsdiskussion. I: Nordisk tidsskrift for pedagogikk & kritikk. Volum 5, s.
49-61.
Eliasson Annika (2013) Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Forkby Torbjörn, Höjer Staffan, Liljegren Andreas (2015) Questions of control in child protection decision making: Laypersons’ monitoring and governance in child protection committees in Sweden. I: Journal Of Social Work, Volume 15, Issue 5.
Förvaltningsrätten Malmö (2021) Vård av unga, LVU
(https://www.domstol.se/forvaltningsratten-i-malmo/amnen/tvangsvard/vard-av-unga-lvu/beslut-om-vard-av-unga-lvu/) Hämtad: 2022-04-07.
Göta hovrätt dom 2021-06-21 i mål nr B 2705-20.
Halldén Gunilla (2003) Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. I: Pedagogisk forskning i Sverige, årg. 8, nr 1-2, s. 12-23.
Höjer Ingrid (2012) “Ett ifrågasatt föräldraskap” (s.88-103) I: Att fostra familjen - en grundbok om styrning, föräldraskap och socialtjänst (red.) Johansson Helena
& Bäck-Wiklund Margareta. Stockholm: Liber AB.
Kindström Dahlin Moa, Leviner Pernilla, Kaldal Anna, Hellner Gumpert Clara (2010) Swedish Legal Scholarship Concerning Protection of Vulnerable Groups:
Therapeutic and Proactive Dimensions. I: International Journal of Law and Psychiatry. Volume 33, Issues 5–6.
Leviner Pernilla (2014) Child protection under Swedish law - legal duality and uncertainty. Barnskydd i Sverige - rättsliga dilemman. I: European Journal of Social Work, Volume 17, Issue 2.
Mattsson Titti (2010) Rätten till familj inom barn- och ungdomsvården. Malmö:
Liber AB.
Regeringskansliet (2020) Föräldrarätten kan innebära stora problem för utsatta barn (https://www.regeringen.se/debattartiklar/2020/05/foraldraratten-kan-innebara-stora-problem-for-utsatta-barn/) Hämtad: 2022-04-01.
Regeringskansliet (2022) Lex Lilla hjärtat - regeringen föreslår flera lagändringar för att säkerställa barns bästa när vård enligt LVU upphör (https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/02/lex-lilla-hjartat--- regeringen-foreslar-flera-lagandringar-for-att-sakerstalla-barns-basta-nar-vard-enligt-lvu-upphor/) Hämtad: 2022-03-30.
Rennstam Jens & Wästerfors David (2011) “Att analysera kvalitativt material”
(s.194-210) I: Handbok i kvalitativa metoder. (red.) Ahrne Göran & Svensson Peter. Stockholm: Liber AB.
Sahlin Ingrid (2018) “Sociala problem som verklighetskonstruktioner” (s.129-149) I: Perspektiv på sociala problem (red.) Meeuwisse Anna & Swärd Hans.
Stockholm: Natur & Kultur.
SFS 1949:381 Föräldrabalk.
SFS 1990:52 Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga.
SFS 1994:1219 Lag om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
SFS 2009:400 Offentlighets- och sekretesslag.
SFS 2001:453 Socialtjänstlag.
Socialstyrelsen (2022) Frågor och svar om omhändertagande av barn enligt LVU (https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/barn-och- unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/lvu/fragor-och-svar-om-omhandertagande-av-barn-enligt-lvu/) Hämtad: 2022-04-01.
Socialstyrelsen (2020) LVU handbok för socialtjänsten.
Statens institutions styrelse SiS (2021) Vård av unga - LVU (https://www.stat-inst.se/var-verksamhet/vard-av-unga/) Hämtad: 2022-03-30.
Stockholms universitet, SU (2021) Pernilla Leviner
(https://www.su.se/profiles/plevi-1.184442) Hämtad: 2022-04-04.
Svensson Peter & Ahrne Göran (2011) “Att designa ett kvalitativt
forskningsprojekt” (s.19-33) i Handbok i kvalitativa metoder. (red.) Ahrne Göran
& Svensson Peter. Stockholm: Liber AB.
Taylor Julie, Laudner William, Moy Maxine, Corlett Jo (2009) Practitioner assessments of ‘good enough’ parenting: factorial survey. I: Journal of Clinical Nursing.
UNICEF (2022) Vad är barnkonventionen? (https://unicef.se/barnkonventionen) Hämtad: 2022-04-15.
Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed.
Östlund Alisson, Gustafsson Håkan, Wejedal Sebastian (2021)
“Uppväxtplaceringar” - gråzon eller frizon för barnets bästa? I:
Förvaltningsrättslig tidskrift 2021.
Östlund Alisson, Gustafsson Håkan, Wejedal Sebastian (2020) “Lex Lilla hjärtat”
- Om rättsprocesserna och den politiska pendeln. I: Förvaltningsrättslig tidskrift 2020.
Bilaga
Arbetsfördelning
Vi har fördelat arbetet med denna uppsats lika mellan varandra. I uppstarten av arbetet gjorde vi en gemensam planering och ett gemensamt upplägg av de 10 veckor som vi har ägnat åt studien. Majoriteten av uppsatsen har genomförts och författats tillsammans, då vi har träffats och arbetat gemensamt. För oss har det varit av störst vikt att författa inledningen av studien samt analysen och den avslutande diskussionen tillsammans. De delar av uppsatsen som i viss mån har författats på varsina håll har varit kunskapsläget, teoriavsnittet, metodavsnittet samt delar av resultatet. Grunden till dessa avsnitt har vi arbetat med på varsina håll, däremot har avsnitten kopplats samman, gåtts igenom och färdigställts gemensamt i syfte att bibehålla en röd tråd genom uppsatsen. Det har varit viktigt för oss att studien resulterar i en enhetlig och sammanhängande text som är enkel för läsaren att ta del av. Därför har vi avsatt mycket tid till att gå igenom samtliga avsnitt tillsammans och granska de delar av uppsatsen som har författats
individuellt. Vi är båda överens om att arbetsfördelningen av och ansvaret för vår uppsats har varit likvärdig. Vår målsättning har under hela projektets gång varit att ta hjälp av varandra och författa så stora delar av studien som möjligt
tillsammans, i syfte att i slutändan kunna känna oss nöjda och stolta över vår slutgiltiga uppsats.