AVSLUTANDE DISKUSSION

I denna avslutande diskussion kommer uppsatsens mest centrala slutsatser lyftas upp efter återgång till syftet. De frågeställningar som har format denna uppsats är följande:

- Hur uttrycker sig kvinnors våld gentemot män? - Hur beaktas kvinnors våld mot män?

- Hur kan samhälleliga insatser se ut för våldsutsatta män? - Varför är mäns våld mot kvinnor mer uppmärksammat?

Det som framkommit i uppsatsen är att män och kvinnor blir utsatta för våld i nära relationer i närmelsevis lika hög utsträckning, dock skiljer sig våldet från varandra. Det framkommer att kvinnor oftare blir utsatta för fysiskt våld av män medan män oftare blir utsatta för psykiskt våld av kvinnor. Av våldet i nära relationer medföljer liknande konsekvenser för både manliga och kvinnliga offer. Det kan förekomma att våldet har en dödlig utgång, detta är dock vanligare bland kvinnor än män. Det har genom uppsatsens gång visat sig att kvinnors våld mot män och att se mannen som ett offer inte är socialt acceptabelt. Enligt de samhälleliga normer som finns beaktas kvinnan som liten och svag medan mannen beaktas som stor och stark. Kvinnan beskrivs således i termer som det ideala brottsoffret innehar. De föreställningar som finns av männen är kopplade till den hegemoniska maskuliniteten och därför anses en våldsutsatt man inte vara ett legitimt brottsoffer. Normerna visar inte bara samhällets syn på män utan påverkar även männens syn på sig själva. Detta kan härledas av den syn som finns på offerrollen och förövaren som finns i samhället vilket skapar en rädsla hos männen som gör att de inte kan erkänna sig själv som offer. Detta leder till att männen inte söker hjälp för sin utsatthet samt att de inte får det stöd och den hjälp som de behöver då samhället inte betraktar dem som ett brottsoffer. Därför tenderas på så sätt istället att den maskulinitetsnorm som finns i samhället upprätthålls. Vidare har det framkommit att männen oftare söker hjälp för fysiskt än psykiskt våld eftersom det är lättare att dokumentera, vilket blir problematiskt med tanke på att männen främst utsätts för psykiskt våld vilket således är ytterligare en orsak till att våldsutsatta män är underrepresenterade. Under uppsatsen framkommer att de män som söker hjälp blir bemötta av dessa rådande normer om hur män och kvinnor ska vara vilket medför att de inte sällan istället blir utmålade som förövare. Männen blir ifrågasatta som offer med hänvisning till att de kan försvara sig fysiskt mot våldet, men faktum är att männen förefaller inte agera i självförsvar mot kvinnans våld. Det framkommer att män som blivit utsatta för våld i nära relationer och som faktiskt har sökt hjälp har fått insatserna emot sig. De insatser som ska finnas för våldsutsatta män och kvinnor riktar sig trots detta för det mesta till endast kvinnor och de insatser som finns till för män är främst för de män som själva utövar våld och inte för män som våldsoffer.

Teorier har framhävt patriarkatet som en grundläggande förutsättning för våld i nära relationer. Av resultatet framkommer det att bakomliggande maktstrukturer kan vara en orsak till våldsanvändning på så sätt att män använder våld mot kvinnor för att häva sin auktoritet eller att kvinnor använder våld mot män som ett svar på det våld de själv utsätts för. Det framkommer dock att patriarkala strukturer inte nödvändigtvis är en given omständighet för våldet, vilket visar sig då kvinnor även identifierats som den primära våldsutövaren i relationen. I uppsatsen konstateras istället att flertal orsaker kan

ligga till grund för våldet som inte nödvändigtvis uppehåller sig på makronivå. Psykologiska, relationella och familjära faktorer kan ligga bakom både kvinnligt och manligt våldsutövande. Det är viktigt att belysa både strukturella och individuella omständigheter för att möjliggöra effektiva interventioner. Det är också viktigt att ta med sig att det finns faktorer i samhället som gör det svårt för våldsutsatta män att berätta om och söka hjälp för sin utsatthet vilket professionella som möter dessa män måste vara medvetna om och ta hänsyn till.

Det råder ingen tvekan om att fler kvinnor som utsätts för våld i nära relationer drabbas av grövre brott och ibland till och med med dödlig utgång. Det är dock trots detta viktigt att belysa vikten av att alla står inför lika rättigheter när det kommer till lagar och regler. Det ska finnas lika mycket stöd och hjälp för en man som blir utsatt för våld i nära relationer av en kvinna som för en kvinna som blir utsatt för våld i nära relationer av en man trots att brotten inte är av samma art. Detta är något som framhävts som brister i flertal artiklar och rapporter i uppsatsen när det gäller mäns utsatthet. Denna uppsats utmanar vanliga antaganden om att kvinnor är offer och män är förövare vilket inte får tas för givet.

Under uppsatsens gång har en del nya tankar och funderingar väckts. Denna uppsats fokuserar på våld i nära relationer i heterosexuella relationer. Det som hade varit intressant att utforska vidare kring är våldet i samkönade relationer. Då våldet uttrycker sig olika beroende på kön utifrån den forskning som inhämtats för denna uppsats hade det varit givande att fördjupa sig i hur våldet hade sett ut om paret var samkönat. Hade det fortfarande varit främst verbalt våld om det var ett par med två kvinnor? Eller hade det då istället blivit mer fysiskt våld? Hade männen kanske uttryckt sitt våld mer psykiskt om det var våld mellan två män i nära relationer? De flesta sökträffar inför uppsatsen handlade om kvinnors våldsutsatthet i heterosexuella relationer vilket påvisar vikten av att belysa våld i samkönade relationer. Ett annat viktigt ämne som bör lyftas vidare är våld i nära relationer där det finns barn inblandade, eftersom det kan ha en stor påverkan på barnets uppväxt och välmående samt att det kan komma att påverka barnet på lång sikt. Under uppsatsen gång har det i sökningar efter material framkommit en del artiklar och olika typer av forskning och information avseende barn som är utsatta för våld i hemmet. På grund av att det finns en hel del forskning kring detta hade det varit intressant att veta mer och lära sig mer om. Ett sista ämne som kan vara viktigt att skriva om är familjevåldet, det vill säga det våld som också sker i hemmet men inte nödvändigtvis är mellan par utan mellan förälder och barn, syskon eller släkten.

REFERENSLISTA

Alvesson, Mats & Sköljdberg, Kaj (2008). _{​Tolkning och reflektion - vetenskapsfilosofi}

och kvalitativ metod._{​ Lund: Studentlitteratur AB.}

Brottsoffermyndigheten (2012). _{​Ideala brottsoffer.​ Tillgänglig:}

https://www.brottsoffermyndigheten.se/om-oss/brottsofferkunskap/ideala-brottsoffer (Hämtad 2020-05-04).

BRÅ (2007). _{​Utveckling av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer.​ Rapport 2007:6.} Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

BRÅ (2008). _{​Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007​. Rapport 2008:23.} Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

BRÅ (2009a). _{​Våld mot kvinnor och män i nära relationer. Våldets karaktär och offrens}

erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. _{​Rapport 2009:12. Stockholm.}

Brottsförebyggande rådet.

BRÅ (2009b)._{​ Nationella Trygghetsundersökningen 2008​. Teknisk rapport. Rapport} 2009:3. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

BRÅ (2014). _{​Brott i nära relationer. En nationell kartläggning.​ Rapport 2014:8.} Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

BRÅ (2019). _{​Dödligt våld i Sverige 1990–2017: Omfattning, utveckling och karaktär.} Rapport 2019:6. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

BRÅ (2020a). _{​Om brottsförebyggande rådet.​ Tillgänglig:} https://www.bra.se/om-bra.h_​t_​ml (Hämtad 2020-05-20).

BRÅ (2020b). _{​Kriminalstatistik 2019. Misstänkta personer. Slutlig statistik.​ Stockholm:} Brottsförebyggande rådet.

Caetano, Raul, Patrice A. C. Vaeth & Suhasini Ramisetty-Mikler (2008). Intimate partner violence victim and perpetrator characteristics among couples in the United States. I: _{​Journal of Family Violence​, 23(6), s. 507-518.}

Chan, Simon & Tsang, Wallace (2018). Disclosure of victimization experiences of Chinese male survivors of intimate partner abuse. I: _{​Qualitative Social Work​. Sage} Publications Ltd: London._{​ Vol. 17, Iss. 6​:744-761.}

Cheung, Monit, Patrick Leung & Venus Tsui (2009). Asian male domestic violence victims: Services exclusive for men. I: _{​Journal of Family Violence​. Germany: Springer.} Vol. 24, Iss. 7: _{​447–462.}

Christie, Nils (2001). Det idealiska brottsoffret. I: Åkerström, Malin & Sahlin, Ingrid (red.) _{​Det motspänstiga offret​. Lund: Studentlitteratur, s. 46-60}

Coker, Ann L., Keith E. Davis, Ileana Arias, Sujata Desai, Maureen Sanderson, Heather M. Brandt & Paige H. Smith (2002). Physical and mental health effects of intimate partner violence for men and women. I: _{​American journal of preventive medicine,​ 23(4),} s. 260-268.

Entilli, Lorenza & Cipolletta, Sabrina (2017). When the woman gets violent: The construction of domestic abuse experience from heterosexual men's perspective. I:

Journal of Clinical Nursing_{​ Vol. 26, Iss. 15-16​: 2328-2341.}

Eriksson Barajas, Katarina, Christina Forsberg & Yvonne Wengström (2013).

Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar_{​. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur}

Espinoza, R_{​eginaldo Chase & ​Warner​, Debra (2016). Where Do We Go from here?:} Examining Intimate Partner Violence by Bringing Male Victims, Female Perpetrators, and Psychological Sciences into the Fold. I: _{​Journal of Family Violence​; New York.} Vol. 31, Iss. 8_{​: 959-966.}

Forrestgate, Glenn (2010). _{​När mardrömmen blev sann. ​Sandviken: Anomar.} Vetenskapsrådet (2017). _{​God forskningssed.​ Reviderad utgåva. Stockholm:} Vetenskapsrådet. Tillgänglig:

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-for skningssed_VR_2017.pdf_​ (Hämtad 2020-04-18).

Haaland, Thomas, Sten-Erik Clausen & Berit Schei (red). (2005). _{​Vold i parforhold –}

ulike perspektiver. Resultater fra den første landsdekkende undersøkelsen i Norge.

NIBR-rapport 2005:3.

Heiskanen, Markku & Ruuskanen, Elina (2011). _{​Men’s Experiences of Violence in}

Finland 2009_​.

Hellgren, Louise, Hanna Andersson & Veronika Burcar (2015). "Du kan ju inte bli slagen av en tjej liksom”: en studie av män som utsatts för våld i nära relationer. I:

Socialvetenskaplig tidskrift_{​. 2015(22):1, s. 82-99.}

Hester, Marianne (2012). Portrayal of women as intimate partner domestic violence perpetrators. I: _{​Violence Against Women​. ​Vol. 18, Iss. 9​: 1067-1082.}

Hines, Denise A. & Douglas, Emily M. (2009). Women’s use of intimate partner violence against men: Prevalence, implications, and consequences. I: _{​Journal of}

Hines, Denise A. & Malley-Morrison, Kathleen (2001). Psychological effects of partner abuse against men: A neglected research area. I: _{​Psychology of Men & Masculinity,} 2(2), s. 75-85.

Hird, Myra J. (2000). An empirical study of adolescent dating aggression in the UK. I:

Journal of Adolescence_{​, 23(1), s. 69-78.}

Hjerm, Mikael, Simon Lindgren & Marco Nilsson (2014). _{​Introduktion till}

samhällsvetenskaplig analys_{​. 2, [utök. och uppdaterade] uppl. Malmö: Gleerup.}

Kullberg, Christian, Mikael Skillmark, Carina Nord, Anna Pers & Johannes Fäldt (2015). _{​Förståelse, bedömningar och hjälpinsatser: socialarbetares arbete med män}

som våldsoffer. _{​Falun: Högskolan Dalarna arbetsrapport nr 2015:02.}

Lander, Ingrid, Tove Pettersson & Eva Tiby (2003). ”Presentation av antologin och en feministisk kritik av kriminologin”. I: Lander, Ingrid & Pettersson, Tove (red),

Femininiteter, maskuliniteter och kriminologi_{​, s 7-20. Lund: Studentlitteratur.}

Machado, _{​Andreia, Denise ​Hines​ & Marlene ​Matos​ (2016). ​Help-seeking and needs of} male victims of intimate partner violence in Portugal. I: _{​Psychology of Men &}

Masculinitie_{​s​, ​Vol. 17, Iss. 3​: 255-264.}

Mattsson, Tina (2010). _{​Kön och genus. I samhället och i det sociala arbetet​. Lund:} Socialhögskolan. Tillgänglig: _​http://www.soch.lu.se/sites/soch.lu.se/files/wp2010-3.pdf (Hämtad 2020-04-07).

Mattsson, Tina (2015). _{​Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. ​2} uppl. Malmö Universitet: Gleerups.

Nilsson, Gabriella (2009). _{​Könsmakt eller häxjakt?: Antagonistiska föreställningar om}

mäns våld mot kvinnor._{​ Lund: Lunds Universitet.}

NCK (2014). _{​Våld och hälsa. En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns}

våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa_{​. NCK- rapport 2014:1 Uppsala: Uppsala}

Universitet.

NCK (u.å.a). _{​Det här är nationellt centrum för kvinnofrid​.}

Tillgänglig: _​https://www.nck.uu.se/om-nck/_{​​(Hämtad: 2020-05-20).}

NCK (u.å.b). _{​Dödligt våld i nära relationer. ​Uppsala: Uppsala Universitet. Tillgänglig:} https://www.nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/dodligt-vald /_​ (Hämtad 2020-04-14).

Nybergh, Lotta (2013). _{​Genväg till forskning nr 5. När män utsätts för våld i en nära}

relation - hur ser det ut då? En genomgång av internationell forskning_{​. Västra}

Götalandsregionen: Göteborg. SFS 1962:700. Brottsbalk.

SFS 2001:453 Socialtjänstlag.

Socialstyrelsen (2016). _{​Våld: Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens}

arbete med våld i nära relationer. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig:

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbo cker/2016-6-37.pdf_​ (Hämtad 2020-04-21).

Socialstyrelsen (2019a). _{​Våld i nära relationer.​ Tillgänglig:}

https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/vald-och-brott/vald-i-nara-relationer/ (Hämtad 2020-04-28).

Socialstyrelsen (2019b)._{​ Om socialstyrelsen.​ Tillgänglig:}