Anledningen till att denna uppsats har arbetats fram är för att ge
rekommendationer och förslag på åtgärder som mindre kommuner kan arbeta fram för att bevara och utveckla sin stadsmässighet. Att en stad upplevs som stadsmässig innebär att det bör finnas en god kombination av
arbetsplatser, handel, bostäder, service och kultur i både tillräcklig mängd och i tillräcklig närhet till varandra (Mölndal stad 2008). Dessa behov ska kunna uträttas utan att stadens medborgare ska behöva åka in till grannkommunen för att uppfylla behoven. Det är både en spännande och besvärlig process för svenska kommuner som står inför detta vägskäl; att bevara sin stadsmässighet och inte fungera som en förstad till någonting större. För att en stad i denna situation ska kunna öka antalet besökare utifrån är det fördelaktigt att kunna erbjuda någonting unikt som är värt ett besök i sig.
Uppsatsen har vidareutvecklat planförslaget som Mölndals stad har framställt. Dessutom har
planhandlingarna från 2004 fram till idag studerats och analyserats. Fokus har varit att ge rekommendationer och förslag på åtgärder på de element i staden som inte har uppfyllts fullt ut av stadsbyggnadskontorets planförslag. I fallet med Mölndals stad har deras främsta vision varit att skapa en bebyggelse med stark arkitektonisk utformning och att uppföra ett nytt, i Mölndals mott enormt, landmärke. Att skapa ett levande centrum med
trivsamma stadsrum har glömts bort. Jag anser att det är ett flertal aspekter som inte arbetats fram på bästa sätt i
stadsbyggnadskontorets förslag. Det är
dessa aspekter jag har utvecklat i uppsatsen. Nedan följer en återkoppling till min frågeställning samt en kort sammanfattning av mina slutsatser.
Hur ska trivsamma, trygga och välutformade stadsrum bildas samt anpassas för alla -oavsett ålder, kön och etnicitet?
Frågeställningen har besvarats genom att föreslå en ny gestaltning av stadens offentliga rum. Störst fokus har varit att skapa trivsamma och trygga miljöer på Mölndals torg och längs Brogatan samt stadens två nya stråk. En viktig aspekt har varit att föreslå blandade
verksamheter i byggnaderna, god
belysning samt en ökad grönska. Genom att skapa möjligheter för olika aktiviteter på dessa platser bör det resultera i att stadens rum kommer att användas av alla oavsett ålder, kön eller etnicitet.
Hur ska en funktionsblandad stadskärna skapas på bästa sätt? Genom att föreslå en integrering av handel, kontor, kultur och bostäder i den nya bebyggelsen besvaras
frågeställningen. Genom att blanda funktioner lever staden över en längre tid på dygnet, vilket leder till att stadens rum upplevs som tryggare och mer intressanta att vistas i.
Hur ska staden skapa en miljö för verksamheters vilja att etablera sig i området och utmana den så konkurrensstarka situationen som finns i regionen? Genom en rejäl upprustning av lokaler och stadsrum kombinerat med Mölndals
centrums goda geografiska läge bör verksamheters och företags vilja att etablera sig i Mölndals centrum ses som goda. När det gäller
konkurrenssituationen för bostäder anser jag att både Mölndals stads planförslag och mina rekommendationer skapar goda förutsättningar. Främst genom att skapa ett blandat bostadsutbud med stadsradhus i eller i direkt anslutning till en stadskärna med allt vad den har att erbjuda.
Hur kan planförslaget bidra till att sätta Mölndal på kartan som stad och inte bara som en stad nära en storstad?
Eftersom jag inte anser att det planerade landmärket är passande för Mölndals stadsbild har en annan vision arbetats fram. En stads identitet behöver inte nödvändigtvis vara kopplat till en
byggnad. Med Mölndals breda mångfald anser jag att det finns mycket goda möjligheter att skapa ett centrum med ett brett utbud av kultur. Detta har lett till ett förslag genom att ge utrymme åt
restauranger, små butiker eller firanden av olika kulturers högtider.
Syftet med uppsatsen var att ge förslag till en trygg, funktionsblandad och konkurrenskraftig stadskärna i en
Mölndals stad. Detta anser jag att jag har besvarat väl efter att ha studerat
litteratur, Mölndals stads planförslag och slutligen arbetat fram rekommendationer för att göra Mölndals centrum än mer attraktivt för stadens invånare och besökare utifrån.
Slutligen vill jag påpeka att resultatet och mina slutsatser som arbetats fram inte nödvändigtvis behöver vara de rätta. Det är rekommendationer och förslag på åtgärder för att skapa en trivsam stad som kan förbättra mindre svenska kommuners möjlighet att överleva den hårda konkurrenssituation som finns i dagens Sverige. Jag hoppas att mina rekommendationer skall kunna fungera som inspirationskälla för svenska kommuner att uppnå en levande
stadskärna, den goda staden, oavsett om grannkommunen heter Göteborg eller Umeå. Eller vad anser Ni?
8. Källförteckning
Boverket (2006). Lär känna din ort! : Metoder att analysera orter och stadsdelar. Karlskrona: Boverket
Cullen, Gordon (1971, 2006). The consice townscape. Oxford: Architectual Press. Göteborgs stadsbyggnadskontor (2005), Tryggare stad – kan man förändra rädslans platser? Göteborg: PRONTO Jaguaren.
Gehl, Jan (1971, 2003). Livet mellem husene. Köpenhamn: Arkitektens Forlag. Gehl, Jan (Gehl Architects) (2007). Strategi Karlskrona. (Elektronisk). Tillgänglig:
http://www.karlskrona.se/Global/Karlskrona%20kommun/Dokument/Om%20kommunen /Framtid%20och%20utveckling/Gehl_Karlskrona_strategi_071106.pdf
Jacobs, Jane (1961, 2005). Den amerikanska storstadens liv och förfall. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Larsson, Bo & Laurell, My (2006). Tankar om förstadens framtid. Sundbyberg: Forskningsrådet Formas.
Lynch, Kevin (1960). The image of the city. Cambridge: The M.I.T Press. Mölndals stad (2006), översiktsplan 2006. [elektronisk] Tillgänglig:
http://www.molndal.se/oversiktsplan/oversiktsplan2006/antagandehandling.4.4188fcd410 ee870bce2800052054.html 2010-01-29
Mölndals stad (2008) Planbeskrivning Mölndals centrum. [elektronisk] Tillgänglig:
http://www.molndal.se/download/18.266f891e11d8d7093a880001177/Planbeskrivning.p df. 2010-01-29
Mölndals stad (2008) Gestaltningsprogram Mölndals centrum. [elektronisk] Tillgänglig:
http://www.molndal.se/download/18.266f891e11d8d7093a880001375/Gestaltningsprogr am+byggnader+och+bostadskvarter.pdf 2010-01-29
Sveriges kommuner och landsting (2005), Nattens ljus – Belysningsstrategier i tätort från vision till verklighet. Solna: Åtta.45.
Tunström, Moa (2009). På spaning efter den goda staden. Om konstruktioner av ideal och problem i svensk stadsbyggnadsdiskussion. Diss. Örebro Universitet. Kållered: Intellecta Infolog.
Internet: www.gehlarchitects.com 2010-05-08 1. Tillgänglig: http://www.gehlarchitects.com/#/163931/ www.kulturhusetmollan.se 2010-04-29 www.molndalcentrum.se 2010-04-02 www.scb.se 2010-01-29 www.vasttrafik.se 2010-04-20
www.molndalsposten.se Sökord: Projekt Mölndals centrum. 2010-04-13 1. artikel från 9 december 2009
2. artikel från 26 november 2008
www.gp.se 2010-05-02
1. Bostadsbilagan 29 mars 2010. tillgänglig: http://www.gp.se/bostad/1.339477-psst-
har-uppe-ar-det-Bildkällor
Foton, kartor och illustrationer är skapade av författaren om inte annat anges. Grundkartan har erhållits av Stadsbyggnadskontoret i Mölndals stad 2010-02-04. Figur på sidan 63. Tillgänglig:
http://www.karlskrona.se/Global/Karlskrona%20kommun/Dokument/Om%20kommunen /Framtid%20och%20utveckling/Gehl_Karlskrona_strategi_071106.pdf 2010-05-08
Illustrationsbilder på sidorna 46, 47, 49, 52 och 63 är hämtade från Mölndals stads planbeskrivning och gestaltningsprogram. Tillgängliga:
http://www.molndal.se/download/18.266f891e11d8d7093a880001177/Planbeskrivning.p df 2010-02-23
Magnus Björned
Mölndals Centrum – Stadsförnyelse i en svensk förstad Kandidatarbete i Fysisk Planering på BTH 15 högskolepoäng