6 Diskussion och slutsats
6.3 Avslutande diskussion och förslag till fortsatta studier
Sammanfattningsvis visar resultatet av vår studie att det inom stadsdelsförvaltningen har varit svårt att identifiera något budgetslack på vår respondents avdelning. Det bör dock påpekas att denna respondent arbetar inom vården vilket inte kan representera alla verksamheter inom stadsdelsförvaltningen. Hade det rört sig om en annan verksamhet är det mycket möjligt att kostnadskontrollen inte varit lika hög vilket vi är medvetna om. Med detta sagt betyder det inte att det inte förekommer något budgetslack. Det kan till exempel påträffas längre ned i verksamheten då det är mycket möjligt att det uttrycker sig på samma sätt där som det gör inom det kommunala bolaget. Det vill säga då avdelningscheferna inte blir belönade för ett bra resultat och överskottet istället går till att täcka upp för andra verksamheter alternativt omotiverade inköp vid årets slut.
Inom det kommunala bolaget har vår studie istället visat att det förekommer budgetslack i hög grad vilket de anställda även verkar vara väl medvetna om trots att de inte är bekanta med begreppet. Slacket kom att visa sig både som resurser och ansträngningar medan det inom det privata bolaget visade sig i form av aktiviteter och förmåner för personalens välbefinnande.
Budgetslack har inom teorin främst benämnts som en negativ företeelse som bör stävjas. I vår studie har det dock framkommit att slack inte per automatik bör förknippas med något dåligt vilket även överensstämmer med de senaste årens forskning. De verksamheter som vi har studerat vittnar bland annat om en hög arbetstillfredsställelse hos personalen. Vidare har budgetslack i form av personalförmåner i vår studie visat sig vara positivt då det bidrar till en högre ansvarskänsla för arbetsuppgifter vilket i sin tur minskar förekomsten av ”dåligt” slack.
Med detta sagt är budgetslack enligt vår synvinkel något som inte borde utrotas helt så länge det finns på rätt ställen inom verksamheten och kan användas för att öka konkurrenskraften.
Vi anser inte att de teorier som finns inom uppkomsten av budgetslack går att använda på alla typer av verksamheter då de arbetar med budgeten på så olika sätt. Det är viktigt att ha detta i åtanke och att forskning inom ämnet fortsätter framåt. Vår studie baserar sig endast på tre skilda verksamheter varför inga generella slutsatser kan dras av ett så pass begränsat material.
Vid fortsatt forskning skulle det vara intressant att studera en viss typ av verksamhet mer ingående för att identifiera ”bra” och ”dåligt” budgetslack.
Ett annat alternativ hade varit att göra en mer djupgående studie av en specifik faktor i en specifik verksamhet för att skapa en djupare förståelse för hur den påverkas.
Deltagandegraden i budgetförhandlingen tillsammans med personlig ersättning i förhållande till måluppfyllelsen skulle till exempel kunna vara en sådan faktor.
36 Det hade även varit intressant att göra en djupare studie av en verksamhet under en längre period för att se om förekomsten av budgetslack varierar med olika konjunkturer. Skulle slacket minska eller öka och i så fall på vilka ställen inom verksamheten?
37
Källförteckning
ANTHONY, R. N., GOVINDARAJAN, V. (ed.) 2000. Management Control Systems, Singapore: Mc Graw-Hill Book Co.
ANTLE, R. & EPPEN, G. D. 1985. Capital Rationing and Organizational Slack in Capital Budgeting. Management Science, 31, 163-163.
ANTONI, C. 2005. Management by objectives – an effective tool for teamwork? The International Journal of Human Resource Management, 16, 174-184.
BAIMAN, S., LARCKER, D. F. & RAJAN, M. V. 1995. Organizational Design for Business Units. Journal of Accounting Research, 33, 205-229.
BERGSTRAND, J. O., N-G (ed.) 1996. Styr bättre med bättre budget., Kalmar: Liber.
BROWNELL, P. 1982. The Role of Accounting Data in Performance Evaluation, Budgetary Participation, and Organizational Effectiveness. Journal of Accounting Research, Vol.
20, pp. 12-27.
BROWNELL, P. & DUNK, A. S. 1991. Task uncertainty and its interaction with budgetary participation and budget emphasis: Some methodological issues and empirical investigation. Accounting, Organizations and Society, 16, 693-703.
BROWNELL, P. & HIRST, M. 1986. Reliance on Accounting Information, Budgetary Participation, and Task Uncertainty: Tests of a Three-Way Interaction. Journal of Accounting Research, 24, 241-249.
BROWNELL, P. & MCINNES, M. 1986. Budgetary Participation, Motivation, and Managerial Performance. Accounting Review, 61, 587.
BROWNELL, P. & MERCHANT, K. A. 1990. The Budgetary and Performance Influences of Product Standardization and Manufacturing Process Automation. Journal of
Accounting Research, 28, 388-397.
BRYMAN, A. 2008. Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö, Liber AB.
BRYMAN, A., BELL, E 2011. Business Research Methods, Oxford, Oxford University Press
BRYMAN, A. B., E. (ed.) 2005. Företagsekonomiska forskningsmetoder, Graphypems Liber AB.
CHILD, J. (ed.) 1998. Trust and International Strategic Alliances: The Case of Sino-Foreign Joint Ventures. In Trust Within and Between Organizations: Conceptual Issues and Empirical Applications., Oxford: Oxford University Press.
38 CHILES, T. H. & MCMACKIN, J. F. 1996. Integrating variable risk preferences, trust, and
transaction cost economics. Academy of Management. The Academy of Management Review, 21, 73-73.
CHOW, C. W., COOPER, J. C. & WALLER, W. S. 1988. Participative Budgeting: Effects of a Truth-Inducing Pay Scheme and Information Asymmetry on Slack and Performance.
The Accounting Review, 63, 111-111.
CHRISTENSEN, J. 1982. The Determination of Performance Standards and Participation.
Journal of Accounting Research, 20, 589-603.
COLEMAN, J. (ed.) 1994. Foundations of Social Theory, London: Harvard University Press.
CYERT, R. M. M., JAMES G. (ed.) 1963. Behavioral Theory of the Firm, Prentice Hall: New Jersey.
DAVILA, T. & WOUTERS, M. 2005. Managing budget emphasis through the explicit design of conditional budgetary slack. Accounting, Organizations and Society, 30, 587-608.
DAVIS, S., DEZOORT, F. T. & KOPP, L. S. 2006. The Effect of Obedience Pressure and Perceived Responsibility on Management Accountants' Creation of Budgetary Slack.
Behavioral Research in Accounting, 18, 19-35.
DHALIWAL, D. S., SALAMON, G. L. & DAN SMITH, E. 1982. The effect of owner versus management control on the choice of accounting methods. Journal of Accounting and Economics, 4, 41-53.
DRURY, C. (ed.) 2008. Management and Cost Accounting, China: Pat Bond.
DUNBAR, R. L. M. 1971. Budgeting for Control. Administrative Science Quarterly, 16, 88-96.
DUNK, A. S. 1993. The effect of budget emphasis and information asymmetry on the relation between budgetary participation and slack. The Accounting Review, 68, 400-400.
DUNK, A. S. 1995. THE JOINT EFFECTS OF BUDGETARY SLACK AND TASK UNCERTAINTY ON SUBUNIT PERFORMANCE. Accounting & Finance, 35, 61-75.
DUNK, A. S. & PERERA, H. 1997. The incidence of budgetary slack: a field study exploration. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 10, 649-664.
ELMASSRI, M. & HARRIS, E. 2011. Rethinking budgetary slack as budget risk management. Journal of Applied Accounting Research, 12, 278-293.
FISHER, J. G., MAINES, L. A., PEFFER, S. A. & SPRINKLE, G. B. 2002. Using budgets for performance evaluation: Effects of resource allocation and horizontal information asymmetry on budget proposals, budget slack, and performance. The Accounting Review, 77, 847-865.
39 FUKUYAMA, F. (ed.) 1996. Trust: The Social Virtues and The Creation of Property: Free
Press Paperbacks.
GODFREY, J., HODGSON, A.,TARCA, A., HAMILTON,J., HOLMES, S. (ed.) 2010.
Accounting Theory New York: John Wiley & Sons Australia, Ltd.
HANSEN, S. C. & STEDE, W. A. V. D. 2004. Multiple facets of budgeting: an exploratory analysis. Management Accounting Research, 15, 415-439.
HOLME, I. M., & SOLVE, B. K. (ed.) 1997. Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder, Lund: Studentlitteratur.
HOPE, J. & FRASER, R. 2000. Beyond budgeting. Strategic Finance, 82, 30-35.
JACOBSEN, D., THORSVIK, J. 2008. Hur moderna organisationer fungerar, Bergen, Fagbokforlaget
JENSEN, M. C. M., WILLIAM. H. 1976. Theory of the Firm: Managerial Behavior, Agency Costs and Ownership Structure. Journal of Financial Economics, 3, 305-360.
JOHANSSON, R. G. P. 2010. Management for sustainability – A stakeholder theory. Total Quality Management & Business Excellence, 21, 737-744.
KENIS. I. 1979. Effects of Budgetary Goal Characteristics on Managerial Attitudes and Performance. The Accounting Review, 54, 707-721.
LOCKE, E. A. & LATHAM, G. P. 2002. Building a Practically Useful Theory of Goal Setting and Task Motivation. American Psychologist [PsycARTICLES], 57, 705-705.
LOWE, E. A. & SHAW, R. W. 1968. AN ANALYSIS OF MANAGERIAL BIASING:
EVIDENCE FROM A COMPANY'S BUDGETING PROCESS. Journal of Management Studies, 5, 304-315.
LUKKA, K. 1988. Budgetary biasing in organizations: Theoretical framework and empirical evidence. Accounting, Organizations and Society, 13, 281-301.
MARCH, J. G. 1988. Variable risk preferences and adaptive aspirations. Journal of Economic Behavior & Organization, 9, 5-24.
MAYER, R. C., DAVIS J. & SCHOORMAN, F.D. 1995. An Integrative Model of Organizational Trust. Academy of Management Review, 20, 709-734.
MERCHANT, K., A., VAN DER STEDE, W., A. 2007. Management control systems;
performance measurement, evaluation, and incentives, 2d ed. Reference and Research Book News, 22.
MERCHANT, K. A. 1981. The Design of the Corporate Budgeting System: Influences of Managerial Behavior and Performance. The Accounting Review, 56, 813-829.
40 MERCHANT, K. A. 1985. Budgeting and the propensity to create budgetary slack.
Accounting, Organizations and Society, 10, 201-210.
MERCHANT, K. A. & MANZONI, J.-F. 1989. The Achievability of Budget Targets in Profit Centers: A Field Study. The Accounting Review, 64, 539-539.
MERRIAM, S. (ed.) 1988. Fallstudien som forskningsmetod, Lund: Studentlitteratur AB.
MILANI, K. 1975. The relationship of participation in budget-setting to industrial supervisor performance and attitudes: A field study. The Accounting Review, 50, 274-84.
MILSTA, M. 1994. Målstyrning och mellanchefers arbete - hierarki, delaktighet och
tillfälligheternas spel. Linköping Universitet: Institutionen för lärande och psykologi NIELS., N. G. (ed.) 1996. Opportunism and Trust in Transaction costs Economics. In
Transaction costs Economics and Beyond. Groenewegen. John., Boston/Dordrecht/London: Kluwer Academic Publishers.
NOORDERHAVEN, N. G., (IN GROENEWEGEN. J. TRANSACTION COST
ECONOMICS AND BEYOND) (ed.) 1996. Opportunism and trust in transaction cost economics, Boston: Kluwer.
OLVE, N., SAMUELSSON L. 2008. Controllerhandboken, Malmö, Liber AB.
ONSI, M. 1973. Factor Analysis of Behavioral Variables Affecting Budgetary Slack. The Accounting Review, 48, 535-548.
OTLEY, D. 1999. Performance management: a framework for management control systems research. Management Accounting Research, 10, 363-382.
OTLEY, D. T. 1978. Budget Use and Managerial Performance. Journal of Accounting Research, 16, 122-149.
OTLEY, D. T. 1987. Accounting Control And Organizational Behaviour, Heinemann.
OUCHI, W. G. 1979. A Conceptual Framework for the Design of Organizational Control Mechanisms. Management Science, 25, 833-833.
PETER, B. 1982. The role of accounting data in performance evaluation, budgetary
participation and organizational effectiveness. Journal of Accounting Research, 20, 12-27.
RANKIN, F. W., SCHWARTZ, S. T. & YOUNG, R. A. 2003. Management Control Using Nonbinding Budgetary Announcements. Journal of Management Accounting Research, 15, 75-93.
RONEN, J. & LIVINGSTONE, J. L. 1975. An Expectancy Theory Approach to the Motivational Impacts of Budgets. Accounting Review, 50, 671-685.
SAUNDERS. M., L. P., THORNHILL. A. (ed.) 2009. Research methods for business students, Essex: Pearson Education Limited.
41 SCAPENS, R. W. H., C. & LEE, B.) (ed.) 2004. "Doing Case Study Research" In "The Real
Life Guide to Accounting Research": Elsevier Science Ltd.
SCHIFF, M. L., A., Y. 1970. The Impact of People on Budgets. The Accounting Review, 45, 259-268.
SCHMIDT, J. A. 1992. Is It Time to Replace Traditional Budgeting? Journal of Accountancy, 174, 103-103.
SEARFOSS, D. G. 1976. Some Behavioral Aspects of Budgetary Control: An Empirical Study. Accounting , Organizations and Society, 1, 375-385.
SEVENIUS, R. (ed.) 2007. Bolagsstyrning, Lund: Studentlitteratur.
SIMONS, R. 1988. Analysis of the organizational characteristics related to tight budget goals.
Contemporary Accounting Research, 5, 267-283.
SIVERBO, S., ÅKESSON, J. 2010. Forskare varnar för överdos av styrning. CIO Sweden, , http://cio.idg.se. Hämtat: 2010-07-16
UMAPATHY, S. (ed.) 1987. Current budgeting practices in U.S. industry: the state of the art, New York: Quorom.
WALLANDER, J. 1999. Budgeting — an unnecessary evil. Scandinavian Journal of Management, 15, 405-421.
WALLER, W. S. 1988. Slack in participative budgeting: The joint effect of a truth-inducing pay scheme and risk preferences. Accounting, Organizations and Society, 13, 87-98.
VAN DER STEDE, W. A. 2000. The relationship between two consequences of budgetary controls: budgetary slack creation and managerial short-term orientation. Accounting, Organizations and Society, 25, 609-622.
VAN DER STEDE, W. A. 2001. Measuring ‘tight budgetary control’. Management Accounting Research, 12, 119-137.
WARFIELD, T. D., WILD, J. J. & WILD, K. L. 1995. Managerial ownership, accounting choices, and informativeness of earnings. Journal of Accounting and Economics, 20, 61-91.
WILDAVSKY, A. 1979. The Politics of the Budgetary Process, Boston, Little Brown and Company (Inc.)
WILLIAMSON, O. E. (ed.) 1994. Transaction costs Economics and Organization Theory y.
In The Handbook of Economic Sociology. Smelser. Neil and Swedberg. Richard.:
Princeton University Press. .
YOUNG, S. M. 1985. Participative Budgeting: The Effects of Risk Aversion and Asymmetric Information on Budgetary Slack. Journal of Accounting Research, 23, 829-842.
42 ÖZER, G. & YILMAZ, E. 2011. Effects of Procedural Justice Perception, Budgetary Control
Effectiveness and Ethical Work Climate on Propensity to Create Budgetary Slack.
Business and Economics Research Journal, 2, 1-18.
43
Bilaga 1
Respondent 1, privat bolag – Intervju genomförd 2013-03-15
Respondent 2, stadsdelsförvaltning – Intervju genomförd 2013-03-28 Respondent 3, kommunalt bolag – Intervju genomförd 2013-04-13 Dokument 1 – Årsredovisning 2011, privat bolag
Dokument 2 – Årsredovisning 2012, kommunalt bolag Dokument 3 – Förslag till budget 2013, Göteborgs Stad Dokument 4 – Internt dokument, privata bolagets styrkort
Dokument 5 – Budget 2012, internt dokument, stadsdelsförvaltningen Hemsida 1 – Privat bolag, hämtat 2013-05-13
Hemsida 2 – Stadsdelsförvaltningen, hämtat 2013-04-15 Hemsida 3 – Kommunalt bolag, hämtat 2013-05-02
44
Bilaga 2
1. Berätta lite om din roll på företaget.
2. Hur ser organisationsstrukturen ut?
3. Kan ni beskriva hur budgetprocessen ser ut på din avdelning?
4. I vilken utsträckning anser du att du är delaktig i budgetprocessen?
5. I vilken utsträckning anser du att du har möjlighet att påverka den slutgiltiga budgeten?
6. I vilken utsträckning anser du att dina åsikter, förslag och krav tas tillvara i budgetprocessen?
7. Hur frekvent för ni budgetrelaterade diskussioner med ledningen?
8. Vilka budgetmål arbetar ni mot på er avdelning? Ser de lika ut på andra avdelningar?
Hur ofta uppnår din avdelning budgetmålen?
9. Vad händer om ni inte når upp till budgetmålen?
10. Hur kommunicerar ni ut budgetmålen inom/neråt i organisationen?
11. Hur ser förhållandet ut mellan ”masterbudget” och budgeten för er avdelning?
12. Arbetar ni med uppföljning, och i så fall hur ser arbetet ut med den?
13. Om du är delaktig i budgetprocessen:
I vilken utsträckning anser du att du lyckats skapa en budget där målen uppnås?
14. Hur ofta anser du att det skall vara möjligt att uppnå budgetmålen?
15. Vilka effekter anser du att en hög/låg måluppfyllelse har för din avdelning?
a. Hur påverkas effektiviteten?
b. Hur påverkas motivationen?
16. Hur motiverar du dina anställda? Vad anser du har bäst effekt på motivation hos de anställda?
17. Vad anser du har bäst effekt på produktionen/effektiviteten inom organisationen?
18. Vid vilken grad anser du att kostnadsbevakningen på er avdelning påverkas av budgetmålen?
19. Prestationsbaserad ersättning är ofta kopplad till graden av måluppfyllelsen, hur ser det ut för er?
20. Hur ser du på fenomenet budget slack?
21. Hur arbetar organisationen med budget slack?
45 Högskolan i Borås är en modern högskola mitt i city. Vi bedriver utbildningar inom ekonomi och informatik, biblioteks- och informationsvetenskap, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap.
På institutionen Handels- och IT-högskolan (HIT) har vi tagit fasta på studenternas framtida behov.
Därför har vi skapat utbildningar där anställningsbarhet är ett nyckelord. Ämnesintegration, helhet och sammanhang är andra viktiga begrepp. På institutionen råder en närhet, såväl mellan studenter och lärare som mellan företag och utbildning.
Våra ekonomiutbildningar ger studenterna möjlighet att lära sig mer om olika företag och förvaltningar och hur styrning och organisering av dessa verksamheter sker. De får även lära sig om samhällsutveckling och om organisationers anpassning till omvärlden. De får möjlighet att förbättra sin förmåga att analysera, utveckla och styra verksamheter, oavsett om de vill ägna sig åt revision, administration eller
marknadsföring. Bland våra utbildningar finns alltid något för dem som vill designa framtidens IT-baserade kommunikationslösningar, som vill analysera behov av och krav på organisationers information för att designa deras innehållsstrukturer, bedriva integrerad IT- och affärsutveckling, utveckla sin förmåga att analysera och designa verksamheter eller inrikta sig mot programmering och utveckling för god IT-användning i företag och organisationer.
Forskningsverksamheten vid institutionen är såväl professions- som design- och utvecklingsinriktad.
Den övergripande forskningsprofilen för institutionen är handels- och tjänsteutveckling i vilken kunskaper och kompetenser inom såväl informatik som företagsekonomi utgör viktiga grundstenar. Forskningen är välrenommerad och fokuserar på inriktningarna affärsdesign och Co-design. Forskningen är också professionsorienterad, vilket bland annat tar sig uttryck i att forskningen i många fall bedrivs på aktionsforskningsbaserade grunder med företag och offentliga organisationer på lokal, nationell och internationell arena. Forskningens design och professionsinriktning manifesteras också i InnovationLab, som är institutionens och Högskolans enhet för forskningsstödjande systemutveckling.
BESÖKSADRESS:JÄRNVÄGSGATAN 5·POSTADRESS:ALLÉGATAN 1,50190BORÅS TFN:033-4354000·E-POST: INST.HIT@HB.SE ·WEBB: WWW.HB.SE/HIT