Avslutande diskussion och kommande forskning

En intressant företeelse som växte fram under intervjuerna var förskoleklasslärarnas koppling mellan Bornholmsmodellen och skrivandet på datorn. De anser att de två arbetssätten har stora fördelar att arbeta med samtidigt. Detta är intressant då exempelvis Liberg (2006:133) ställer sig kritisk till utarbetade modeller och program som tränar barnen och eleverna mot ett specifikt sätt att läsa och skriva, vilket Bornholmsmodellen är ett exempel på. Arbetet vid datorn ska som framgår i detta examensarbete låta eleverna på egen hand lära sig att skriva och läsa utifrån sina egna utgångspunkter.

Lärarna i förskoleklassen blandar två olika metoder för skriv- och läsutveckling och efter en kort fördjupning av Bornholmsmodellens övningar märkte jag att dessa är relativt hårt styrda och ska helst göras i en specifik ordning. Här uppstår en fråga om barnen i förskoleklassen påverkats i något avseende av detta? Några av övningarna från Bornholmsmodellen ser jag stor nytta av att genomföra men att helt och hållet gå efter detta styrda program bidrar till en krock med skrivandet vid datorn.

En väldigt vanlig förekomst var att flickan skrev och pojken gav instruktioner när en flicka och en pojke arbetade tillsammans vid datorn. En möjlighet till detta är att flickorna i de här två klasserna har kommit längre i sin skrivutveckling än vad pojkarna gjort och på så vis får ”skrivuppgiften”. En annan förklaring är att vid just de här tillfällena arbetade en ”svag” pojke och en ”stark” flicka tillsammans. Jag anser ändå att jag observerade klasserna så många gånger att jag borde ha uppmärksammat motsatsen. Det jag frågar mig är om pojkarna redan i förskoleklassen genom omgivningens påverkan tar på sig ”chefsrollen” och flickorna ”sekreterarrollen”? Jag såg vid något tillfälle en motsatt situation så jag vill inte påstå att jag kan dra några generella slutsatser om det i detta examensarbete. Däremot var företeelsen så påtaglig att den förtjänar att tas upp.

Jag ser en stor potential för användandet av datorn i den tidiga skrivundervisningen på grund av de positiva attityder som både barn, elever och lärare har. Texterna blir

genomarbetade på ett annat sätt än om barnen och eleverna skriver för hand. Barnen och eleverna är väldigt måna om att det ska bli bra och rätt när de skriver på datorn, och de flesta vill lära sig mer, främst om stavning. Samtal och diskussion kring texterna som skrivs ger en dialog som höjer kvaliteten i texterna och de får i gång ett samtal kring språket som jag tror är bra och viktigt. Barnen och eleverna lär sig av varandra, inte bara av läraren! Lärarna i förstaklassen måste dock ges möjlighet att utveckla sitt arbete och hitta sin infallsvinkel.

Problemet med datorernas placering och mellanrummet mellan dem anser jag skulle i det närmaste försvinna om klasserna följde Tragetons förslag mer ingående, det vill säga att ställa datorerna på varsitt bord. Här kommer dock utrymmesfrågan in igen. Någon sorts avskärmning mellan datorerna är en annan relativt enkel lösning som jag menar skulle kunna fungera för att få barnen och eleverna mer koncentrerade vid datorn.

Det skiljer sig mycket på vilka som läser elevernas texter. I förskoleklassen delade barnen med sig av texterna och fick utbyte och lärdom av varandras texter, precis som tidigare forskning (Folkesson, 2004 och Liberg, 2006) rekommenderar. I förstaklassen var det nästan motsättningar att få läsa varandras texter, vilket är väldigt synd då missar de ett viktigt lärandesätt.

Några elever tycker det är lättare och roligare att skriva på datorn men att de ändå lär sig mer genom att skriva för hand. Här växer en fråga fram som jag bara kan spekulera kring: hur kommer det sig att dessa elever inte anser sig lära lika bra vid datorn? Har det med föräldrars eller lärares påverkan att göra? Personligen tror jag det har att göra med en något förlegad skolkultur som lever kvar: det är genom penna och papper elever i skolan ska lära sig att bli en skriftspråkande individ. Mitt examensarbete visar flera fördelar med att använda datorn.

Som kommande forskning anser jag att det vore intressant att göra en uppföljning på de barn och elever som jag observerat och intervjuat. För att undersöka om dessa barn och elever i förskole- och förstaklassen har utvecklat en god skriv- och läsutveckling med hjälp av datorn vore det intressant att göra en studie på dem när de går i femman respektive sexan. Det skulle också passa väl in med kommunens pågående projekt som utgår från ett test av elevers läskunnighet i år fem och sex.

8 Referenser

Alexandersson, M; Linderoth, J; Lindö, R. 2000: ”Dra den dit å lägg den där” En studie om barns möten med datorn i skolan. IPD – rapport nr 2000: 15. Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.

Alexandersson, M. 2002: ” Fingrar som tänker och tankar som blänker – Om barns

kommunikation vid datorn”, Utm@ningar och e-frestelser, Säljö & Linderoth red. Stockholm, Prisma.

Anward, J. 2006: ”Om assonans i samtal”. Lek och lärt. En vänskrift till Jan Einarsson 2006. Ask m.fl. red. Växjö universitet.

Bryman, A. 2002: Samhällsvetenskapliga metoder, Liber AB, Malmö.

Dahlgren, G; Gustavsson, K; Mellgren, E; Olsson, L-E. 1999: Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm, Liber.

Dysthe, O. 1996: Det flerstämmiga klassrummet. Lund, Studentlitteratur.

Fahlén, L. 2000: ”Skolutveckling, IKT och lärande”, IT i skolan mellan vision och praktik: En forskningsöversikt, Riis red. Stockholm, Skolverket.

Folkesson, A-M. 2004: Datorn i det dialogiska klassrummet. En fallstudie av läs- och skrivprocessen år 1-3. Lund, Studentlitteratur.

Graves, D.H. 1983: Writing: teachers and children at work, Portsmouth, Heinemann Educational Books.

Gustafsson, K och Mellgren, E. 2005: Barns skriftspråkande – att bli en skrivande och läsande person. Göteborg, Acta Universitatis Gothoburgensis.

Häggström, I och Lundberg, I. 1994: Språklekar efter Bornholmsmodellen – en väg till skriftspråket. Femte upplagan. Linköping, Ing-Read AB.

Klerfelt, A. 2002: ”Sagor i ny skepnad – barn berättar med dator”, IT i skolan mellan vision och Praktik: En forskningsöversikt, Riis red. Stockholm, Skolverket.

Liberg, C. 2006: Hur barn lär sig läsa och skriva, 2 uppl. Studentlitteratur.

Ludvigsen, Rasmussen & Solheim. 2002: ”Lärande i multimediala miljöer – samtal mellan elever och lärare”, Utm@ningar och e-frestelser, Säljö & Linderoth red. Stockholm, Prisma.

Lärarförbundet, 2004: ”Läroplan för det obligatoriska skolväsendet”, Lärarnas Handbok, Stockholm.

Merriam, S.B. 1994: Fallstudien som forskningsmetod. Studentlitteratur, Lund.

Papert, S. 1994: Hur gör giraffen när den sover? Skolan, datorn och kunskapsprocessen. Göteborg, Daidalos.

Skolverket, 2000: ”Kursplan i Svenska”, Stockholm.

Trageton, A. 2000: Tema i småskolen. Bergen, Fagboksforlaget. Trageton, A. 2003: Att skriva sig till läsning, Stockholm, Liber.

Bilaga 1

Klassrummet

Hur är datorerna placerade?

Klassrumsklimat

Övrigt Samarbete Par, grupp osv.

Lärarstöd

Hur styr/stödjer läraren? - dialogiskt

- monologiskt - annat

Bilaga 1

Tid

Tidpunkt på dagen?

Hur planeras arbetet med datorerna in?

Hur lång tid får eleverna?

Räcker tiden? Uppgifter

Hur ser uppgifterna ut eleverna arbetar med?

Text- eller ämnesval Vad skrivs det om?

Vem väljer?

Bilaga 1

Ledord:

Klassrum Samarbete Lärarstöd Tid Uppgifter Text- eller ämnesval

Bilaga 2

Hej!

Jag heter Per Skott och läser min sista termin på

Lärarprogrammet vid Växjö universitet. Under veckorna 7-12 kommer jag att göra min verksamhetsförlagda utbildning (praktik) i ditt barns klass.

Jag skriver i vår mitt examensarbete inom arbetssättet ”att skriva sig till läsning”. Under perioden planerar jag att

observera elevernas arbete, genomföra samtal med eleverna och dokumentera arbetet i ditt barns klass med hjälp av digitalkamera.

Observationerna och samtalen sker på skolan och givetvis kommer inte namnet på ditt barn att nämnas i min uppsats eller i något annat sammanhang.

Redovisningen kommer äga rum på Växjö universitet under en opponering inför andra studenter, handledare och examinatorer på lärarutbildningen.

Oavsett om ditt barn får vara med eller inte i mina observationer, intervjuer eller på bild vill jag ha tillbaka den här lappen senast fredag den 2 mars. På så vis vet jag att ni har tagit del av detta brev.

Om du har några frågor får du gärna kontakta mig via telefon. Vänliga hälsningar

Per Skott

0470-72 81 66, 070-336 41 58

---

Mitt barn heter

och FÅR bli intervjuad och vara med på bild.

och jag vill INTE att han/hon blir intervjuad eller är med på bild.

och FÅR intervjuas MEN INTE vara med på bild.

Bilaga 3 Barn-/elevintervjuer Områden/frågor – Vad gör ni i förskoleklassen/skolan? – Hur gör du när du lär dig? – Hur gör du när du skriver?

o Skriver du alltid för hand/på dator?

o Kan du berätta om du tycker att det är någon skillnad mellan att skriva på dator och för hand?

– Hur brukar det gå till när du skriver på dator? o Vem bestämmer?

o Vad skriver du om? o Med någon/själv?

– Varför tror du att du får skriva på dator? o Vad lär du dig?

– Vad tycker du om att skriva på dator?

o Roligt? Tråkigt? Lättare? Svårare? VARFÖR?

– Vem läser det du skriver? Lärarintervjuer

Intervjuerna genomfördes som ett vanligt samtal där jag försökte styra en på nedanstående frågor vid tillfälle

– Hur kom du i kontakt med att skriva sig till läsning?

– Berätta om hur du/ni arbetar med skrivande på datorn! o Vad tycker du om arbetssättet? VARFÖR?

– Hur ser du på din roll i arbetssättet?

– Hur planeras skrivandet vid datorn in?

Bilaga 4