Av studien kan vi utläsa att det finns konstruktioner av hur gott respektive icke gott föräldraskap framställs i domstolsbesluten. Vi har sett att normer påverkar vad som efterfrågas av mammor respektive pappor vilket lett till att mammor utreds i större
utsträckning än pappor. Vi har också sett att det läggs mer ansvar på mammor än på pappor, exempelvis det dagliga ansvaret, mikroansvar. Vi har sett mammor som skuldbeläggs för brister samtidigt som pappor varit frånvarande utan förklaring. Med hjälp av begreppet genus blir det tydligt i domstolsbesluten att föräldraskapet framställs olika beroende på kön.
Frågan är vem och vad detta egentligen påverkar. Det är möjligt att förstå detta som ett samhällsproblem, för vi tror inte att detta fenomen bara rör dessa 75 domstolsbeslut. Denna studie riktar snarare ljuset mot ett samhällsproblem där vi lyfter hur föräldraskap konstrueras i relation till kön. Kunskapen om hur vi konstruerar familjer och vad vi lägger in för
värderingar när vi tittar på familjer behöver lyftas. Att vi idag 2018 fortfarande inte ser papporna i socialnämnden eller förvaltningsrättens utredningar är skrämmande. Att mammor skuldbeläggs mer än pappor och att vi konstruerar en familj där föräldrarna varit missbrukare som dåliga trots att de slutat. På dessa grunder blir barn omhändertagna, barn blir placerade i familjehem för att “pappan ej gått att få kontakt med” eller att “på grund av familjens tidigare missbruk och kriminalitet…”.
I studien kan vi se att makt är en del av processen av hur föräldraskapet framställs, de professionellas legitimitet ger hög trovärdighet och tillförlitlighet. De föräldrar som avviker från normen exempelvis kriminella, funktionsnedsatta eller missbrukare tappar den
tillförlitlighet som föräldrar annars har. De föräldrar som avviker från normen får kämpa för att göra sina röster hörda. I domstolsbesluten ser man detta genom det försvar som
föräldrarna lägger fram. Vissa föräldrar använder sig av vittnen med mer legitimitet och makt som kan vittna om att de är bra föräldrar. De föräldrar som beskrivs i domstolsbesluten är avvikande, de är enskilt utsatta personer som kämpar för att vidga normen. Många normer idag har inte alltid varit självklara och precis som Bäck-Wiklund (2012:5) säger förändras normerna och uppfattningarna om vad som är ett gott föräldraskap, en god mor och en god
far, kön och etnicitet är i rörelse. Beroende på hur rättsväsendet framställer föräldraförmågor och framförallt hur genus framställs påverkar inte bara människor på individnivå utan också samhällsnivå. Om rättsväsendet gör skillnad på mammor och pappor genomsyrar det också resten av samhället. Rättsväsendet är en instans som ska stå för ordning och struktur i
samhället. Rättsväsendet konstruktioner av problem och beslut skapar riktlinjer för hur andra instanser såsom sjukvård, utbildning, politik och socialtjänst ska agera. De ska helst ligga steget före och visa i vilken riktning resten av samhället ska gå. De avvikande föräldrarna ifrågasätter och utmanar hur domstolen konstruerar problem. Gör detta att rättsväsendet ligger före och utmanar de rådande konstruktionerna eller ligger de steget efter och försöker anpassa sig till de normer som råder?
I studien har vi på djupet granskat hur föräldraskapet framställs i domstolsbeslut. Vi har undersökt gott och icke gott föräldraskap i relation till genus och normalitet. Vi har fått fram vilka brister hos föräldrarna som nämns i större utsträckning än andra och att genus påverkar hur föräldraskapet framställs. Studien visar också att domstolsbesluten lägger stor vikt vid huruvida föräldrarna har insikt och delar konstruktionen av problemet. Insikten kopplat till samarbetsvilja fick betydelse för om föräldraskapet var gott eller inte.
Studiens resultat visar, vilket vi vill vara tydliga med, att varken socialnämnden eller domstolen utgår från eller vill uppnå felfria föräldraskap. Föräldrar och familjer har alla brister och domstolen kräver inte att man som förälder ska vara perfekt. Det avgörande i domstolsbesluten är huruvida föräldrarna visar på och är villiga att samarbeta och förbättra situationen för sina barn. Domstolen vill se att föräldrarna delar uppfattning om att
hemsituationen inte är gynnande för deras barns utveckling och att föräldrarna då ska samarbeta för att förbättra det. Det framgår i domstolsbesluten att varken socialtjänst eller domstol vill skilja föräldrar och barn åt, målet är att skydda barn från att fara illa. Syftet är att inga barn ska växa upp i en otrygg eller riskfylld miljö där deras utveckling kan skadas. Barn ska få vara barn.
8. Referenslista
Barnkonventionen (2009): FN:s konvention om barnets rättigheter. . Stockholm. UNICEF Sverige
Boréus, Kristina (2015): Diskursanalys I: Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm. Liber.
Bäck-Wiklund, Margareta (2012): Prolog: stat, profession, familj - om makt, normer och normering. I: Johansson, Helena & Bäck-Wiklund, Margareta (red). (2012) Att fostra familjen – en grundbok om styrning, föräldraskap och socialtjänst. Malmö: Liber.
Börjesson, Sahlin (2013) Kap 6. Sociala problem som verklighetskonstruktioner. I:
Meeuwisee, Anna & Swärd, Hans (2013) Perspektiv på sociala problem. 2:a upplagan.
Stockholm: Natur och Kultur.
Börjesson, Mats (2003): Diskurser och konstruktioner, En sorts metodbok. Lund Studentlitteratur.
Cahill-O'Callaghan, Rachel J. The Influence of Personal Values on Legal Judgments. Journal of Law and Society; Oxford Vol. 40, Iss. 4, (Nov 2013): Uppdaterad: (2015).
[https://search-proquest-com.ezproxy.ub.gu.se/sociology1/docview/1449751134/FF8BA9D2 91B6430APQ/3?accountid=11162. Hämtad 2018-10-15]
Connell, Raewyn (2009). Om genus. 2 uppl. Göteborg: Daidalos
Connell, Raewyn (2002). Om genus. Göteborg: Daidalos
Egidius, Henry (2011) Etik och profession - i en tid av ökande privatisering och myndighetskontroll. Stockholm: Natur och Kultur
Fink Janet, Lundqvist Åsa (2009) Välfärd, genus och familj. Malmö. Liber.
Funcke, Nils (2013) Den svåra konsten att skriva begripliga domar [Elektronisk] Advokaten 79(1)https://www.advokaten.se/Tidningsnummer/2013/Nr-1-2013-Argang-79/Den-svara-kon sten-att-skriva-begripliga-domar/ [Hämtad 18-10-18]
Föräldrabalken (SFS:1949:381)
Föräldrabalken (SFS 1983:47)
Hirdman, Yvonne (2001) Genus- om det stabilas föränderliga former. Malmö. Liber.
Hollander, Anna (2014) När samhället tar ett barn. Advokaten (80) 1 sid. 30
Holme Magne, Idar & Solvang Krohn, Bernt (1997): Forskningsmetodik Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Andra utgåvan. Lund. Studentlitteratur
Höjer, Ingrid (2012) Ett ifrågasatt föräldraskap. I: Johansson, Helena & Bäck-Wiklund, Margareta (red). (2012) Att fostra familjen – en grundbok om styrning, föräldraskap och socialtjänst. Malmö. Liber
Jarlbro, Gunilla (2006): Medier, genus och makt. Lund. Studentlitteratur.
Johansson, Helena & Bäck-Wiklund, Margareta (red). (2012) Att fostra familjen – en grundbok om styrning, föräldraskap och socialtjänst. Malmö. Liber
Johansson, Helena & Johansson Ing-Marie Johansson (2012) De oregerliga unga männen. I:
Helena & Bäck-Wiklund, Margareta (red). (2012) Att fostra familjen – en grundbok om styrning, föräldraskap och socialtjänst. Malmö. Liber
Röbäck, Karin (2012) När lagen reglerar barnets familj efter föräldrarnas separation. I:
Helena & Bäck-Wiklund, Margareta (red). (2012) Att fostra familjen – en grundbok om styrning, föräldraskap och socialtjänst. Malmö. Liber
Karen Skaale Havnen , Reidar Jakobsen & Kjell Morten Stormark (2009): Mental Health Problems in Norwegian School Children Placed Out-of-home: The Importance of Family
Killén, Kari. (2000). Barndomen varar i generationer. Lund. Studentlitteratur AB
Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. 3:e Upplagan. Lund. Studentlitteratur AB.
Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) (SFS 1990:52)
Lewis, Jane & Welsh, Elaine (2005) ”Fathering practices in twenty-six intact families and the implications for child contact”.International Journal of Law in Context, Vol.1 (No.1). pp.
81-99.
Magnusson, Eva. (2010) Hon, han och hemmet: genuspsykologiska perspektiv på vardagslivet i nordiska barnfamiljer. Stockholm. Natur och kultur
Matthew, David & Sutton, Carole D. (2016): Samhällsvetenskaplig metod. Lund.
Studentlitteratur.
Payne, Malcolm (2008). Modern teoribildning i socialt arbete. (Översättning Björn Nilsson).
2:a upplagan. Stockholm. Natur och Kultur
Petersson Gunilla (2006). Närvarande mödrar och tillräckligt frånvarande fäder. Om
socialtjänstens bedömningar av föräldrars omsorg. Socialvetenskaplig tidskrift, (1), ss. 51-65.
- Analyserar skillnaderna vid bedömningar av mödrar o fäders omsorg. Hämtad 2018-10-22 Sahlin, Ingrid (2013) Sociala problem som verklighetskonstruktioner. I: Meeuwisse, Anna &
Swärd, Hans (red.). Perspektiv på sociala problem. 2., omarb. utg. Stockholm: Natur & kultur Skau, Marie Grete (2007): Mellan makt och hjälp: Om det flertydiga förhållandet mellan klient och hjälpare.Tredje upplagan. Malmö. Liber
Socialdepartementet (2000): Omhändertagen - Samhällets ansvar för utsatta barn. SOU 2000:77. Stockholm.
Socialstyrelsen (2017): Statistik om socialtjänstinsatser till barn och unga 2015 och 2016.
Socialstyrelsen (2013): Barn och unga i familjehem och HVB Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter.
Socialstyrelsen (2018). Grundbok BBIC - Barns behov i centrum.
Socialstyrelsen (2015). Grundbok BBIC - Barns behov i centrum.
Socialstyrelsen, Social barnavård i förändring Slutrapport från BBIC-projektet. Artikelnr 2007-110-18. Tryck Edita Västra Aros AB, Västerås, januari 2008. [Hämtad 2018-10-30]
Silva B, Elizabeth & Smart, Carol (1999): The new family. London. SAGE publications.
Special Eurobarometer 331 (2010): EU citizens’ attitudes towards alcohol. European commission. Belgium.
[http://ec.europa.eu/commfrontoffice/publicopinion/archives/ebs/ebs_331_en.pdf Hämtad 2018-12-04]
Sveriges Domstolar (2017): Vård av unga.
[http://www.domstol.se/Myndighetsbeslut/Mal-i-forvaltningsdomstol/Tvangsvard/Vard-av-u nga/ Hämtad 2018-10-16]
Sveriges Domstolar (2008): Lättläst.
[http://www.domstol.se/Funktioner/Lattlast---om-Sveriges-Domstolar/ Hämtad 2018-12-06]
Tryckfrihetslagen (SFS 1949:105).
Thurén, Torsten (2007): Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö. Liber
Vetenskapsrådet (2002): Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.https://www.google.se/url?sa=t&source=web&rct=j&url=http://www.codex.vr.se/t exts/HSFR.pdf&ved=2ahUKEwiG87CV6pzeAhVHjywKHYt3DjMQFjAAegQIBRAB&usg
=AOvVaw2GyUHH5gxHaqEy9neBgobP [Hämtad 2018-10-24]