• No results found

Avslutande diskussion

Av empirin framgår det att både H&M och Ikea uttrycker flertalet anledningar till att en omställning till CE är nödvändig. Företagen framför liknande resonemang och uttrycker storslagna argument som “låter bra” och som kan tyckas självklara i sammanhanget. H&M och Ikea framför att en omställning är något som kommer att gynna hela samhället, både framtida generationer, företags överlevnad och miljön. Frågan är huruvida det är möjligt att alla inblandade parter drar nytta av en omställning. Är det miljön som H&M och Ikea i första hand vill rädda från en katastrof eller är det verksamheternas överlevnad och en grön

marknadsföring som motiverar företagen? Förvisso hänger alla delar ihop, företagens

överlevnad är beroende av människan, som i sin tur är beroende av planetens välmående. En tolkning av H&M och Ikeas argument är ändock att företagens uttryckta miljöhänsyn beaktas till människans fördel.

29 Både H&M och Ikea framför att CE är nödvändigt och genom dessa åsikter så har företagen valt att profilera sig starkt i frågan. I analysen framgår det att både H&M och Ikea vill vara ledande i arbetet mot CE. Med tanke på att H&M och Ikea är två globala massproducerande företag som påverkar utarmningen av naturresurser går det att fråga sig om H&M och Ikea är två företag som är lämpliga att representera omställningen mot CE? Blir det trovärdigt när två företag som grundats i att producera stora volymer till låga priser väljer att ställa om? Även om H&M och Ikea har ett förflutet som inte förknippas med miljöhänsyn så kanske just omställningen mot CE är H&M och Ikeas sätt att visa på en vilja till förbättring och till att inspirera andra företag att anamma cirkularitet. Att två massproducerande företag har höga ambitioner att ställa om mot CE kan visa på att en omställning är något som ligger i tiden och något för företag att sträva mot. H&M och Ikea kanske därav kan ses som två föredömen för omställningen och visa på att alla företag kan sträva mot förbättrad miljöhänsyn oavsett bakgrund.

Med höga ambitioner om att ställa om uttrycker H&M att företaget genom sin storlek har en ökad möjlighet att bidra till förändring av världsekonomin. Frishammar & Parida (2019) belyser hur företag med stora marknadsandelar kan bidra med betydande förändringar till fördel för miljön med relativt små förändringar. H&M såväl som Ikea, kan även med hänsyn till dess storlek tänkas vara två företag lämpade att förespråka en övergång mot CE. Enligt Frishammar och Parida (2019) är det därmed till stor fördel för miljön om stora företag väljer att ställa om mot CE. Det går dock att fundera kring vad som motiverar företagens starka profilering. Med hänsyn till att miljöfrågan är högst aktuell i dagens samhälle så kan det tänkas se “dåligt” ut om företag inte visar på en strävan efter miljöhänsyn. Känner H&M och Ikea därmed en förväntan och press över att uttrycka en grön profilering och/eller använder företagen CE som ett marknadsföringsverktyg för att stå sig “konkurrenskraftiga” gentemot andra företag?

För att nå de ambitioner som H&M och Ikea förmedlat framför de vidare strategier och mål som ska leda företagen mot CE. Företagen framför bland annat hur en del av detta är att använda endast förnybara, hållbart producerade eller återvunna material i sin

produkttillverkning. Av analysen framgår det att företagen använder olika begrepp i frågan om deras framtida materialanvändning. H&M använder begreppet “hållbart producerade” material medan Ikea använder begreppet “förnybara” material. Det går därmed att fråga sig betydelsen av att företagen uttrycker sig på olika sätt. Detta är intressant eftersom begreppens innebörd skiljer sig åt. Vid användning av hållbart producerade material beaktas fler aspekter i produktionsledet (Naturskyddsföreningen 2020) medan förnybara material endast innebär att materialet ska vara biologiskt nedbrytbart (Harris, Staffas, Rydberg & Eriksson 2018). Gällande Ikea kan det tänkas att en stor del av deras produktion redan sen tidigare består av förnybara material eftersom deras möbeltillverkning innefattar stora volymer av trä. Kanske blir det därmed inte så stor förändring för Ikea att till år 2030 endast använda sig av förnybara material.

Som en strategi för att öka andelen återvunnet material framför Ikea att de vill ha möjlighet att äga och ta hand om sitt eget material. Genom att ta hand om det egna materialet uttrycker

30 Ikea att de kan garantera innehållet i produkter och därmed underlätta återvinning av

produkterna. Ghisellini, Cialani, & Ulgiati (2016) framför i sin studie att renare

produktionsprocesser är något som företag måste implementera i omställningen från en linjär till en cirkulär produktion. Detta bidrar till minskad risk för föroreningar och en minskad användning av gifter (Ghisellini, Cialani, & Ulgiati 2016). Renare produktionsprocesser kan kopplas till hur Ikea ser fördelar med att äga och ta hand om det egna materialet och

möjligheten att därmed styra över vad produkterna innehåller. En tolkning kan därmed vara att Ikea eftersträvar renare produktionsprocesser. H&M däremot uttrycker inte någon betydelse av att äga och ta hand om det egna materialet. H&M framför att de tar emot använda plagg oavsett märke och därmed kan tänkas att H&M inte kan garantera vad de insamlade materialen innehåller och att de är beskaffade med egenskaper som underlättar återvinning. En positiv aspekt med H&Ms insamlingsstrategi kan ändock tänkas vara att insamlingen av kläder oavsett ursprung, minskar andelen kläder som slängs av konsumenten. Däremot framgår det att H&Ms insamlingssystem hanteras externt vilket kan

problematiseras. Att H&M framför deras insamlingssystem som en strategi för att bli cirkulära kan vara missvisande med hänsyn till hur Stål och Corvellec (2018) framför att externa insamlingssystem inte bidrar till ett cirkulärt system inom företaget. H&M framför ändock att de via sitt samarbete med det externa företaget I:CO får tillbaka en liten andel av det egna materialet som därmed återvinns inom företaget. Detta kan ses som positivt men det går ändock att ifrågasätta huruvida det är en tillräckligt stor andel material som återgår till H&M för att uttala det som en cirkulär strategi. Detta med hänsyn till att den största delen av insamlade kläder fortfarande säljs externt.

Av empirin framgår det vidare att både H&M och Ikea uttrycker en vilja om att sälja

produkter på ett mer hållbart sätt som samtidigt bidrar till ekonomisk tillväxt. H&M och Ikea är som tidigare nämnt två globala massproducerande företag som vill fortsätta leverera produkter till låga priser. Detta väcker tankar kring huruvida detta affärskoncept är förenligt med CE. Såvida företagen inte uttrycker att de vill ändra sitt affärskoncept från att sälja till att hyra ut produkter och tjänster, kan kombinationen av tillväxt och CE framstå som tvivelaktig. Det går således att fråga sig om företagen kan nå målet om att bli cirkulära samtidigt som de strävar efter en ekonomisk tillväxt, grundad i en fortsatt produktförsäljning? En kan även fråga sig om CE endast är en optimistisk förhoppning om att förena miljöhänsyn med ekonomisk tillväxt?

En strategi inom CE innefattar att erbjuda tjänster i form av uthyrning där kunden betalar en avgift för en produkt eller tjänst (Ghisellini, Cialani, & Ulgiati 2016). H&M bedriver sedan 2019 en butik i Stockholm där medlemmar har möjlighet att hyra utvalda plagg. Att H&M etablerat detta koncept i en av sina butiker kan visa på att detta är en affärsidé som H&M testar och möjligen har som idé att utöka. Att tillämpa uthyrning som en strategi är däremot inte något som H&M tydligt uttalar sig kring i det analyserade materialet. Inte heller Ikea uttalar sig om uthyrning av produkter som en funktionell strategi inom deras verksamhet. Däremot uttrycker Ikea en tydlig ambition om att äga och ta hand om det egna materialet. Därmed kan det tänkas att Ikea skapar cirkulära materialflöden inom verksamheten utan att anamma konceptet för uthyrning. Blir det därmed möjligt för Ikea att fortsätta bedriva sin

31 produktförsäljning “som vanligt” med visionen om att när produkterna anses förbrukade, returneras dem för återanvändning och återvinning inom Ikea och bidrar således till ett cirkulärt kretslopp? Att H&M och Ikea uppger att de vill fortsätta sälja produkter och inte nämner uthyrning som funktionella strategier kan tänkas relatera till studien av Linder och Williander (2015). Linder och Williander (2015) framför att företag tenderar att känna en rädsla inför ekonomiska risker som kan följa av att hyra ut produkter.

Utifrån empirin framgår det vidare att H&M och Ikea framför utmaningar gällande teknik, materialåtervinning och regleringar i omställningen mot CE. En intressant aspekt gällande utmaningar är att företagen varken framför ekonomiska eller gränsöverskridande utmaningar vilka är de som Oghazi och Mostaghel (2018) framför som de främsta utmaningarna i omställningen mot CE. Här går det att ifrågasätta varför varken H&M eller Ikea framför dessa som utmaningar. Gränsöverskridande utmaningar är något som kan tänkas beröra båda företagen med tanke på att de har verksamheter spridda över hela världen där förutsättningar ser olika ut. Oghazi och Mostaghel (2018) framför att en cirkulär värdekedja kräver att alla inblandade aktörer utan undantag anammar cirkularitet. Här kan en fråga sig om det är troligt att samtliga av H&M och Ikeas aktörer anammar cirkularitet. Att H&M och Ikea inte talar om gränsöverskridande arbete som utmanande kan tänkas bero på att företagen inte väljer att visa på svagheter och brister i deras arbete mot CE.

För att möjliggöra omställningen till CE framför H&M och Ikea liknande ståndpunkter gällande behovet av regelverk som underlättar företags arbete mot CE. H&M uttrycker dock inte lika tydliga politiska åsikter som Ikea, utan H&M framför först tydliga ståndpunkter via medverkan i Circular Sweden. H&M gör som enskilt företag få uttalanden, om ens några, som går i linje med de politiska uttalanden som både Ikea och Circular Sweden presenterar. Härmed kan en fråga sig varför H&M inte offentligt uttrycker politiska åsikter så som Ikea? Kan det bero på att H&M inte är lika hängivna att bli cirkulära eller beror det på att de har valt att engagera sig i andra frågor inom CE?

Genom opinionsbildningen Circular Sweden uttrycker både H&M och Ikea att de vill påverka politiken i en riktning som främjar företags omställning mot CE. Å ena sidan kan det tänkas logiskt att företag efterfrågar regelverk som främjar en omställning. Å andra sidan kan en fråga sig vad utgången blir om företag skulle få ett större politiskt inflytande? Riskerar tillämpningen av CE att bli ett verktyg för företag att ta kontrollen över förhållandet mellan miljö och ekonomisk tillväxt?

Avslutningsvis kan en fråga sig om en cirkulär ekonomi är möjligt att nå eller om CE endast är ett “nytt” begrepp för hållbar utveckling? Hållbarhet har som begrepp tillämpats i försök att kombinera miljöhänsyn och ekonomisk tillväxt. Begreppet har dock kommit att bli flexibelt och utan tydliga definitioner. Kommer CE att bli ett koncept som lyckas kombinera miljöhänsyn och ekonomisk tillväxt eller är det bara ytterligare en handbok i att försöka leda samhället mot mer hållbara strukturer?

32

Related documents