I kapitlet har ambitionen varit att diskutera några aspekter av de komplexa nät av socio-rumsliga skillnader som råder i Malmö och som präglar den deltagande grup- pen tjejers vardagsliv. Genom deras berättelser har jag exemplifierat hur maktstruk- turer och skillnadsskapande processer tar sig rumsliga uttryck samt hur platser och rum bär på starka föreställningar om vem som bor där eller vem platsen är till för. I texten åskådliggörs hur konstruktioner av svenskhet, ekonomisk position, men ock- så kön som maktordning påverkar tjejernas känslor av (o)tillhörighet samt rörelse- mönster i stadsrummet. Tjejerna som deltar i studien möter olika strukturella hinder i vardagen, men delar också vissa erfarenheter. Genom deras berättelser ges också några exempel på hur tjejerna på olika sätt hanterar maktordningar och hur de navi- gerar i en stad som inte alltid bjuder in till obehindrad rörelse.
Tjejernas berättelser säger något om den plats och den samtid som de talar ifrån och som de formats av.
Deras röster väcker viktiga frågor om ojämlikheten i Malmö i stort och deras er- farenheter bör inte minst förstås i ljuset av boendesegregationens etniska så väl som ekonomiska uttryck (t.ex. Hedman och Andersson 2016; Molina 2016; Andersson och Turner 2014). Kanske bör deras berättelser dock särskilt betänkas i relation till barn- och ungdomspositionen. I min studie är berättelser om att känna sig mindre värd i samhället för att ens kropp läses som ”icke-svensk” och/eller för att ens bo- stadsområde anses vara ett dåligt område vanliga. Hur är det att som ung växa upp med den känslan? Vad gör den med den unges syn på det egna jaget eller hens tankar på framtiden? Det är viktiga frågor att begrunda, men de manar också till handling.
121
Att navigera i ett villkorat stadsrum
Åtgärder som motverkar de ojämlika mönster som råder i staden och dess inverkan på barn och unga behövs och bör ske på olika nivåer och inkludera allt från besluts- fattare till tjänstemän och praktiker, men också den bredare allmänheten. Alla har vi ett ansvar att tillvarata och främja barn och ungas lika värde och rättigheter.
Jag skrev inledningsvis om röster som saknar representation och berättelser som är ensidiga. Genom att tillfråga tjejer om vardagens villkor i Malmö har jag försökt att skapa textmässigt utrymme för några av dessa kompletterande berättelser. Det finns dock fler berättelser att lyssna till. Kunskap om olika levnadsvillkor, hur de skapas och upplevs, och vilka konsekvenser de för med sig för barn och unga är centrala för att kunna förebygga sociala problem och socialt utestängande.
REFERENSER
Ahmed, Sara (2010a). Vithetens fenomenologi i Tidskrift för Genusvetenskap. Nr.1-2, s.47-69.
Ahmed, Sara (2006). Queer phenomenology: orientations, objects, others. Durham, N.C.:Duke University Press.
Ambjörnsson, Fanny (2004). I en klass för sig. Genus, Klass och sexualitet bland gym- nasietjejer. Stockholm: Ordfront förlag.
Andersson, Roger och Hedman, Lina (2016). Economic decline and residential seg- regation: a Swedish study with focus on Malmö i Urban Geography, vol. 37, nr. 5, sid. 748-768.
Andersson, Roger och Turner, Lena M. (2014). Segregation, gentrification, and residualisation: from public housing to market-driven housing allocation in inner city Stockholm i International Journal of Housing Policy. Vol. 14, nr. 1, s. 3-29. Azzarito, Laura, Solmon, Melinda A. och Harrison Jr., Louis (2006). “...If I Had
a Choice, I Would....” A Feminist Poststructuralist Perspective on Girls I Physical Education, Research Quarterly for Exercise and Sport. Vol. 77, nr 2, s. 222-239. Grundström, Karin och Molina, Irene (2016). From Folkhem to lifestyle housing
in Sweden: segregation and urban form, 1930s–2010s i International Journal of Housing Policy, vol.16, nr 3, s. 316-336.
Hagström, Mirjam (2018). Raka spår, sidospår, stopp: Vägen genom gymnasieskolans
språkintroduktion som ung och ny i Sverige. Diss. Linköpings universitet. Kvist Lindholm, Sofia (2015). The Paradoxes of Socio-Emotional Programmes in
School: Young people’s perspectives and public health discourses. Diss. Linköping: Linköpings universitet.
122
Johanna SixtenssonListerborn, Carina (2015). Geographies of the veil: violent encounters in urban public spaces in Malmö, Sweden i Social and Cultural Geography. Vol. 16, nr. 1, s. 95-115.
Listerborn, C., Grundström, K., Claesson, R., Delshammar, T., Johansson, M., & Par- ker, P. (red) (2014). Strategier för att hela en delad stad: samordnad stadsutveckling i Malmö. Malmö: Malmö University.
Lundström, Catrin (2007). Svenska latinas. Ras, klass och kön i svenskhetens geografi. Göteborg: Makadam.
Palmgren, Ann-Charlotte (2016) Teenaged Girls and Liminal Spaces in Turku. Re- search Briefings 3/2016, City of Turku/Turku Urban Research Program.
Ringrose, Jessica (2008). Every time she bends over she pulls up her thong. Teen girls negotiating discourse of competitive, heterosexualised aggression i Girlhood studies. Vol 1, nr. 1, s. 33-59.
Rönnbäck, Julia (2015). Det är väl typiskt tjejer: om basket, kropp och femininitet. Diss. Malmö: Malmö högskola.
Salonen, Tapio, Grander, Martin och Markus Rasmusson (2019). Segregation och seg- mentering i Malmö. Malmö: Stadskontoret, Kansliet för hållbar utveckling. Scarpa, Simone (2015). The impact of income inequality on economic residential
segregation: The case of Malmö, 1991–2010 i Urban Studies. Vol. 52, Nr. 5, s. 906 – 922.
Sernhede, Ove (2009). Territoriell dtigmatisering, ungas informella lärande och sko- lan i det postindustriella samhället i Utbildning & demokrati, vol. 18, nr.1, s. 7-32. Sixtensson, Johanna (2018). Härifrån till framtiden: om gränslinjer, aktörskap och
motstånd i tjejers vardagsliv. Diss. Malmö: Malmö universitet.
Sixtensson, Johanna (2009). Hemma och främmande i staden: kvinnor med slöja be- rättar. Malmö: Institutionen för urbana studier, Malmö högskola.
Smith, Dorothy E. (1987). The everyday world as problematic: a feminist sociology. Boston: Northeastern University Press.
van der Burgt, Danielle (2006). ”Där man bor tycker man det är bra”: barns geografier i en segregerad stadsmiljö. Diss. Uppsala: Uppsala universitet.
Wacquant, Loïc (2007). Territorial stigmatization in the age of advanced marginality i Thesis Eleven. Vol. 91, nr. 1, s. 66–77.