Sammantaget mynnar all problematik ut i en primär del, vilken är att det krävs ett ändrat synssätt på barn för att deras rättigheter ska kunna stärkas. I och med att barnkonventionen numera är inkorporerad i svensk lag finns det ett incitament och en vilja om att stärka barnets rättigheter. Ett sådant incitament och en sådan vilja kan bidra till att ändra synsättet på barn från att ses som objekt i behov av skydd till barn som individer med berättigade behov och intressen. Det krävs därför att lagstiftaren för att kunna uppnå ett stärkt barnperspektiv inom vårdnadstvister också prioriterar och hanterar den faktorn. Det går inte heller att bortse från det faktum att barn vill höras och medverka vid huvudförhandlingen i vårdnadstvister. Att det då råder en bild av att barn skulle vara inkapabla att förstå vad det innebär att komma till tals eller att det skulle vara olämpligt om de medverkade, är problematiskt. Fokus borde snarare ligga på att säkerställa att barn kan komma till tals och delta i processen på ett säkert sätt genom att säkerställa att domstolen blir en trygg miljö för dem. Ges barn en rätt till ombud kan ombudet bidra till det.
Införandet av rätt till ombud och talerätt kan komma att underlätta många av de problem som finns i vårdnadstvister. Det kan bidra till att intressekonflikterna enklare synliggörs och således kan de undvikas att sammanblandas med den faktiska sakfrågan. Barnet accepteras som ett subjekt och kan bidra med relevanta omständigheter till rättens bedömning av vad som är barnets bästa. Barnet får alltså möjlighet att påverka vad domstolen väljer att basera sitt beslut på. Det innebär ett underlag som fullt ut redovisar barnets åsikter och önskemål. Att barnet dessutom ges en jämställd position rent processuellt gentemot sina vårdnadshavare skapar ett incitament för att barn ska bli tagna på allvar och ha inflytande över de frågor som rör dem i ännu större utsträckning. Oönskade situationer där barn far illa kan då undvikas i större mån. För att Sverige ska kunna efterleva sina åtaganden enligt barnkonventionen och stärka barnperspektivet, bör ett nästa steg vara att införa en rätt till ombud och talerätt för barn i vårdnadstvister.
61
Källförteckning
Offentligt tryck
Lagar och förordningar
Brottsbalk (1962:77) Föräldrabalk (1949:381)
Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård
Lag (1983:47) om ändring i föräldrabalken. Lag (1995:1242) om ändring i föräldrabalken Lag (1998:319) om ändring i föräldrabalken Lag (2006:458) om ändring i föräldrabalken Regeringsform (1974:152)
Rättegångsbalk (1942:740) Socialtjänstlag (2001:453)
Propositioner
Prop. 1981:82/168 Om vårdnad och umgänge m.m.
Prop. 1989/90:107 Godkännande av FN-konventionen om barnets rättigheter
Prop. 1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor
Prop. 1994/95:224 Barns rätt att komma till tals Prop. 1997/98:7 Vårdnad, boende och umgänge Prop. 1998/99:133 Särskild företrädare för barn Prop. 2005/06:99 Nya vårdnadsregler
Prop. 2009/10:192 Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn Prop. 2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige
Prop. 2017/18:186 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter
Statens Offentliga Utredningar
SOU 1979:63 Barnets rätt 2, Om föräldraansvar m.m.
SOU 1987:7 Barnets rätt. 3, Om barn i vårdnadstvister – talerätt för barn m.m.
SOU 1997:116 Barnets Bästa i främsta rummet. FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige
SOU 2005:43 Vårdnad – Boende – Umgänge. Barnets bästa, föräldrars ansvar SOU 2016:19 Barnkonventionen som svensk lag
62
Departementsserien
Ds 1994:85 Barns rätt att komma till tals
Ds 2002:13 Utövandet av barns rättigheter i familjeprocesser
Ds 2019:23 Vägledning vid tolkning och tillämpning av FN:s konvention om barnets rättigheter
Kommittédirektiv
Dir. 1977:25 För utredning av förstärkning av barns rättsliga ställning Dir. 2014:84 En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform
Motioner
Mot. 1975/96:1111 om barns rättsliga ställning
Utskottsbetänkanden
Betänkande 1993/94:KU24 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighetsfrågor
Folkrättsliga källor
Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter Europeiska konventionen om utövandet av barns rättigheter Wienkonventionen om traktaträtten
Barnrättskommitténs allmänna kommentarer
Förenta nationernas kommitté för barnets rättigheter (2009-07-01), General comment no. 12 - The right of the child to be heard [ cit. CRC/C/GC/12]
Förenta nationernas kommitté för barnets rättigheter (2013-04-29), General comment no. 14
– The right of the child to have his or her best interest taken as a primary consideration [cit.
CRC/C/GC/14]
Förenta nationernas kommitté för barnets rättigheter (2015-03-06), Concluding observations
on the fifth periodic report of Sweden [cit. CRC/C/SWE/CO/5]
Övrigt Offentligt Tryck
Barnombudsmannen (2005-09-02) Remissyttrande över betänkandet, Vårdnad – Boende –
Umgänge. Barnets bästa, föräldrars ansvar (SOU 2005:43) [cit. Barnombudsmannen]
Rättspraxis och avgöranden
Avgöranden från Högsta domstolen
NJA 1968 s. 292 NJA 1983 s. 170 NJA 1988 s. 448 NJA 1995 s. 398
Avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen/Regeringsrätten
63
Hovrättsavgöranden
RH 1998:2
Hovrätten över Skåne och Blekinges dom 2013-10-21 i mål T 2976-12 Hovrätten över Skåne och Blekinges dom 2013-09-02 i mål T 541-13 Hovrätten för Övre Norrlands dom 2016-02-19 i mål 450-15
Tingsrättsavgöranden
Varbergs tingsrätts dom 2016-06-23 i mål T 3660-16
Justitieombudsmannen
JO 4045-2002
Litteratur
Böcker
Bergenstein, Christina, Del 2: Rättsregler, i: Bergenstein, Christina & Lytsy, Anna, Barn som
tvingas välja bort en förälder – Föräldraalienation i Sverige: fakta, rättsregler, erfarenheter, 1:a
uppl., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2019 [cit. Bergenstein]
Dahlstrand, Lotta, Eriksson, Maria & Fröberg, Linda, Ombudets roll i tvister om vårdnad,
boende och umgänge – en balansakt i pedagogisk, psykologi och medling, i: Cederborg, Ann-
Christin & Warnling-Nerep, Wiweka, Barnrätt: en antologi, 1:a uppl., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2014 [cit. Dahlstrand, Eriksson & Fröberg]
Eekelaar, John, The Interest of the Child and the Child’s Wishes – The Role of Dynamic Self-
Determinism, i: Alston, Philip, The Best Interest of the Child – Reconciling Culture and Human Rights, Clarendon Press, Oxford, 1994 [cit. Eekelaar]
Ekelöf, Per Olof, Rättegång II, 9:e uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2015 [cit. Ekelöf] Feuk, Lena, Vem hjälper barn att få komma till tals?, i: Cederborg, Ann-Christin & Warnling- Nerep, Wiweka, Barnrätt: en antologi, 1:a uppl., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2014 [cit. Feuk]
Grahn-Farley, Maria, Barnkonventionen – en kommentar, 1:a uppl., Studentlitteratur AB, Lund, 2019 [cit. Grahn-Farley]
Kaldal, Anna, Ombud och talerätt för barn i vårdnadstvister, i: Cederborg, Ann-Christin & Warnling-Nerep, Wiweka, Barnrätt: en antologi, 1:a uppl., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2014 [cit. Kaldal]
Kleineman, Jan, Rättsdogmatisk metod, i: Nääv, Maria & Zamboni, Mauro (red.), Juridisk
metodlära, 2:a uppl., Studentlitteratur AB, Lund, 2018 [cit. Kleineman]
Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, 4:e uppl. Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2018 [cit. Sandgren]
Schiratzki, Johanna, Barnrättens grunder – Med socialrätt, 7:e uppl., Studentlitteratur AB, Lund, 2019 [cit. Schiratzki, (a)]
Singer, Anna, Barnets bästa – Om barns rättsliga ställning i familj och samhälle, 7:e uppl., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2019 [cit. Singer, (a)]
Singer, Anna, Barns rätt, 2:a uppl., Iustus Förlag AB, Uppsala, 2019 [cit. Singer, (b)] Sjösten, Mats, Vårdnad, boende och umgänge – samt verkställigheten av sådana avgöranden och
överenskommelser, 5:e uppl., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2020 [cit. Sjösten]
UNICEF, Handbok om barnkonventionen, 1:a uppl., UNICEF Sverige, Stockholm, 2008 [cit. UNICEF]
64
Tidskrifter
Bengtsson, Bertil, SOU som rättskälla, Svensk Juristtidning 2011, s. 777-785. [cit. Bengtsson]
Mattsson, Titti & Ryrstedt, Eva, Barn och föräldrar – kan vi acceptera dem som motparter?, svensk Juristtidning 2007, s. 389-397. [cit. Mattsson & Ryrstedt]
Olsen, Lena, Rättsvetenskapliga perspektiv, Svensk Juristtidning 2004, s. 105-145. [cit. Olsen]
Sandström, Marie, Rätt eller vetenskap? Till frågan om rättsvetenskapens nytta, Svensk Juristtidning 2002, s. 282-292. [cit. Sandström]
Akademisk avhandling
Dahlstrand, Lotta, Barns deltagande i familjerättsliga processer. Diss., Uppsala universitet, 2004. [cit. Dahlstrand]
Schiratzki, Johanna, Vårdnad och vårdnadstvister. Diss., Stockholms universitet, 1997. [cit. Schiratzki, (b)]
Lagkommentarer:
Malm, Torbjörn, Föräldrabalken – en kommentar till 21 kap. 5 §, Lexino (version 2018-07- 01) [cit. Malm]
Oldenstedt, Boel, Föräldrabalken - kommentar till 6 kap. 2 a §, Lexino, (version 2020-08- 16) [cit. Oldenstedt, (a)]
Oldenstedt, Boel, Föräldrabalken - kommentar till 6 kap. 19 §, Lexino, (version 2020-08-16) [cit. Oldenstedt, (b)]
Vängby, Staffan & Walin, Gösta, Föräldrabalken – En kommentar. Del 1, 1-13 kap., Norstedts Juridik, Stockholm, 2010 [cit. Vängby & Walin]
Övrigt
Rapporter
BRIS, Lyssna på mig – Barns upplevelser av skilsmässa och föräldrars konflikter, publicerad (2013) [cit. BRIS]
Socialstyrelsen, Familjerätten och barnet i vårdnadstvister – Uppföljning av hur 2006 års