”Kultur i skolan” är ett fält i vardande. Hur det kommer att utvecklas är svårt att sia om. Men en av de viktigare insikterna är att det är ett instabilt fält – och det är inte nödvändigtvis något negativt. Det betyder att det ännu inte har fixerats till innehåll och form. Om man jämför med traditionella skolämnen, är det inte ännu i samma grad inskrivet i gamla traditioner och akademiska förebilder. De kan vara en belastning. Samtidigt ska man komma ihåg att hävderna och universitetsförankringen ger skolämnena prestige och legitimitet.
Det är ett instabilt fält också i den meningen att det rymmer många olika möjligheter. Det kan utvecklas i flera olika riktningar och inget hin- drar kanske att det gör det på en och samma gång. Om man ser till prakti- ken, finns det redan olika inriktningar och än fler är ännu gömda möjlighe- ter. Om man vill bejaka mångfalden, måste den naturligtvis stärkas genom bland annat forskning och utbildning.
”Kultur i skolan” är också instabilt eller kanske bör man säga osäkert, när det gäller de grundläggande frågorna. Vi har ännu inga säkra svar på dem. Jag tänker framför allt på tre frågor:
Den första gäller skolan. Händer det något med skolans kultur, dess kunskapssyn och arbetsformer på grund av ”Kultur i skolan”? Den andra handlar om eleverna. Händer det något med eleverna på grund av ”Kultur i skolan”?
Den tredje slutligen rör fältet självt. Det finns mycket inom det som är välbehövligt och även nödvändigt för en levande skola. Men vad bör fältet centralt handla om?
Den första frågan gäller alltså skolutveckling, den andra elevernas utveckling och den tredje menar jag gäller skolans bildningsidé. Om man ser det så, är hela diskussionen om ”Kultur i skolan” en fråga om bildning. Har man väl bestämt sig för vilken skolans bildningsuppgift ska vara, vet man också något väsentligt om vad skolutveckling och elevernas utveck- ling ska handla om.
Under de senaste decennierna har frågan om skolans bildningsuppdrag åter diskuterats och det finns en rad substantiella inlägg i debatten som man kan bygga på. Man behöver bara något förenklat påminna om några ytterlighetspositioner för att visa hur radikalt annorlunda vägar ”Kultur i skolan” kan ta.
Konsten och det estetiska kan utvecklas mer eller mindre skilt från det som för övrigt sker i skolan. Det kan de göra som stimulans, komple- ment eller alternativ till undervisningen. Men konsten och det estetiska kan också integreras och spela en roll i det kritiska meningsskapandet i skolan. De estetiska verksamheterna kan förmedla något givet och etablerat. De kan vara förankrade i ett enda kulturarv, försöka visa på alternativ till de ungas kultur och vara mer eller mindre smakfostrande. Eller så kan de använda och skapa förståelse men också kritisk distans till våra olika kul- turarv. Ett viktigt inslag kunde vara att diskutera och ta ställning till det som överlämnats åt oss, dvs. göra som konsten själv.
Den bildning som skolan ger kan sakna varje tydlig samhällsförankring eller bara bekräfta den rådande ordningen. Men också i skolan kan bild- ning vara en kritisk och skapande miljö för tidens – och elevernas – stora frågor.
Det är min uppfattning att fältet präglas av en stark produktion av tro och förhoppningar. Man hänvisar oftare till vad man tror och hoppas än till kunskap som är teoretiskt eller empiriskt baserad. Det är inget fel på tro och förhoppningar. De behövs för att vi ska orka engagera oss. Men vi måste också vara beredda att konfrontera vår tro och vårt hopp med den
kritiska granskning som bland annat forskningen representerar. Vi måste också vara öppna för alternativ och gömda möjligheter som i bästa fall forskningen också kan peka ut åt oss. Det är därför hämmande för utveck- lingen av fältet att både den teoretiska och empiriska forskningen är en bristvara. Ett annat hinder är att den forskning som finns har svårt att nå ut och bli praktiserad.
Detta ska inte fattas som någon övertro på vetenskapens nytta. Än mindre som en underskattning av den kunskap som finns i skolpraktiken. Den skepsis och kritiska hållning som vetenskapen bör representera, måste också vändas mot den själv. En fruktbara växelverkan mellan teori och praktik är som alltid det bästa. Men jag vill avsluta med ett viktigt perspek- tiv på ”Kultur i skolan” som jag tror bara forskningen kan ge verkligt sub- stantiella bidrag till. Det handlar om kontextualiseringen av fältet. När det gäller de större samhälleliga och kulturella sammanhang som fältet befin- ner sig i, måste det till stora resurser som sällan finns i skolpraktiken. Det handlar om kompetenser, tid och pengar.
Bibliografi
Litteraturen uppdateras på http://195.178.239.119/kos_bibliografi/
All of our futures: Creativity, Culture & Education, National
Advisory Comittee on Creative and Cultural Education (1999). Andersson, Lars Gustaf, Persson, Magnus & Thavenius, Jan (1999),
Skolan och de kulturella förändringarna, Lund: Studentlitteratur.
Andersson, Lars Gustaf & Thavenius, Jan (1997), Teori och pedagogik
i litteratur- och mediestudier, Lund: Absalon.
Appelbaum, Peter M. (1995), Popular Culture, Educational
Discourse, and Mathematics, Albany: SUNY.
Apple, Michael (1989), Teachers and Texts, London: Routledge. Arbetsgruppen Kultur i skolan (1998), “En strategi för kultur i sko-
lan”, DS 1998:58, Stockholm: Kulturdepartementet.
Armstrong, Isobel (2000), The Radical Aesthetic, Oxford: Blackwell. Arnman, Göran m.fl. (1983), Kultur på skolans villkor, Stockholm:
Liber.
Aronowitz, Stanley & Giroux, Henry A. (1990), Postmodern
Education: Politics, Culture and Social Criticism, University of
Minnesota Press.
Aronsson, Karin (1997), Barns världar - barns bilder, Stockholm: Natur och kultur.
Aronsson, Peter m.fl. (2000), Att resa i tiden. Mål och medel i mötet
mellan museum, skola och elever, Växjö: Centrum för kultur-
Aulin-Gråhamn, Lena, red. (2002), Pyttesmå ändringar - radikala
scenbyten, Rapporter om utbildning 2002:1, Malmö högskola,
lärarutbildningen: Malmö.
Barone, Tom (2000), Aesthetics, Politics, and Educational Inquiry, New York: Peter Lang.
Bazalgette, Cary (1994), Report of the Commission of Inquiry into
English, London: BFI Publishing.
Beck, Ulrich, Giddens, Anthony & Lash, Scott (1994), Reflexive
Modernization. Politics, Tradition and Aesthetics in the Modern Social Order, Cambridge & Oxford: Polity Press.
Becker, Carol (1997), “The Artist As Public Intellectual” i Education
and Cultural Studies, eds. Giroux, Henry A. & Shannon, Patrick,
New York & London: Routledge.
Bendroth Karlsson, Marie (1998), Bildskapande i förskola och skola, Lund: Studentlitteratur.
Berge, Britt-Marie (1992), Gå i lära till lärare, Pedagogiska institutio- nen, Umeå Universitet: Umeå.
Berkaak, Odd Are & Ruud, Even (1992), Den påbegynte virkelighet:
Studier i samtidskultur, Universitetsforlaget: Oslo.
Bjurström, Erling, Fornäs, Johan & Ganetz, Hillevi (2000), Det
kommunikativa handlandet, Nora: Nya Doxa.
Bjørkvold, Jon-Roar (1991), Den musiska människan, Stockholm: Runa.
Bonsdorff, Monica von (1999), Fiktion och läsning i klassrummet. Om
litteraturundervisning i grundskolor och gymnasier, Vasa:
Borges, Jorge Luis (1974), Biblioteket i Babel, Stockholm: Forum. Borhagen, Kerstin & Lind, Ulla (2001), Perspektiv på Kultur för lust
och lärande, Stockholm: Skolverket. (pdf-fil http://
www.skolverket.se)
Bourdieu, Pierre (1993), The Field of Cultural Production. Essays on
Art and Literature, Cambridge & Oxford: Polity Press.
Bourdieu, Pierre (1996), The Rules of Art. Genesis and Structure of
the Literary Field, Cambridge & Oxford: Polity Press.
Bourdieu, Pierre (1989), A Social Critique of the Judgement of Taste, London: Routledge.
Bourdieu, Pierre (1993), Sociology in Question, London: Sage. Bredsdorff, Thomas, Larsen, Mihail, Thyssen, Ole (1979), Til glæden.
Om humanisme og humaniora, Köpenhamn: Gyldendal.
Brembeck, Helene & Johansson, Barbro (1996), Postmoderns barn-
dom, Göteborg: Etnologiska föreningen i Västsverige.
Buckingham, David, ed. (1998), Teaching Popular Culture. Beyond
Radical Pedagogy, London: UCL Press.
Buckingham, David & Sefton-Green, Julian (1994), Cultural Studies
Goes to School. Reading and Teaching Popular Media, London:
Taylor & Francis.
Bürger, Peter (1984), Theorie der Avantgarde, 2. Aufl., Frankfurt am Main: Suhrkamp.
Bürger, Peter ”The Institution of ’Art’ as a Category in the Sociology of Literature” (1985-86) i Cultural Critique 1985-86: 2, Oxford University press: Oxford.
Carroll, Noël ed. (2000), Theories of Art Today, Madison & London: The University of Wisconsin Press..
Cherryholmes, Cleo H. (1999), Reading Pragmatism, New York & London: Teachers College Press.
Christensen, Ole & Kryger, Niels (1995), Lydmediet i skolen, Köpen- hamn: Danmarks Lærerhøjskole.
Clement, Jesper m.fl (1996), Arkitektur med andre ord, Köpenhamn: Alinea.
Danbolt, Gunnar & Enerstvedt, Åse (1995), Når vuxenkultur og barns
kultur møtes: en evalueringsrapport om de
kulturformidlingsprosjekter for barn som Barnas Hus, Bergen, har satt i gang, Oslo: Norsk kulturråd.
Danielsson, Helena (2002), Att lära med media. Om det språkliga
skapandets villkor i skolan med focus på video, Stockholm:
Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
De humanistiske fag i gymnasiet. Rapport fra en arbejdsgruppe,
Köpenhamn: Undervisningsministeriet (1985).
Demokratins estetik, SOU 1999:129, Stockholm: Justitiedepartementet
(1999).
Dewey, John (1980), Art as Experience [1934], New York: Perigee. Diamond, C. T. Patrick & Mullen, Carol A. (1999), The Postmodern
Educator. Arts-Based Inquiries and Teacher Development, New
York: Peter Lang.
Dissanayake, Ellen (2000), Art and Intimacy. How the Art Began, Seattle & London: University of Washington Press.
Drotner, Kirsten (1996), At skabe sig - selv. Ungdom, æstetik,
pædagogik, 2 udg. Köpenhamn: Gyldendal.
Drotner, Kirsten (1999), Unge, medier og modernitet: pejlinger i et
foranderligt landskab, Köpenhamn: Borgen.
Drotner, Kirsten (2001), Medier for fremtiden: børn, unge og det nye
medielandskab, Köpenhamn: Høst & Son.
Eagleton, Terry (1990), The Ideology of the Aesthetic, Oxford: Blackwell.
Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (1982), Kulturanalys, Malmö: Gleerups. Eiby, Tine (2000),”Vi gider ikke sige ‘kanon’”, Weekendavisen 4. - 10
august 2000.
Elsner, Catharina (2000), Så tänker lärare i estetiska ämnen. Stock- holm: HLS förlag. (Häften för didaktiska studier nr 70/71.)
Elsner, Catharina (1999), Den nyestetiska rörelsen inom pedagogiken
i England och USA. Stockholm: HLS förlag. (Stockholm Library
of Curriculum Studies nr 5.)
Estetiska programmet. Programmål, kursplaner, betygskriterier och kommentarer, Stockholm: Skolverket (1994).
Fornäs, Johan, Lindberg, Ulf & Sernhede, Ove (1988), Under rocken.
Musikens roll i tre unga band, Stockholm & Lund: Symposion.
Fowler, Bridget (1997), Pierre Bourdieu and Cultural Theory. Critical
Investigations, London: Sage.
Gardner, Howard (1999), Intelligenserna i nya perspektiv, Jönköping: Brain Books.
Gardner, Howard (1990), Art Education and Human Development, Los Angeles: The Getty Education Institute.
Giroux, Henry A. (1997), “Is There a Place for Cultural Studies in Colleges of Education?” i Education and Cultural Studies, eds.
Giroux, Henry A. & Shannon, Patrick, New York & London:
Routledge.
Giroux, Henry A. (1992), Border Crossings: Cultural Workers and the
Politics of Education, New York: Routledge.
Giroux, Henry A. (1998), Schooling and the Struggle for Public Life, Minneapolis: University of Minnesota Press.
Gleerup, Jörgen(1997), Opbrudskultur, Odense: Odense Universitets- forlag.
Goldberg, Merryl (1997), Arts and Learning: An Integrated Approach
to Teaching and Learning in Multicultural and Multilingual Settings, New York: Longman.
Greene, Maxine (1995), Releasing the Imagination: Essays on
Education, the Arts, and Social Change, San Francisco: Jossey-
Bass Publishers.
Halvorsen, Else Marie (1996), Kulturarv og kulturarvoverføring i
grunnskolen med vekt på den estetiske dimensjonen: et
begreps- og erfaringsanalyse med et didaktisk perspektiv, Oslo:
Det utdanningsvitenskapelige fakultet.
Hansson, Hasse & Sommansson, Agneta (1998), Kulturens asplöv, Stockholm: Arbetsgruppen Kultur i skolan [kulturdep].
Hargreaves, Andy (1998), Läraren i det postmoderna samhället, Lund: Studentlitteratur.
Harland, John m.fl. (2000), Arts Education in Secondary Schools:
Effects and Effectiveness, Slough: National Foundation for
Hauge, Hans & Horstbøll, Henrik (1988), Kulturbegrebets
kulturhistorie, Aarhus: Aarhus Universitetsforlag.
Hein, Hilde & Korsmeyer, Carolyn eds. (1993), Aesthetics in Feminist
Perspective, Bloomington & Indianapolis: Indiana UP.
Hemlin, Egon red. (1999), Kultur och kreativitet i lärarutbildningen, Stockholm: Gidlunds.
Hirschkop, Ken (1999), Mikhail Bakhtin. An Aesthetic for
Democracy, Oxford: Oxford UP.
Hjort, Madeleine (2001), Konstarter och kunskap, Carlssons: Stock- holm.
Hjort, Madeleine ed. (2002), Om konstarter och matematik i lärandet, Carlssons: Stockholm.
Hohr, Hansjörg & Kristian Pedersen (1996), Perspektiver på æstetiske
læreprocesser, Köpenhamn: Dansklærerforeningen.
Holmberg, Lena (1990), Elevers kunskaper och färdigheter i bild och
svenska i åk 5, Högskolan i Kalmar. (Bild och svenska, rapport 7.)
Holmberg, Lena (1990), Undervisning i bild och svenska i årskurs 5
enligt lärar- och elevenkäter, Kalmar: Högskolan i Kalmar. (Bild
och svenska, rapport 6.)
Holmberg, Lena (1989), Utvärdering av bild och svenska i åk :
Bakgrund och konstruktion av instrument), Malmö: Malmö
Högskola, Lärarutbildningen.
Holmberg, Olle (1988), Videovåld och undervisning, Lund: Symposion. Honkarinta, Kari & Honkarinta Marita (1999), ”Kulturen och konst-
världen - en träffpunkt för skolan” i Skolen i Norden 2, 1999, s.
Hunter, Ian (1988a), ”Setting Limits to Culture” i New Formations
1988: 4, London: Lawrence & Wishart.
Hunter, Ian (1992), “Aesthetics and Cultural Studies” i Grossberg, Lawrence, Nelson, Cary & Treichler, Paula A. eds., Cultural
Studies, New York & London: Routledge.
Individers skolkarriär. Intervjuer med tjugo ungdomar i gymnasie- skolan, Stockholm: Skolverket (1995). (Skolverkets rapport nr 92.)
Jackson, Philip W. (1998), John Dewey and the Lessons of Art, New Haven & London: Yale University Press.
Jensen, Johan Fjord (1996), Babel og tomrum. De systematiske
videnskaber og humaniora, Köpenhamn: Gyldendal.
Jensen, Johan Fjord (1987), Det tredje. Den postmoderne udfordring, Köpenhamn: Gyldendal.
Jensen, Johan Fjord (1988), ”Det dobelte kulturbegrep - den dobbelte bevidsthed” i Hauge, Hans & Horstböll, Henrik, red.,
Kulturbegrebets kulturhistoria, Aarhus: Aarhus Universitetsfor-
lag.
Jernström, Elisabet & Johansson, Henning (1997), Kulturen som
språngbräda, Lund: Studentlitteratur.
Jessen, Claus (1996), Lyst og nydelse - på vej mod en kulturpædagogik”, i Pécseli, Benedicta, red., Kultur & pædagogik, Köpenhamn: Munksgaard/Rosinante.
Joos, Hans (1993), Pragmatism and Social Theory, Chicago & Lon- don: The University of Chicago Press.
Kellner, Douglas (1995), Media Culture. Cultural Studies, Identity
and Politics between the Modern and the Postmodern, New
Kennick, W. E. (1996), “Vilar den traditionella estetiken på ett misstag?” [1958] i Konsten och konstbegreppet, Stockholm: Raster.
Konst är konst allt annat är allt annat, Stockholm: Lärarförbundet/
Edsvik (1999).
Koritzinsky, Theo (1995), ”Estetiske fag i grunnskolereformene” i Norsk
Pedagogisk Tidskrift 6/95, s. 307- 314, Oslo: Universitetsfor-
laget.
Kristeller, Paul Oskar (1996), Konstarternas moderna system. En
studie i estetikens historia [1951-52], Stockholm: Raster.
KRUT 53, tema: Kreativitet (1989).
KRUT 59, tema: Rörliga bilder (1990).
KRUT 95, tema: Kulturföreställningar (1999).
Kultur och kreativitet i lärarutbildningen, red. E. Hemlin, Stockholm:
Gidlunds (1999).
Kulturens asplöv, Stockholm: Kulturdepartementet (1998).
Kumar, Amitava ed. (1999), Poetics/Politics. Radical Aesthetics for
the Classroom, New York: St. Martin´s Press.
Levine, George ed. (1994), Aesthetics and Ideology, New Brunswick, New Jersey: Rutgers University Press.
Lidén, Hilde, Haug, Peder & Øie, Anne (1994), Mellom skole og fritid, Oslo: Universitetsforlaget.
Liedman, Sven-Eric (1997), I skuggan av framtiden. Modernitetens
idéhistoria, Stockholm: Bonniers.
Lilja, Eva & Onsér-Franzén, Jill (1997), Kulturvetenskaplig forskning -
ett fält i utveckling, Göteborg: Göteborgs universitet, Avdelningen
Lenz Taguchi, Hillevi (2000) Emancipation och motstånd : dokumentation och kooperativa läroprocesser i förskolan Stockholm : HLS förlag. Lindahl, Ingrid (2002), Att lära i mötet mellan estetik och rationalitet,
Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen.
Lindberg, Anna Lena (1988), Konstpedagogikens dilemma, Lund: Lund University Press.
Lindberg, Ulf (1988), ”Vad lär man sig av rock’n roll?” i KRUT 51, Stockholm: Föreningen Kritisk Utbildningstidskrift .
Lindqvist, Gunilla (1999), Vygotskij och skolan, Lund: Studentlitteratur. Lindqvist, Gunilla (1996), Lekens möjligheter, Lund: Studentlitteratur. Lindström, Lars red. (1998), Nordic visual arts research, A theoretical
and methodological review, Stockholm: HLS förlag. (Stockholm
Library of Curriculum Studies nr 2)
Lindström, Lars m.fl. (1999), Portföljvärdering av elevers skapande i
bild, Stockholm: Skolverket.
Lindström, Lars (2002), Att lära genom konsten. En forskningsöversikt. i Hjort, Madeleine, ed. (2002) Om konstarter och matematik i
lärandet, Stockholm: Carlssons
Ljunggren, Carsten (1996), Medborgarrepubliken och det offentliga
rummet: om utbildning, medier och demokrati, Acta
Universitatis Upsaliensis, Uppsala studies in education 62,
Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Løvlie, Lars (1990), Den estetiske erfaring i Nordisk pedagogikk 1-
2, 1990, Oslo: Univeristetsforlaget.
Making Movies Matter: Report of the Film Education Working Group, London: BFI (1999).
Malmgren, Gun (1992), Gymnasiekulturer. Lärare och elever om
svenska och kultur, Lund: Lunds Universitet. (Didaktikseminariet
no 92:188)
Malmgren, Lars-Göran (1986), Den konstiga konsten - om litteratur-
läsning och litteraturpedagogik, Lund: Studentlitteratur.
Malmgren, Lars-Göran (1988), Svenskundervisning i grundskolan, Lund: Studentlitteratur.
Malmgren, Lars-Göran (1997), Åtta läsare på mellanstadiet. Littera-
turläsning i ett utvecklingsperspektiv, Lund: Studentlitteratur.
Malmgren, Lars-Göran & Nilsson, Jan (1993), Litteraturläsning som
lek och allvar, Lund: Studentlitteratur.
McLaren, Peter (1995), Critical Pedagogy and Predatory Culture, New York & London: Routledge.
McLaren, Peter, ed. (1992), Postmodernism, Post-colonialism, and
Pedagogy, Albert Park: James Nicholas Publishers.
Media, estetik, pedagogik. Fyra lärare om estetiska arbetsprocesser och skolutveckling, Stockholm: Dramatiska Institutet (1999).
Molander, Bengt red. (1995), Mellan konst och vetande. Texter om
vetenskap, konst och gestaltning, Göteborg: Daidalos.
Molander, Bengt (1996), Synlig och dold kunskapsteori i skol-
forskningen: Exemplet Den nationella utvärderingen av grund- skolan. Göteborg: Göteborgs Universitet. (Skriftserie Forskningens
villkor.)
Musil, Robert (1999), Mannen utan egenskaper, Del 1 - 2, Stockholm: Bonnier.
Newton, K. M. (1993), ”Aesthetics, Cultural Studies and the Teaching of English”, i ed. Richard Bradford, The State of Theory, London & New York: Routledge.
Nilsson, Sven red. (2001), Liv och lust. Örebro, kulturskolan och den
skapande mångfalden, Malmö: Polyvalent.
Nordenfalk, Katta (1996), Barns Bilder - och solen lyste blå, Stock- holm: Bergh.
Nydahl, Thomas red. (1985), Elvaårslandet. Barn och ungdomar
skriver om sina erfarenheter, Stockholm: Arbetslivscentrum.
Paulsen, Brit (1996), Estetik i förskolan, Lund: Studentlitteratur. Pécseli, Benedicta red. (1996), Kultur og pædagogik, Köpenhamn:
Munksgaard.
Pedersen, Kristian (1994), ”Billedkunst som æstetisk læreproces” i
Konstens metod som kunskapsväg, Centrum för didaktik, Skriftserie 2:1994, Lund & Malmö: Lunds Universitet.
Pedersen, Kristian (1999), Æstetiske lære- og billedprocesse. Et
bidrag til afklaring af centrale begreber og forståelse vedr. æstetiske lære og billedprocesser, Köpenhamn: Danmarks Peda-
gogiska universitet, Center for billedpædagogisk forskning. Persson, Magnus red. (2000), Populärkulturen och skolan, Lund:
Studentlitteratur.
Piazza, Carolyn L (1999), Multiple Forms of Literacy: Teaching
Literacy and the Arts, Upper Saddle River, NJ: Prentice Hall.
Postman, Neil (1998), När skolans klocka klämtar: Om behovet av
meningsskapande berättelser, Göteborg: Daidalos.
Pujik, R. & Øydvin, A (1990), Ungdommens kulturmønstring - Slut-
trapport, ØF-notat no 04.7/1990, Lillehammer: Östlands-
forskning.
Rasmusson, Viveka (2000), Drama - konst eller pedagogik, Drama boreale, Lund: Lunds universitet.
Räsänen, Marjo (1998), Building Bridges. Experiential Art Under-
standing: A Work of Art as a Means of Understanding and Constructing Self, Helsingfors: UIAH.
Schanz, Hans-Jørgen (1987), “Kunst og æstetik som ståsted for rationalitetskritik” i red. Hans Fin, Grænser for rationalitet. Det
postindustrielle og kulturforskningen m.fl, Aarhus: Aarhus
universitetsforlag.
Schmidt, Povl & Mai, Anne-Marie red. (1996), Fornyelse Af de kultur-
historiske fags formidlingsformer, Odense: Odense universitets-
forlag.
Schwoch, James, White, Mimi & Reilly, Susan (1992), Media
Knowledge: Readings in Popular Culture, Pedagogy, and Critical Citizenship, Albany: SUNY.
Sholle, David & Denski, Stan (1994), Media Education and the
(Re)Production of Culture, Westport: Bergin & Garvey.
Sholle, David & Denski, Stan (1993), Reading and writing the media: Critical media literacy and postmodernism” i Lankshear, Colin & McClaren, Peter L., red., Critical Literacy. Politics, praxis and
the postmodern, New York: State University of New York Press.
Shusterman, Richard (1992), Pragmatist Aesthetics. Living Beauty,
Sigsgaard, Erik (1984), Det åbne og det lukkede, Köpenhamn: Tiderne skifter.
Simon, Roger I. (1992), Teaching Against the Grain, New York: Bergin and Garvey.
Skolkommittén (1997), Skolfrågor - Om skola i en ny tid, SOU
1997:121, Stockholm: Fritzes.
Skolkommittén (1996), Krock eller möte - Om den mångkulturella
skolan, SOU 1996:143 , Stockholm: Fritzes.
Soderholm, James ed. (1997), Beauty and the Critic. Aesthetics in an
Age of Cultural Studies, Tuscaloosa & London: The University og
Alabama Press.
Sternudd, Mia Maria (2000), Dramapedagogik som demokratisk
fostran? Fyra dramapedagogiska perspektiv - drama- pedagogik i fyra läroplaner, Uppsala: Acta Universitatis
Upsaliensis. (Uppsala studies in education 88)
Sussman, Henry (1997), The Aesthetic Contract. Statutes of Art and
Intellectual Work in Modernity, Stanford: Stanford UP.
Säfström, Carl Anders & Östman, Leif red. (1999), Textanalys. Intro-
duktion till syftesrelaterad kritik, Lund: Studentlitteratur.
Sørensen, Birgitte Holm (1994), Medier på begyndertrinnet, Köpen- hamn: Danmarks Lærerhøjskole.
Sørensen, Birgitte Holm & Jessen, Carsten (2000), ”Det er bare noget,
der er lavet”: børn, computerspil, vold og virkelighed, Köpen-
hamn: Medierådet for Børn og Unge. (www.medieraadet.dk) Sørensen, Birgitte Holm m fl (1995), Medievold: børn og unge, Kö-
Sørensen, Birgitte Holm & Olesen, Birgitte R. red. (2000), Børn i en
digital kultur, Köpenhamn: Gad.
Sørensen, Birgitte Holm red. (2001), Multimediedidaktik og læring -
børn og unges multimedieproduktion, Köpenhamn: Gad.
Thavenius, Jan (1998), ”De många kulturbegreppen” i Andersson, Lars Gustaf, Persson, Magnus & Thavenius, Jan, Skolan och de kultu-
rella förändringarna Lund: Studentlitteratur.
Thavenius, Jan (1995), Den motsägelsefulla bildningen, Stockholm/ Stehag: Symposion.
Thavenius, Jan (2001), Det oavslutade och andra essäer om estetik, Stockholm/Stehag: Symposion.
Thavenius, Jan (1981), Modersmål och fadersarv. Svenskämnets
traditioner i historien och nuet, Stehag: Symposion.
Thavenius, Jan (1983), Liv och historia. Om människan i historien
och historien i människan, Stehag: Symposion.
Thavenius, Jan (1987), Kulturens svarta hål, Stehag: Symposion. Thavenius, Jan (1991), Klassbildning och folkuppfostran. Om