Det som förvånade mig var att en av de största skillnaderna mellan ordinarie text och lättläst text (och kanske största bristen) var omständigheterna runt omkring texten. Att det finns en svårighet för en person i behov av lättläst att nå texten. En tanke jag har är att det finns många som inte har någon aning om att broschyren fanns i lättläst format. Eftersom det krävs ett besök på dinsakerhet.se för att få tag på den lättlästa broschyren så är jag beredd att hålla med Hamp- son Lundh (2017:20) om att fördjupningen av webbens tillgänglighet är en problematik som det behöver forskas mer om. Det finns onekligen utrymme att undersöka mina frågor vidare. Det finns egentligen inga begränsningar för att utföra liknande forskning. Jag föreslår också, precis som Wengelin (2001:98) att om man ger sig in i detta ämne, är det lika bra att gå längre än att bara göra en kvantitativ litteraturstudie. Något som Badenius (2015) gjorde i sin under- sökning var att dela ut enkäter till en viss målgrupp, i detta fall invånare med invandrarbakgrund för att få in data om hur lättläst en kommuns webbsida var att läsa. Fler undersökningar av denna typ vore väldigt intressant av att ta del av eftersom arbete med kvantitativ datainsamling kan vara ett effektivt sätt att få fram den uppfattade nyttan av lättlästa översättningar, direkt från läsarna, eller anhöriga till dessa.
Det finns inte några klara stadgar som säger hur en lättläst text ska vara, utan det är snarare riktlinjer utfärdade av flera olika myndigheter. Därför vore det intressant att se en jäm- förelse mellan olika myndigheters förmåga att skriva lättlästa texter och texter som bara ämnar att vara skrivet med klarspråk. Lutar de sig mer åt vissa myndigheters riktlinjer för framställning av klartext och lättlästa texter?Trots det höga behovet av lättläst text (13–25 % av den vuxna befolkningen enligt Falk, 2003:7 och SCB 2013:2) så finns det uppenbarligen en problematik i att Nords kritik (2017:15) av att myndighetsinformation alltid måste se alla som en homogen skara individer med samma behov. Detta styrks i mina resultat eftersom situationen kring texten kräver förkunskaper i svenska språket.
Undersökningen har visat att MSB behärskar klarspråksuppdraget utan problem. Den lättlästa omskrivningen visade sig även vara av god kvalité, även om den på vissa fronter kanske kunde varit mer kreativ. Jag tycker det är viktigt att vi fortsätter att kritiskt granska texter och håller med Nord (2017:38) om att vi måste fortsätta ta skrivande inom yrkeslivet som en seriös uppgift, genom att forska kring relaterade faktorer som utbildning av personal och behovet av klartext och lättläst från mottagaren (2017:25). Om Nord et al. (2015) har rätt om att Sverige har den mest omfattande språkvårdsforskningen tycker jag att vi ska fortsätta med det. Jag håller även med Nord (2017:38) om att förbättringsarbete av klarspråk är en viktig del av samhället.
42 Det är en vetenskap som många kanske förbiser. Men i slutändan är det upp till varje enskild tjänsteman att bära sin del av ansvaret i att framställa brukstexter som kommunicerar på ett ”vårdat, enkelt och begripligt” sätt (Språklag 2009:600).
43
Referenslista
Ackerman, R., & Goldsmith, M. (2011). Metacognitive regulation of text learning: On screen versus on paper. Journal of Experimental Psychology: Applied, 17, 18–32
Cuts, Martin (2013). Oxford Guide to Plain English. 4. ed. Oxford: Oxford University Press Falk, Lena Erika (2003). Skriv så att folk förstår!: en handbok i att skriva på lätt svenska.
Stockholm: Centrum för lättläst
Camilla Forsberg, Camilla (2014). Myndigheten som pedagog – om myndigheters lättlästa texter. Lund: Institutionen för utbildningsvetenskap
Hampson Lundh, Anna (2017). Användning av tillgängliga medier, en forskningsöversikt., Bibliotekshögskolan. Högskolan i Borås, på uppdrag av Myndigheten för tillgängliga medier, MTM
Hellspong, Lennart (2001). Metoder för brukstextanalys. Studentlitteratur. Lund. Hellspong, Per, Ledin, Per (1997). Vägar genom texten. Studentlitteratur. Lund.
Marcusson, Eva (2009). Klarspråk i myndighetstext – En undersökning av begripligheten i Skatteverkets förfrågningar, överväganden och beslut. Studentuppsats. Institutionen för humaniora, Svenska språket, Växjö.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) (2018a) Broschyren Om krisen eller kriget kommer / Lättläst Svenska. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.dinsaker- het.se/kris-och-krig/broschyren-om-krisen-eller-kriget-kommer/lattlast-svenska/ [2019- 01-05]
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) (2018b) Broschyren Om krisen eller kriget kommer / Svenska. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.dinsakerhet.se/kris- och-krig/broschyren-om-krisen-eller-kriget-kommer/svenska/ [2019-01-05]
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) (2018c). Lättläst Svenska. [Elektro- nisk]. Tillgänglig: https://www.dinsakerhet.se/kris-och-krig/broschyren-om-krisen-eller- kriget-kommer/lattlast-svenska/ [2019-01-04]
Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) (u.å.). Om lätta texter. [Elektronisk]. Tillgäng- lig: https://www.mtm.se/produkter-och-tjanster/lattlast/om-latta-texter/ [2019-01-04] Nord, Andreas (2012). Varför textanalys? Den språkvetenskapliga textanalysen i högre ut-
bildning ur ett textforskningsperspektiv, Ur Språk & stil NF 22:1, s. 187–212.
Nord, Andreas (2017). Klarspråksarbete och yrkeslivsskrivande - En forskningsöversikt. Rap- porter från Språkrådet 7. Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen. Stockholm.
44 Nyström Höög, Catharina (2015). Värdegrundstexter – ett nytt slags uppdrag för klarspråks-
arbetet? Ur Sakprosa Vol. 7 Nr. 2 Art. 1. Högskolan Dalarna och Uppsala universitet PLAIN (2019). Plain Language Association International. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.plainlanguagenetwork.org [2019-04-22]
Rahm, H & Ohlsson, C (2009). Klarspråksarbetet, myndigheter och mottagaren: exempel från äldreomsorgen och Malmö stad. Medborgare och myndigheter. Uppsala universi- tet, Institutionen för nordiska språk, FUMS.
Språk och folkminnen. Frågor och svar om språklagen. (2015). [Elektronisk], Tillgänglig: https://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakpolitik/spraklagen/fragor-och-svar-om- spraklagen.html#vadmenasmedatt) [2019-02-24]
Språk och folkminnen. Klarspråk. (2019). [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.sprakoch- folkminnen.se/sprak/klarsprak.html [2019-02-24]
Språk och folkminnen. Terminologi. (2019). [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.sprakoch- folkminnen.se/sprak/terminologi.html [2019-02-24]
Språkrådet Norge. Klarspråk (u.å.) [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.sprakradet.no/klar- sprak [2019-04-22]
Statistiska Centralbyrån (SCB), enheten för utbildning och arbete, Rapport 2013:2, The Sur- vey of Adult Skills (PIAAC) (2013), Den internationella undersökningen av vuxnas fär- digheter
Statsrådsberedningens PM 2011:1. Svarta listan, (2004). Stockholm.
Sveriges riksdag (2009). Språklag (2009:600). [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.riksda- gen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/spraklag-2009600_sfs- 2009-600 Stockholm. [2019-02-10]
Sveriges riksdag SOU 2006:8 [Elektronisk]. Stockholm.
Sörlin, Marie (2014). Advokater och klienter i samtal om domar. Från intervjuer om uppfat- tad förståelse till ”lärande i interaktion” som metod för att studera begriplighet i text
United States Government Printing Office (2010). Plain Language Law of 2010. [El-
ektronisk]. Tillgänglig: http://www.gpo.gov/fdsys/pkg/PLAW-111publ274/pdf/PLAW- 111publ274.pdf [2019-04-20]
Wengelin, Åsa, 2012: Forskning om myndighetstexters begriplighet: Från praktiken till lab- bet och tillbaka igen. S. 91–100.
45