Det som de deltagande lärarna lade mest fokus på i skapandet av läsintresse hos eleverna var olika former av motivation samt att ta tillvara på elevernas intressen i att locka dem till läsning. Det läsande engagemanget är viktigt och ska förmedlas vidare. Där spelar läraren en avgörande roll i att utgöra en läsande förebild, liksom i skapandet av en läsande miljö genom tillgänglighet av skönlitterära böcker. Allt detta tar jag med mig i utformandet av mitt egna läsande klassrum väl ute i verksamheten.
Idéer till fortsatt forskning skulle kunna vara deltagande observationer för att undersöka och faktiskt se hur lärarna arbetar kring skönlitteratur. Där kan den som genomför studien se de arbetssätt som lyftes upp genom intervjuerna genomföras. Det kan handla om vilka frågor som ställs under boksamtal, hur lärarna presenterar lässtrategierna eller hur de tematiska arbetena behandlas. Ytterligare en idé till fortsatt forskning skulle kunna ara kvalitativa intervjuer med elever, för att komma åt deras tankar och attityder till läsning av skönlitteratur. På så vis hade det eventuellt framkommit fler sätt att uppmuntra elever till läsning.
34
Referenser
ALLEA. (2018). Den europeiska kodexen för forskningens integritet. Berlin, Tyskland: ALLEA.
Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm, Sverige: Liber.
Chambers, A. (2011). Tell me: Children, Reading & Talk with The Reading Environment. Stroud, Storbritannien: Thimble Press.
Christoffersen, L., Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Eriksson Bajaras, K. (2012). Boksamtalets dilemman och möjligheter. Stockholm, Sverige: Liber.
Jönsson, K. (2007). Litteraturarbetets möjligheter: en studie av barns läsning i årskurs F-
3. (Doktorsavhandling, Malmö University, Faculty of Education and Society).
Jönsson, M. & Öhman, A. (Red.). (2015). Litteratur och läsning – Litteraturdidaktikens
nya möjligheter. Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Kåreland, L. (2013). Barnboken i samhället. Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Kåreland, L. (2015). Skönlitteratur för barn och unga. Lund, Sverige: Studentlitteratur. Kvale, S., Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Langer, J. (2005). Litterära föreställningsvärldar - Litteraturundervisning och litterär
förståelse. Göteborg, Sverige: Daidalos.
Lindgren, A. (1958, april). Därför behöver barnen böcker. International Board on Books for Young People.
Nikolajeva, M. (2017). Barnbokens byggklossar. Lund, Sverige: Studentlitteratur. Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet. Lund, Sverige: Studentlitteratur. Nilsson, J. (2007). Tematisk undervisning. Lund, Sverige: Studentlitteratur.
35
Rickardsson, E., Ullergård Pappas, C. (2018). Litteratur och medier som stöd. Självständigt arbete, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation. Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm, Sverige: Skolverket.
Skolverket. (2019). PIRLS: internationell studie om läsförmåga hos elever i årskurs 4. Hämtad 3 april 2019, från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och- utvarderingar/internationella-jamforande-studier-pa-utbildningsomradet/pirls-
internationell-studie-om-lasformaga-hos-elever-i-arskurs-4#h- SverigesresultatutvecklingiPIRLS.
Skönlitteratur. (2009). I Svensk Ordbok. Hämtad 15 april, från http://svenska.se.
Stensson, B. (2006). Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning. Göteborg, Sverige: Daidalos.
Säljö, R. (2015). Lärande i praktiken – Ett sociokulturellt perspektiv. Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Varga, A. (2013). Metakognitiva perspektiv på skolans litteratursamtal: Hur kan elever stödjas i att utveckla metakognition via samtal om skönlitteratur? Didaktisk tidsskrift (13). 493–512.
Westlund, B. (2014). Att undervisa i läsförståelse. Stockholm, Sverige: Natur & Kultur. Öhman, A. (2015). Litteraturdidaktik, fiktioner och intriger. Malmö, Sverige: Gleeru
I
Bilagor
Bilaga 1: Intervjuguide Bakgrundsfrågor
• Vad har du för utbildning?
• Hur länge har du varit ute i verksamheten? • Vilken årskurs undervisar du i nu?
• Vilka är de största utmaningar inom svenskämnet som du har stött på under dina år i verksamheten? Vad tror du dessa beror på?
• Vilken skola jobbar du på nu? (Antal elever, område, storlek på gruppen, lärarlag) • Hur ser tillgängligheten av böcker ut, både i bibliotek och i klassrummet?
Enskild läsning
• Har du schemalagda tystläsningspass? Hur ofta har du det och hur långa är dessa? • Vad är syftet med dessa pass?
• Vad anser du att dina elever får ut av att läsa tyst?
• Får eleverna ägna sig åt icke-schemalagda tystläsningspass? • Vad gör du under tiden eleverna läser tyst?
• Hur motiverar du elever till att läsa?
• Har du noterat några så kallade ”läsundvikare” (dvs någon som nyttjar tystläsningspass till att göra annat) i någon grupp du har haft? Hur har du i så fall hanterat dessa?
• Övriga tankar kring hur man motiverar elever som inte tycker om att läsa, till att just läsa?
Gemensam läsning
• Brukar du ha högläsning med dina elever? Hur ofta och hur långa är dessa pass? • Hur väljer du bok till högläsningen? Vad grundar sig valet av bok på?
II
• Får eleverna vara med och välja bok eller väljer du själv? • Vad gör eleverna under dessa pass? Ex. äter frukt, ritar osv.
• Finns det något som tyder på vilken uppskattning eleverna har för högläsningspassen och i så fall vad?
• Vad anser du att eleverna får ut av högläsning?
• Har du aktiviteter i samband med högläsningen? Ex. boksamtal. Vad är syftet med dessa aktiviteter?
• Om du brukar ha boksamtal i samband med högläsningen, vilka frågor brukar du i så fall ställa?
Generell undervisning med skönlitteratur
• Finns det några andra sätt som du jobbar med skönlitteratur på i klassrummet? Vilka?
• Vad anser du vara viktigt att tänka på i undervisning med skönlitteratur? • Vad är din generella uppfattning om skönlitteratur i undervisningen?
• Vilka möjligheter respektive hinder ser du med skönlitteratur i undervisningen?
Övrigt
III
Bilaga 2: Samtyckesblankett Hej!
Mitt namn är Elina Rickardsson och jag studerar sista terminen på Grundlärarprogrammet F-3 vid Jönköping University. Jag arbetar just nu med mitt examensarbete som handlar om användandet av skönlitteratur i svenskundervisningen och hur den kan användas för att utveckla elevers läsförståelse. Till mitt examensarbete vill jag intervjua några lärare om hur de arbetar med skönlitteratur i sitt klassrum, bland annat vilka metoder som används och varför. Intervjun kommer att spelas in för att sedan transkriberas och raderas så fort arbetet blir godkänt.
Jag skulle vara tacksam om just du kunde tänka dig att vara med och delta i en intervju! Allt inspelat material kommer att avidentifieras. Materialet kommer bara att användas för forskning.
Deltagandet är frivilligt och du har rätt att avbryta ditt deltagande när som helst och utan att ange någon anledning.
Om du har frågor om uppsatsen, vänligen kontakta mig. Hälsningar
Elina
Genom att skriva under här nedanför intygar du att du tagit del av informationen. Kan du tänka dig att delta i studien?
1. Ja, jag har tagit del av ovanstående information och accepterar att delta i studien. 2. Nej, jag har tagit del av ovanstående information och vill inte delta i studien. Namn: Namnförtydligande:
_____________________________ ________________________________ Din e-mejl: