AVSLUTANDE REFLEKTION

I dokument Musikdidaktik i förskolan & förskoleklass (sidor 43-47)

Musiken för oss handlar om känslomässiga interaktioner och även att det går att hitta sig själv i musiken. Vi har vardaglig kontakt med musik fler gånger än vad vi kan tänka oss. Utan musik kan vi inte tänka oss en värld då vi upplever att allt skulle vara tyst och att det inte skulle finnas någon spänning i vardagarna. En vändpunkt för oss när vi började fundera på att forska kring musikämnet var när vi kom i kontakt med den pedagogiska delen av

musikämnet. Innan dess såg vi själva musiken som något roligt, men även ett verktyg till att

lära ut olika ämnen. Efter att ha kommit i kontakt med den pedagogiska delen av musiken fick vi reda på hur viktigt ämnet musik kan vara, inte bara som ett verktyg, utan också som ett mål i sig.

Syftet med denna undersökning är att utforska hur musikämnet kommer till uttryck i barnens vardag i förskola och förskoleklass. Vi har upplevt att många lärare har olika syn på

musikämnet, vilket lockat vår uppmärksamhet till att undersöka detta närmre. Syftet är även att ta reda på om musikaktiviteter/lektioner kan påverka barnens lärande och språkutveckling i det mångkulturella samhället. Baserat på detta skrev vi tre forskningsfrågor. De viktiga resultaten vi har kommit till i denna studie är bland annat:

1. Att det finns flera syften med att använda sig av musikämnet, men oklart om musiken är medel eller mål.

2. Att musikämnet kan leda till deltagande, lärande och språkutveckling.

3. Att det saknas vilja till att planera musikaktiviteter/stunder, vilket kan bero på att lärarna inte ser sig själva kompetenta nog.

Vi anser att vi har kunnat svara på våra forskningsfrågor och även följa vårt syfte i denna undersökning. Vi har i denna studie behövt modifiera vårt syfte. Det ursprungliga syftet var att undersöka musik som ett ämne och mål i sig i förskolan och förskoleklass. Anledningen till modifieringen var att vi inte kunde uppnå det ursprungliga syftet om att utforska musiken som ett eget ämne och dess påverkan på barnens lärande och språkutveckling. Detta på grund av att alla verksamheter vi besökte använde musiken som rekreation och ett verktyg för lärande av andra ämnen. Detta upplever vi inte som något fel, däremot upplever vi en brist i verksamheterna där musiken används som ett eget ämne med ett eget syfte. Efter intervjuerna har vi kunnat dra slutsatsen att syftet med musikämnet är att det används för kroppsrörelse, uttryckande, samspel samt utveckling av sociala relationer, språk och även andra ämnens lärande. Något som vi lägger märke till är att förskollärarna och förskoleklasslärarna blandar musiken som ett mål och ett verktyg/medel även fast de nämner samma syften för båda.

Genom våra observationer, speciellt i förskoleverksamhet fick vi en syn att de vid vissa tillfällen använder musik som ett medel för att kunna lära något annat eller för att ha roligt medan vid andra tillfällen där de egentligen ville använda musiken som ett medel har de lyckats använda det som ett mål, helt omedvetet. Med andra ord upplever vi en stor skillnad mellan personalens tolkningar (teori) och görandet (praktik), något som de själva inte lägger

märke till. Detta för att de blandar mellan att använda musik som ett ämne och som ett verktyg i verksamheten precis som det nämndes innan. Detta blev också orsaken till att modifiera vårt syfte. Med musiken som ett ämne menar vi hur musikens grundelement, såsom

“rytm’’ eller “klang” kan påverka barnens lärande och språkutveckling och inte bara hur en sång på en samling påverkar barnen, där målet egentligen är att barnen samlas tillsammans och inte att de lär sig om musik. Vi upplever att det är bara musiklärarna inom

skolverksamheten som använder musiken som ett eget ämne, men de få observationerna vi hade och de två musiklärarna vi intervjuade var inte tillräckliga för att vi ska kunna komma fram till ett resultat där musiken får vara ett eget ämne. Svaren på intervjuerna och även några observationer ledde vårt resultat till att blanda musik som medel och musik som mål i sig.

Vi upplever att efter denna studie har vi kunnat svara på vårt andra forskningsfråga som handlar om musikens påverkan på barns deltagande, lärande och språkutveckling. Något som vi började reflektera över var att när musiken används som ett medel i förskole- och

förskoleklass verksamheter får det samma resultat som när musiken används som ett mål i själva musiklektioner. Å ena sidan hävdar förskollärarna och förskoleklasslärarna som har pratat om musiken som ett verktyg i verksamheten, att det leder till deltagande, lärande och språkutveckling. Å andra sidan ser vi att musiklärarna som använder musik som ett mål i deras musiklektioner har samma synvinkel att musiklektionerna leder till detsamma. Med andra ord och enligt vår studie har det ingen betydelse om musiken används som ett medel eller ett mål för att kunna ge barnen möjlighet till att uppnå det bästa i sin lärande och utveckling, men vi upplever fortfarande en brist när det kommer till musik som ett ämne.

Detta för att lärande och utveckling som sker när man använder musik som ett verktyg kan vara annorlunda när man använder det som ett mål. Om vi hade undersökt flera

musiklektioner/stunder som har musik som ett mål, hade det kunnat leda till ett annat resultat.

Med andra ord håller vi med om att deltagande, lärande och utveckling sker inom musiken, men det viktigaste är att det kan ske på olika sätt beroende på vilken syn läraren har på musiken. Exempelvis kan barnen utveckla sitt språk genom att sjunga rim och ramsor sånger.

Vid en sådan aktivitet används musiken som ett verktyg för språkutveckling, det vill säga att målet är att barnen ska lära sig om att rimma. Däremot om aktiviteten riktar sig mot att barnen ska lära sig om musikens grundelement eller instrument spelande genom att sjunga rim och ramsor, används musiken som ett mål där språkutvecklingen följer, alltså att följa

“tempo” eller “puls” när personen rimmar.

Vi har även svarat på vår tredje forskningsfråga som handlar om lärarnas kompetens till ämnet musik. Enligt vårt resultat, precis som det nämndes i analysen, påverkar

förskollärarnas och förskoleklasslärarnas kompetens hur de arbetar med musik i

verksamheterna. Både förskollärarna och förskoleklasslärarna anser inte att de är kompetenta för att använda musik som ett mål. Detta är anledningen till att de använder musik för

tidsfördriv och som ett verktyg när de behöver det. Detta håller musiklärarna med om och anser att det finns brist på kompetens när det gäller musik som eget ämne. Vi har under studien lagt märke till att det är inte bara kompetensen som saknas, utan även viljan av att undervisa musik som eget ämne. Förskollärarna och förskoleklasslärarna anger att de inte kan spela något instrument vilket är anledningen till att de inte fokuserar på ämnet musik i sig.

Deras anledning argumenteras i vårt resultat och analys som visar att det finns instrument som inte behöver några särskilda förkunskaper. Vill man lära sig om de instrumenten, finns det möjlighet att göra det utan att behöva gå några utbildningar för det.

7.1 Kritisk granskning

Inledningsvis tänkte vi i denna studie undersöka hur musik som ett eget ämne kan leda till lärande och språkutveckling. Detta behövde vi modifiera i efterhand när vi kom vidare i studien för att vi upplevde att musik som ett ämne är underskattat, vilket var anledningen till att vi modifierade vårt syfte som det nämndes innan. Under intervjuerna fick vi samma svar av alla intervjupersonerna, vilket var att musikundervisning har många syften och påverkar barnens lärande och språkutveckling positivt. Däremot har vi även fått svaret att musiken används bara vid enstaka samlingar i förskolan och en lektion per vecka i förskoleklass. Detta anser vi vara något kritiskt med vår undersökning och något som vi inte förväntade oss.

Vi upplever att vi hade kunnat få ett annat resultat om musiken undervisades av alla verksamheter som vi besökte. Om musiken hade undervisats hos alla verksamheter och musikstunderna hade planerats noga hade vi kunnat få en djupare insyn på vad

musikundervisning kan leda till och vilka färdigheter barnen kan lära sig genom det. Något som både Holmberg (2014) och Ehrlin (2012) tar upp som kritiskt inom deras avhandlingar är också att musiken inte tas på allvar och ofta används som underhållning och tidsfördrift. I början av undersökandet tänkte vi inte att vi skulle få samma resultat som Holmberg och

Ehrlin. Anledningen till detta var att deras studie har genomförts för flera år sedan och vi trodde att detta borde ha ändrats genom åren, vilket det inte har gjort.

Något vi tar med oss från att ha genomfört denna studie är att ta musikstunderna i förskolans-och förskoleklassens verksamhet mer seriöst. Efter att ha forskat kring ämnet musik förskolans-och fått en överblick på hur mycket barnen kan lära sig genom musikundervisning och aktiviteter skulle vi vilja införa mer musik i vårt framtida arbete. I och med att vi har blivit medvetna om syftet av musikstunderna kommer vi att använda musiken inte bara som underhållning eller verktyg, utan som ett mål i sig för framtiden. Vi kommer alltså att försöka hitta en balans mellan att använda musik som ett verktyg och ett ämne så att musiken som ett ämne inte skyms bort i verksamheterna.

I dokument Musikdidaktik i förskolan & förskoleklass (sidor 43-47)