Vårt resultat av studien visar tydligt att image som resemotiv har en betydande roll när människor bosatta i Sverige väljer semesterdestination inom landet. Dock har resultatet samtidigt gett oss
54 intressanta identifieringar, där resemotivets betydelse skiljer sig beroende på hur frågan de avser att svara på är konstruerad, vilket gör att image fått relativt skilda resultat i flertalet frågor.
Respondenterna gavs chansen att vid flertalet tillfällen att analysera sitt resemotiv och vad som anses vara viktigt. När de som besvarade fick tänka på sitt resemotiv i allmänhet identifierade vi att själva begreppet image inte benämndes i stor bemärkelse utan fick tolkas och kopplas samman utifrån omkodning. När våra respondenter väl fick begreppet image som resemotiv framför sig som alternativ att besvara i rangordningsskalan var image en av de främsta resemotiven i jämförelse med de andra. Detta visar att imagen av en destination har stor betydelse men möjligtvis inte är det första som människan tänker på när en resa ska genomföras.
Vårt resultat påvisar även stora likvärdigheter när det gäller demografiska åldersgrupper och kön, vilket är något som förvånade oss efter att ha läst litteratur som menar på att det är skillnader mellan dessa grupper. Detta kan ha att göra med de respondenter som besvarat enkäten, då majoriteten är äldre och att det inte är en jämn fördelning mellan könen med tanke på att majoriteten är kvinnor. Om respondenterna i stället varit jämnt fördelade mellan alla åldrar och kön hade vi förmodligen kunnat se ett annorlunda resultat. Men vi ser ändå att vi har bidragit med ny kunskap inom ämnet i jämförelse med den tidigare forskningen som exempelvis benämner att det är markanta skillnader mellan demografiska grupper. Samtidigt har vi stärkt kunskapen om perspektivet på Sverige och image som resemotiv.
I denna studie har vi riktat in oss på en mindre del av populationen i Sverige genom de facebookgrupper som vi publicerat vår enkät i. Det resultat som framgår i denna studie går därför att ifrågasätta huruvida det stämmer överens på hela Sveriges befolkning. En rekommendation för framtida forskning skulle därför kunna landa i att genomföra liknande undersökning men i ett bredare perspektiv. Även fast vår tanke med denna studie är att det ska gå att generalisera det på en större population kan en mer fördjupad studie innebära att det blir en större bredd i svaren av respondenterna och att generaliseringen blir mer pricksäker. En sådan fördjupad studie skulle kunna ske med hjälp av en kvalitativ metod där intervjuer av besökare på destinationer skulle kunna bidra till en större förståelse i deras resemotiv.
Det skulle även gå att göra denna undersökning på plats i olika destinationer dit folk kan tänkas resa på grund av dess image. Med tanke på rådande omständigheter i världen med den pandemi som pågår fanns inte den möjligheten för oss men om detta skulle ske i framtida forskning finns det en möjlighet till att kunna undersöka hur väl igenkänt begreppet image är och hur många som faktiskt hade detta i åtanke när de valde att semestra på den specifika destinationen.
55
56
Referenser
Beerli, A. and Martín, J. D. (2004) ‘Factors influencing destination image’, Annals of Tourism Research, 31(3), pp. 657–681. DOI: 10.1016/j.annals.2004.01.010.
Bigné, J. E., Sánchez, M. I. and Sánchez, J. (2001) ‘Tourism image, evaluation variables and after purchase behaviour: inter-relationship’, Tourism Management, 22(6), pp. 607–616. DOI:
10.1016/S0261-5177(01)00035-8.
Brunlöf, C. & Rydiander, J. (2016) ‘”Jag gillade Mallis. Billigt, trevliga människor och varmt”: En studie över svenskarnas resemotiv till Mallorca då och nu’. Kandidatuppsats, Södertörns
Högskola. Tillgänglig: http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:968013/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2021-03-31]
Bryman, A. (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3. Liber.
Chen, C-F. & Tsai, D. (2007) How destination image and evaluative factors affect behavioural intentions?, Tourism Management, 28(4), pp. 1115-1122. DOI: 10.1016/j.tourman.2006.07.007 Chi, C. G. -q. (2011) ‘Destination Loyalty Formation and Travelers’ Demographic
Characteristics: A Multiple Group Analysis Approach’, Journal of hospitality and tourism research -Washington DC-, 35(2):191-212. DOI: 10.1177/1096348010382233
David, M. & Sutton, C. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
De Bloom, J., Nawnijn, J., Geurts, S., Kinnunen, U., & Korpela, K. (2016) ‘Holiday travel, staycations, and subjective well-being’, Journal of sustainable tourism, 25(4), p. 573-588. DOI:
10.1080/09669582.2016.1229323
DeCarlo, T. E., Laczniak, R. N., Motley C. M. & Ramaswami S. (2007) ‘Influence of Image and Familiarity on Consumer Response to Negative Word-of-Mouth Communication about Retail Entities’, Journal of Marketing Theory and Practice, 15(1), pp. 41–51. DOI: 10.2753/MTP1069-6679150103.
Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2018) Statistisk verktygslåda 1:
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Tredje upplagan. Studentlitteratur.
57 Dwyer, L. (2018) Economics of Tourism. I Cooper, C., Volo, S., Gartner, W.C., & Scott, N.
(red.) The SAGE Handbook of Tourism Management: Theories, Concepts and Disciplinary Approaches to Tourism. London: Sage Publications ltd. ss 173–189.
Ejlertsson, G. (2014) Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. Tredje upplagan.
Studentlitteratur.
Ekinci, Y. (2003) From destination image to destination branding: An emerging area of research. E-Review of Tourism Research, 1(2). pp. 21-24.
Eliasson, A. (2018). Kvantitativ Metod Från Början. Lund: Studentlitteratur AB.
Fennell, D. (2009) Ethics and tourism. I Tribe, J. (red). Philosophical issues in tourism. Channel View Publications (Aspects of tourism).
Fotiadis, A., Polyzos, S. & Huan, T.-C. T. C. (2020) ‘The good, the bad and the ugly on COVID-19 tourism recovery’, Annals of Tourism Research, 87. DOI: 10.1016/j.annals.2020.103117.
Gergen, K. J. (2004) Constructionism, Social. I: Lewis-Beck M-S, Bryman, A & Futing Liao, T.
(red). ‘The SAGE Encyclopedia of Social Science Research Methods’, 3. Thousands Oaks:
SAGE Publications, Inc. ss.184-185. doi: 10.4135/9781412950589.
Gren, M. & Hallin, P-O. (2003) Kulturgeografi: en ämnesteoretisk introduktion. 1. Uppl. Liber.
Heide, M., Johansson, C. & Simonsson, C. (2012) Kommunikation i organisationer. 2 upplagan.
Liber.
Heldt Cassel, S. (2011) Platsen som idé och turistprodukt - image som tillgång och begränsning för turismutveckling. I Bohlin, M. & Elbe, J. (red) Utveckla turistdestinationer: ett svenskt perspektiv.
Malmö: Liber. 2011. ss. 149-161.
Hunt, J. (1975) ‘Image as a Factor in Tourism Development’, Journal of Travel Research, 13(3), pp. 1–7.
Ingemann, J. H. (2016) Vetenskapsteori för samhällsvetare. 1. uppl. Gleerups Utbildning.
Internetstiftelsen (2020) Svenskarna och internet 2020.
https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2020/12/internetstiftelsen-svenskarna-och-internet-2020.pdf. [2021-04-26].
58 James, A., Ravichandran, S., Chuang, N-K. & Bolden, E. (2017) ‘Using Lifestyle Analysis to Develop Lodging Packages for Staycation Travelers: An Exploratory Study’, Journal of Quality Assurance in Hospitality and Tourism, 18(4), pp. 387–415. doi:
10.1080/1528008X.2016.1250240.
Johannesen, A., & Tufte, P.A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. Uppl. Malmö:
Liber AB.
Kanwel, S., Lingqiang, Z., Asif, M., Hussain, A., Jameel, A. & Hwang, J. (2019) ‘The influence of destination image on tourist loyalty and intention to visit: Testing a multiple mediation approach’, Sustainability (Switzerland), 11(22). DOI: 10.3390/su11226401.
Karlstads Universitet (2020) - Dataskyddsförordningen GDPR - GDPR för studenter https://www.kau.se/student/ar-student/it-stod/hjalp/gdpr/gdpr-studenter [2021-03-16]
Knežević Cvelbar, L. & Ogorevc, M. (2020) ‘Saving the tourism industry with staycation vouchers’, Emerald Open Research ; volume 2, page 65 ; ISSN 2631-3952. doi:
10.35241/emeraldopenres.13924.1.
Litvin, S. W., Goldsmith, R. E. and Pan, B. (2008) ‘Electronic word-of-mouth in hospitality and tourism management’, Tourism Management, 29(3), pp. 458–468. DOI:
10.1016/j.tourman.2007.05.011.
MacCannell, D. (2013) The Tourist: a new theory of the leisure class. Berkeley: University of California Press, 2013.
McCartney, G. (2008) ‘Does one culture all think the same? An investigation of destination image perceptions from several origins’, Tourism Review, 63(4), pp. 13-26. DOI: 10.1108/16605370810912182
Minazzi, R. (2015) Social media marketing in tourism and hospitality. Springer.
Nyilasy, G. (2006). Word of mouth: what we really know and what we don’t‟. I Kirby, J. &
Marsden, P. (red) Connected marketing, the viral, buzz and word of mouth revolution. Elsevier.
2006. Pp. 161-184.
Pan, S. (2019) ‘Tourism slogans – Towards a conceptual framework’, Tourism Management, 72, pp.
180–191. doi: 10.1016/j.tourman.2018.11.023
59 Papadimitriou, D., Kaplanidou, K. and Apostolopoulou, A. (2018) ‘Destination Image
Components and Word-of-Mouth Intentions in Urban Tourism: A Multigroup Approach’, Journal of Hospitality and Tourism Research, 42(4), pp. 503–527. DOI:
10.1177/1096348015584443.
Papatheodorou, A., Rossello, J. and Xiao, H. (2010) ‘Global Economic Crisis and Tourism:
Consequences and Perspectives’, JOURNAL OF TRAVEL RESEARCH, (1), p. 39. DOI:
10.1177/0047287509355327
Prayag, G. and Ryan, C. (2011) ‘The relationship between the `push’ and `pull’ factors of a tourist destination: the role of nationality - an analytical qualitative research approach’, CURRENT ISSUES IN TOURISM. 14(2). p. 121-144. DOI: 10.1080/13683501003623802 Sirakaya, E., Sonmez, S. F. & Choi, H.-S. (2001) ‘Do destination images really matter? Predicting destination choices of student travellers’, Journal of vacation marketing, pp. 125-142. DOI:
10.1177/135676670100700203.
Smith, S. L. J. (2016) Practical tourism research. 2nd ed. CAB International (CABI tourism texts).
Stylidis, D., Woosnam, KM., Ivkov, M. & Kim, SS. (2020) ‘Destination loyalty explained through place attachment, destination familiarity and destination image’, International Journal of Tourism Research, 22(5), pp. 604-616. DOI: 10.1002/jtr.2359.
Tillväxtverket (2021) - Logiintäkter 2020
https://tillvaxtverket.se/statistik/vara-undersokningar/resultat-fran-turismundersokningar/2021-02-04-logiintakterna-minskade-med-47-procent-under-2020.html [Hämtat 2021-02-11]
Tresidder, R. (2011) The Semiotics of Tourism. I Robinson, P., Heitmann, S. & Dieke, P. U.
(red) Research themes for tourism CABI. ss. 59-68.
UNWTO (2021) “Tourism and Covid-19: Leading tourism recovery” https://www.unwto.org/tourism-covid-19 [Hämtat: 2021-05-04].
Veal, A.J. (2018). Research Methods for Leisure and Tourism. 5. uppl. Harlow: Pearson Education, Inc
60 Wang, C., Qu, H. & Hsu, M. K. (2016) ‘Toward an integrated model of tourist expectation formation and gender difference’, Tourism Management, 54, pp. 58-71. DOI:
10.1016/j.tourman.2015.10.009.
Zhang, K., Chen, Y. and Li, C. (2019) ‘Discovering the tourists’ behaviors and perceptions in a tourism destination by analyzing photos’ visual content with a computer deep learning model:
The case of Beijing’, Tourism Management, 75, pp. 595–608. DOI:
10.1016/j.tourman.2019.07.002.
Bilaga 1 (Survey&Report - rapport).
61