Avslutande reflektion

Vårt arbete bekräftar i mångt och mycket den tidigare forskningen om ämnet i fråga. Den komplexitet som lärarprofessionen tycks innefatta är återkommande i Lipskys och Bergs forskning såväl som vår egen. Det faktum att lärare ibland kan slitas mellan elevens och skolledningens behov tycks vi och den tidigare forskningen också vara överens om. Utifrån våra resultat förefaller dock lärarens roll vara mer komplex än så. En lärare måste inte bara förhålla sig till elever och skolledning utan också andra aktörer tycks ha en inverkan på lärares handlingsutrymme, så som föräldrar, Skolverket och specialpedagoger. I en komplex yrkesroll som lärarprofessionen tycks vara så kan det därmed vara försåtligt att erfarenhet är en viktig komponent i hur mycket handlingsutrymme en lärare kan tillskansa sig. Samtidigt påverkas en lärares handlingsutrymme av hur mycket frihet skolledningen de facto tillåter sina anställda att ha, vilket i sin tur tycks ha och göra med hur stort förtroende det finns för lärarna och verksamheten i stort. En lärare kan alltså ta sig handlingsutrymme, delvis med hjälp av erfarenhet, och få handlingsutrymme, delvis på grund av hur stort förtroende man har hos skolledningen, vilket i sig kan ses som en sammanfattning av vårt forskningsresultat.

6. Källförteckning

Tryckta källor

Broady, Donald (2007). Den dolda läroplanen. Göteborg: Krut

Burrage, Michael; Jarausch, Konrad & Siegrist, Hannes (1990). An actor-based framework for the study of professions. I Burrage, Michael & Torstendahl, Rolf. (red.) Professions in

Theory and History. London: Sage.

Berg, Gunnar (2003). Att förstå skolan: en teori om skolan som institution och skolor som

organisationer. Lund: Studentlitteratur

Dahllöf, Urban (1967). Skoldifferentiering och undervisningsförlopp: komparativa mål- och

processanalyser av skolsystem 1, Stockholm

Forslund, Kenneth (1993) Professionell kompetens: fyra essäer om inlärning och utveckling för professionalitet. Institutionen för psykologi och pedagogik, Linköpings universitet

Jarl, Maria; Kjellgren, Hanna & Quennerstedt Ann (2012). Förändringar i skolans

organisation och styrning. I Maria Jarl & Jon Pierre (red.). Skolan som politisk organisation. 2. Uppl. Malmö: Gleerups, 25-51.

Jarl, Maria & Rönnberg, Linda (2015). Skolpolitik: från riksdagshus till klassrum. 2., [uppdaterade och rev.] uppl. Stockholm: Liber

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Lipsky, Michael (1980). Street-level bureaucracy: dilemmas of the individual in public

services. New York: Russell Sage Foundation

Linde, Göran (2012). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Lundgren, Ulf P. (1979). Att organisera omvärlden: en introduktion till läroplansteori. Stockholm: Liberförlag på uppdrag av Gymnasieutredningen.

May, Tim (2013). Samhällsvetenskaplig forskning. 2., [rev. och uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Molin, Lena (2006). Rum, frirum och moral: en studie av skolgeografins innehållsval. Diss. Uppsala: Uppsala universitet

Åmark, Klas, Burrage, Michael & Torstendahl, Rolf (red.) (1990). Professions in theory and

history: rethinking the study of the professions. London: Sage

Otryckta källor

Frostensson, Magnus (2012). Teacher autonomy in the era of new public management.

Department of Applied Educational Science, Umeå: Umeås universitet. Hämtad: 2016-05-10, http://nordstep.net/index.php/nstep/article/view/28144

Houmann, Anna (2010). Musiklärares handlingsutrymme: möjligheter och begränsningar. Diss. Lund: Lunds universitet, Musikhögskolan i Malmö. Hämtad: 2016-05-18,

http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1715327

Lozic, Vanja (2013) Organisationsförändring kan förhindra professionsutveckling Hämtad: 2016-05-11, http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/ledarskap-

organisation/verksamhetsutveckling/organisationsforandring-kan-forhindra- professionsutveckling-1.189948

Nationalencyklopedin, Autonomi, Hämtad: 2016-05-18

http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/autonomi,

Parding, Karolina (2007). Upper secondary teachers' creation of discretionary power: the

tension between profession and organisation. Diss. Luleå : Luleå tekniska universitet.

Hämtad: 2016-05-11, http://epubl.ltu.se/1402-1544/2007/29/LTU-DT-0729-SE.pdf Utvärderingsavdelningen (2015), Talis 2013. Hämtad: 2016-05-11

http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/talis/talis-2013- 1.176701

Läroplaner

Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. (2011). Stockholm: Skolverket

1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94: Särskilda programmål för

gymnasieskolans nationella program ; Kursplaner i kärnämnen för gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen. (1994). Stockholm: Utbildningsdep.

7. Bilagor

Bilaga 1: Massutskick till lärare Hej!

Vi är två lärarstudenter som nyligen påbörjat vårt avslutande examensarbete och som nu söker lärare i samhällskunskap som är intresserade av att ställa upp på intervju i ca 30-45 minuter. Vårt syfte med studien är att titta på hur enskilda lärare upplever sitt handlingsutrymme. Vi är inte så intresserade av de stora

strukturella och organisatoriska frågorna kring läraryrket eller kåren som helhet utan riktar in oss på den enskilde lärarens upplevda

handlingsutrymme. Därför vill vi veta hur du som individ förhåller dig till de här frågorna. Vi kommer genomföra 5-6 semistrukturerade

intervjuer med lärare i samhällskunskap och vore otroligt tacksamma om just du ville ställa upp. De enda krav vi ställer är att du är aktiv

samhällskunskapslärare på gymnasienivå eller åtminstone arbetat som samhällskunskapslärare med Lgy11.

Några grundläggande frågor som vi kommer utgå ifrån i intervjun är: * Hur skulle du själv definiera begreppet handlingsutrymme kopplat till din lärarroll?

* Vad i förhållande till styrdokumenten anser du vara begränsande respektive möjliggörande för ditt handlingsutrymme som lärare? * Vad i förhållande till skolledning anser du vara begränsande respektive möjliggörande för ditt handlingsutrymme som lärare? * Finns det någon annan faktor som du anser vara begränsande eller möjliggörande för ditt handlingsutrymme som lärare?

Hör av dig så snart som möjligt (se mail nedan) för mer information kring studien och för att boka tid för intervju.

Allt gott!

Bilaga 2: Intervjuguide

- Hur skulle du själv definiera begreppet handlingsutrymme kopplat till din lärarroll?

· Är det viktigt med handlingsutrymme? Varför/varför inte? · Hur skulle du definiera handlingsutrymmet gentemot

elever/rektorer/styrdokument/kollegor? Finns det skillnader i vad som är viktigt av handlingsutrymmet i förhållande mellan dessa grupper?

- Vad i förhållande till styrdokumenten anser du vara begränsande respektive möjliggörande för ditt handlingsutrymme som lärare? (både samhällskunskap och skolans övergripande styrdokument)

· Skillnad jämfört med gamla styrdokument? · Den egna skolans styrdokument?

· Nyckelord: Elevinflytande, demokrati, likvärdighet, rättigheter och skyldigheter - Vad i förhållande till skolledning anser du vara begränsande respektive

möjliggörande för ditt handlingsutrymme som lärare? · Makt/kontroll/styrning/krav/stöd/förtroende?

- Finns det någon annan faktor som du anser vara begränsande eller möjliggörande för ditt handlingsutrymme som lärare?

· Förväntningar från föräldrar? · Krav från elever? Elevinflytande? · Tidspress? Tidsutrymme?