• No results found

Avslutande reflektioner

In document ”Alla får inte samma läxa” (Page 36-42)

I denna studie har jag visat på hur processen att ta fram en läxpolicy kan se ut på en skola. Mitt fokus har legat på vad skolor i allmänhet behöver tänka på vid upprättandet av en läxpolicy och vilken roll en specialpedagog kan inta i detta arbete. Efter mina intervjuer med en rektor och efterföljande analys hittade jag sju kategorier som jag anser vara av vikt vid upprättandet av en läxpolicy, oavsett den kontext som omger skolan som påbörjar ett sådant arbete.

Tidigare forskning har visat på ett behov för läxpolicys på skolor (Cooper, 2001; Leo, 2004; Watkins och Stevens, 2013). Försök, där man involverar föräldrar på ett bättre sätt, har varit framgångsrika och skolor behöver även göra elever mer delaktiga i val av läxa. Samtidigt är forskningen är också tydlig med att effekten av läxor är låg i åldern 6 till 12 år (Cooper, 2001; Leo, 2004) och detta måste tas med i tänket när skolor pratar läxor. Vi kan inte och får inte bortse från vad vetenskapen säger om inlärning.

Under arbetets gång har jag försökt ha en röd tråd, men märkte vid genomgången av transkriberingen att en annan ordning på frågorna varit bättre. Jag tänker framför allt på inledningen, där jag först tar reda på vad ordet policy betyder för honom, sedan vem som upprättat den. Min tredje fråga handlar om vem som initierade arbetet med en läxpolicy. Det kändes som fel ordning. Efter begreppsdiskussionen inledningsvis skulle samtalet komma om

37

hur idén väcktes på skolan. Jag tror inte detta förstörde helheten, men intervjun haltade lite då jag fick backa tillbaka till frågorna om vem som deltog i upprättandet. Det är enligt Brinkmann och Kvale (2014) en svår konst att ställa bra frågor, i rätt ordning och med rätt tajmning.

Författarna ovan pratar även om intervjuandet som en konst och använder bland annat en metafor för att åskådliggöra det. Man kan antingen angripa intervjuförfarandet som malmletare eller som resenär. Malmletaren söker efter det värdefulla, det eftertraktansvärda guldet som finns dold hos intervjupersonen, medan resenären konstruerar den tillsammans med den person eller personer han vill ”undersöka”. Han samtalar med dem och för med sig berättelser hem som han sedan tolkar. I den här studien har jag intagit mer av resenärens roll än malmletarens, eftersom den stora skillnaden, enligt Brinkmann och Kvale, är att resenären ofta förändras själv på vägen tillsammans med den person de ”vandrar” med.

Jag tycker jag lärt mig mycket om intervjuteknik. Ibland fanns det ögonblick då jag ville ifrågasätta mer, vara kritisk mot rektorns sätt att utrycka sig, men hejdade mig med tanke på den fortsatta diskussionen och min känsla av samförståndets betydelse. Jag tror dock att min bristande rutin som intervjuare gjorde mig snäll och lite för medgörlig.

Rektorn pratar om att de utgick ifrån en känsla när de tog fram sin policy. Inte aktuell forskning, inte vetenskaplig metod - utan en känsla. Studerar vi känslor som fenomen kan de antagligen se väldigt olika ut beroende på vem man pratar med. Kontexten spelar en viktig roll, som kultur och traditioner. Det som uppfattas normalt i ett sammanhang kan vara helt onormalt i ett annat. Vad är en normal känsla? De flesta av jordens alla människor kan känna glädje, sorg och ilska, men i vilka situationer och på vilket sätt det visar sig är olika för olika personer och kulturer. Så när rektorn nämner en känsla som utgångspunkt i arbetet med att ”bringa ordning i läxkaoset”, då ser vi ett försök på en social konstruktion kring en gemensam känsla på skolan om hur läxor upplevs av föräldrar och elever. Det låter inte seriöst att skriva en läxpolicy utifrån känslor.

Mitt mål var att kunna presentera en plan för hur andra skolor kan ta sig an arbetet med att skriva en egen läxpolicy. I det här fallet var det viktigt för mig att lyfta fram likvärdigheten när det gäller läxor. Barn har olika behov och det är skolan skyldighet att bemöta alla elever utifrån deras specifika förutsättningar. Därför kan inte alla barn få samma läxa.

38 Specialpedagogisk relevans

Piaget och Vygotskij ger oss ett material att utgå ifrån vid policyskrivande. Det finns nämligen forskning på läxor - vilka läxor som fungerar bäst och hur de kan hjälpa barn vidare i kunskapsinhämtningen. Det skolor gör behöver utvärderas, analyseras och omarbetas. Ständigt. Det krävs att ”någon” har tid och möjlighet att göra detta jobb. Att hålla ihop processen. Denna ”någon” tycker jag borde vara specialpedagogen på skolan.

Hellsten (1997) påpekar i sin studie att läxan ofta sammankopplas med kärlek och omsorg mellan förälder och barn. Hellstens artikel skrevs för nästan tjugo år sedan. Syfte med hans studie var att belysa hur fenomenet läxa framställdes i dåtidens pedagogiska litteratur. Hans resultat är faktiskt relevanta än idag. Läxan värderas fortfarande högt, men det är sällan den sätts i samband med arbete och arbetsbelastning.

Rektorn sade vi något tillfälle att läxor inte får starta några krig hemma. Skolan har trots detta inte gjort någon undersökning om konflikter kring läxorna. Kärlek och omsorg kan lätt bytas ut mot tjat och bråk för de elever som har svårast att nå målen i skolan och nu riskerar de även att dra det kortaste strået hemma med sina föräldrar. Det är känt att barn i studiemotiverade hem får bättre stöttning med sina läxor - och lyckas bättre - än de barn som växer upp med föräldrar där utbildning inte har samma status (Alm, 2014; Bembenutty, 2011). Specialpedagogens roll som vapendragare för dessa elever med sämre förutsättningar vad gäller hemmiljön kan inte nog tydliggöras. Det behövs en person på varje skola som för deras talan, till exempel vid diskussioner om läxans vara eller icke vara.

Det är viktigt att kunna frigöra sig från sina egna fördomar och förutfattade meningar när man tolkar andras texter. Jag har försökt tolka utskrifterna fördomsfritt efter de intervjuer jag gjort, men jag har inte helt kunnat frigöra mig från mina förutfattade meningar. Mitt mål är att en dag kunna lämna mina fördomar, inte bara vid textbearbetning, utan även vid möten med elever, föräldrar och pedagoger i min roll som specialpedagog.

Arbetet som rektor är ett komplext och ansvarfullt uppdrag. Den nya Skollagen (2011) är väldigt tydlig med vad som är rektorns personliga ansvar och vad de kan delegera åt andra att göra. Min förhoppning är att detta arbete även skall kunna verka som ett stöd för rektorer att låta specialpedagoger ta ett större ansvar i skolutvecklingsfrågor. Jag ser en naturlig plats för specialpedagogens i de sju kategorier som jag beskrivit ovan.

39 Förslag på vidare forskning

Det finns en del frågetecken efter min studie om läxpolicyarbete på en skola. Det jag framför allt ställer mig undrande till är hur skolan kan veta att läxorna verkligen bidrar till elevernas kunskapsutveckling. Den forskning som finns säger att effekterna i årskurs 1 till 6 är låga på gränsen till obefintliga (Cooper, 2007), och forskarna är oense om vetenskapligheten i de rapporter som finns. Om det nu inte finns någon relevant forskning hur läxor hjälper eleverna nå målen på skolan, hur motiverar man då att läxor används? Därför tycker jag det vore intressant med en studie om hur en skola kan arbeta med en plan där elevernas ökade kunskaper efter läxarbete redovisas. Hur skulle det kunna se ut?

En annan och kanske lite enklare studie skulle kunna undersöka hur skolor följer upp de läxor eleverna arbetat med hemma. Används summativ eller formativ bedömning vid uppföljning av läxorna? Kan pedagoger på en skola arbete på ett likartat sätt för likvärdighetens skull?

Avslutningsvis vill jag lämna ett exempel på en enkät till skolor som arbetar med läxor (bilaga 1). Ett arbete med intervjuer, liknande det ni precis läst, skulle kunna få ett större djup om det genomförs i samband med ett kvantitativt inslag som en enkät skulle kunna utgöra.

40

Referenser

Allwood, Carl Martin och Erikson, Martin (2010). Grundläggande vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.

Alm, Pernilla (2014). Läxfritt - för en likvärdig skola. Helsingborg: Hoi Förlag.

Alvesson, Mats & Köping, Ann-Sofie (1993). Med känslan som ledstjärna. En studie av

reklamarbete och reklambyråer. Lund: Studentlitteratur.

Bembenutty, Héfer: The Last Word: An Interview With Harris Cooper. Journal of Advanced

Academics. Volume 22, Number 2, Winter 2011.

Bjurvill, Christer (1995). Fenomenologi. Lund: Studentlitteratur.

Bråten, Ivar (1996). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

Bursuck, William D, Epstein, Michael H, Jayanthi, Madhavi, Nelson, Janet och Sawyer, Valerie (1995). Homework-communication problems among parents, classroom teachers, and special education teachers: An exploratory study. Remedial and special education, volume 16, (number 2), p. 102-116.

Cooper, Harris (2001). Homework for all - In moderation. Educational leadership, volume 58, (number 7), p. 34-38.

Cooper, Harris (2007). The Battle Over Homework. Kalifornien: Corwin Press.

da Silva, António Barbosa (1996). Analys av texter. I Starrin och Svensson (Red.) Kvalitativa

studier i teori och praktik (s.169-206). Lund: Studentlitteratur.

Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Student- litteratur.

Hellsten, Jan-Olof (1997). Läxor är inget att orda om. Pedagogisk Forskning i Sverige, årgång 2 (nr 3), s. 205–220.

Illeris, Knud. Lärande. Lund: Studentlitteratur 2007.

Kohn, Alfie (2006). The Homework Myth. Philadelfia. Da Capo Press.

Brinkmann, Svend och Kvale, Steinar (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Leo, Ulf (2004). Läxor är och förblir skolarbete. Malmö: Malmö högskola, Institutionen för skolutveckling och ledarskap.

Renck, Barbro och Starrin, Bengt (1996). Den kvalitativa intervjun. I Starrin och Svensson (Red.) Kvalitativa studier i teori och praktik (s.52-78). Lund: Studentlitteratur.

SAOB (Svenska Akademiens ordbok på Internet. Hämtat 28 mars 2015 från

41

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet (Lgr11). Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2014). Läxor i praktiken. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2011). Skollagen. Stockholm: Fritzes.

Statiska centralbyrån (SCB): Kommunfakta 2012 (Hämtat från hemsidan www.ystad.se). Svensk Ordbok (1996). Höganäs: Bra Böcker.

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.

Van Voorhis, Francis Landis (2011). Costs and Benefits of Family Involvement

in Homework. Journal of advanced academics. Årgång 2011, nummer 2, s. 220–249.

Vetenskapsrådet. (2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Pdf hämtad från Vetenskapsrådets hemsida (www.vr.se).

Watkins, Paul J and Stevens, David W: The Goldilocks Dilemma. The Clearing House, 86: p.80–85, 2013. Taylor & Francis Group, LLC

Willingham, Daniel (2009). Encyclopedia Britannica Blog:

http://blogs.britannica.com/2009/02/alfie-kohn-is-bad-for-you-and-dangerous-for-your- children

42

Bilaga 1

In document ”Alla får inte samma läxa” (Page 36-42)

Related documents