• No results found

7. Diskussion

7.5 Avslutande reflektioner

I intervjuerna med respondenterna kunde vi se att alla kände till barnkonventionen och dess artikel 12. Då konventionen består av 54 artiklar och att kunna alla exakt är inte något vi begärde men alla hade tillgång till en lathund med konventionen och dess artiklar på sitt kontor för regelbunden kontroll. Respondenterna tyckte alla att konventionen är bra och behövs men det var viktigt att balansera både föräldrabalken och barnkonvention i ärenden för att avgöra barnets bästa. Det som många tog upp är att det är viktigt att arbetet med barnkonventionen och inte stannar upp nu när den blivit svensk lag utan att inom socialtjänsten fortsätter arbete med dessa frågor då det är oerhört komplexa och svåra frågor. När det gäller barnkonventionen och dess artiklar och hur de ska tolkas behöver oftast handledning och hjälp av kollegor för att tänka rätt och detta arbete behöver fortsätta framöver.

Att göra denna hermeneutiska studie med intervjuer med socialsekreterare som arbetar med barn och ungdomar för att få vår frågeställning besvarad har varit väldigt intressant. Det har också gett oss en djupare förståelse i svårigheterna och komplexiteten som finns i socialsekreterarnas arbete. Att lyssna in barn kan visserligen när det gäller yngre barn vara svårt utifrån deras svårigheter att uttrycka sig men det svåraste är någonstans att förstå familjesystemet och därmed försöka komma fram till vad är det som det här barnet behöver för sitt bästa?

Vi kan se att det verkligen finns en vilja hos socialsekreterare som arbetar med barn och ungdomar att arbeta både för barns bästa och att barns röst alltid skall bli hörd, men det finns också svårigheter att uppnå en säkerhet i detta utifrån både hård arbetsbelastning och stor personalomsättning. För att säkerställa i den mån det är möjligt att barn inte far illa och att de beslut som fattas blir utifrån barnets bästa krävs också en sund och hälsosam personalpolitik som gör att arbetsbelastningen inte blir för stor och erfaren personal stannar.

Utifrån att lagen blev till i år så återstår det att se framöver när studier förhoppningsvis görs kring konventionen och dess inskrivning i svensk lag hur starkt den stått sig när det gäller juridiska domar. Det är för tidigt att säga hur det rent juridiskt har gjort någon skillnad och där behöver mer studier göras framöver.

Barnkonventionen är dock viktig oavsett och att den blivit lag är framförallt en tydlig markeringen över vikten att barnet aldrig får glömmas bort och att oavsett dess ålder och mognad är deras röst alltid viktig. Mer arbete finns definitivt att göras när det gäller att stärka barns röst i samhället men lagstiftningen som skett är utan tvekan ett steg i rätt riktning.

Däremot kommer barnkonventionen och dess artiklar inte vara någon garanti för att barn inte kommer kunna fara illa och beslut som inte blir bra kommer säkerligen att tas i framtiden.

Själva kärnfrågan kring arbetet med barn dvs vad är barnets bästa kommer nog alltid att vara omdiskuterat och något som kan ses utifrån många perspektiv vilket gör frågan väldigt komplex och det är alltid ett ställningstagande som behöver tas vilka argument som skall väga tyngst utifrån beslut som skall fattas kring barnets situation. Det har blivit tydligt under vår studie att det är en sak att lyssna in barn och göra deras röst hörd men att därefter fatta ett rationellt beslut kring vad som är barnets bästa är en helt annan sak just därför att det många gånger inte är så uppenbart vad som är barnets bästa både utifrån att frågan i sig är komplex men även utifrån vilket vems perspektiv som sätts i fokus.

För att veta om barnkonventionen efterlevs i praktiken krävs det bättre insyn i hur arbetet kring barn bedrivs och speciellt nu när konventionen blivit lag.

Det har varit ett oerhört intressant arbete att göra med många intervjuer med erfarna socialsekreterare där många intressanta aspekter har lyfts fram vilket stärkt vårt redan sedan tidigare stora intresse kring barn och barns bästa. Vi kan också se att de reaktioner vi fått från våra respondenter när vi berättat om vårt arbete har varit väldigt positiva. Samtliga respondenter har uttryckt att de tycker det behövs mer forskning på området kring barn och vad som blir bäst för barnet. I framtiden kommer vi också se hur barnkonventionen ur en juridisk synvinkel kommer att stå sig rättsligt men där behövs det mer forskning framöver.

Det skulle i framtiden även vara väldigt intressant att göra en studie kring hur det arbetas med barnkonventionen och dess artiklar utomlands i länder som antagit konventionen. Vi har ju nu fokuserat på Sverige och socialsekreterares arbete men det här är ju ett ämne där det finns många arenor att undersöka hur barnkonventionen uppfylls och barns rättigheter verkligen efterlevs. Det är enkelt att säga att barn och deras rättigheter är viktiga men dels att efterleva det och hur konventionen och dess artiklar tolkas för att i grunden arbeta för barnets bästa är ett komplext arbete. Här kommer subjektiva tolkningar om vad som är barnets bästa kunna se olika ut och därmed påverka beslut som fattas rörande barnet och dess situation.

Referenslista Artiklar

Allt eller inget? Barns rättigheter i lärarutbildning. Utbildning & Demokrati 2020, vol. 29, nr 1, 25–47

Strandholdt Andersen, C & Dolva, A-S. (2015). Children's perspective on their right to participate in decision-making according to the United Nations Convention on the right of the child article 12 Therapy in Pediatrics 35(3):218-230

Angelica Wågby och Magnus Englander (2019). Barns delaktighet i vårdnads-, boende- och umgängesutredningar. Socialvetenskapliga skrifter No. 2, 173-194

Heimer, M. Näsman, E & Palme, J. (2017) Vulnerable children's rights to participation, protection and provision: The process of defining the problem in Swedish child and family welfare. Social work Volume 23

Henaghan, M. (2017). Article 12 of the UN Convention on the Rights of Children

Te One, S et al. (2014) You can ask me if you really want to know what i think. Educational Philosophy and Theory, 2014 Vol. 46, No. 9, 1052–1068

Krappmann, L. (2010). The weight of the child's view (Article 12 of the Convention on the Rights of the Child). International Journal of Children's Rights 501-513

Mol, C. (2019). Childrens Representation in Family Law proceedings. International Journal of Children's Rights 27:66-98

Lundy, L. (2007). “Voice” is not enough: conceptualising Article 12 of the United Nations Convention on the Rights of the Child. British Education Research Journal Vol 33, No. 6 927-942

Mariya R. (2016) Public Participation and The Rights oF The Child: Reflection on International Law Standards in The Legal System oF The Russian Federation. Russian Law

Journal Volume iv, Issue 4

Näsman, E. & Närväna, A. (2004) Childhood as Generation or Life Phase? Volume: 12 issue:

1, page(s): 71-91

Böcker

Allwood, Carl Martin och Erikson, Martin G.(2009), Vetenskapsteori för psykologi och andra samhällsvetenskaper, Studentlitteratur AB, Lund.

Aho, K (2014) Existentialism. Polity Press, UK

Fejes, A. & Thornberg, R. (2009) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.

Ponnert, L & Sonander, A. (2019) Perspektiv på barnkonventionen Forskning, teori och praktik.

Studentlitteratur AB, Lund

Stiwne, D (2008) Bara detta liv. Natur och kultur, Stockholm

Olsen, L (2004) Barns makt. Uppsala: lustus

Gal, Tali & Duramy, B. (2015) International perspective and empirical findings on child participation

Ödman, P. (2016) Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik.

Studentlitteratur AB, Lund

SOU 2016:19. Barnkonventionen blir svensk lag

Taylor, S. J., Bogdan, R., & DeVault, M. (2015). Introduction to qualitative research methods : A guidebook and resource. ProQuest Ebook Central https://ebookcentral.proquest.com

Qvortrup, J. (red.) (1994). Childhood matters: social theory, practice and politics. Aldershot:

Avebury

Elektroniska referenser

Unicef för alla barn från: https://unicef.se/barnkonventionen

https://maskrosbarn.org/wp-content/uploads/2020/08/Maskrosbarn-22jag-tyckte-jag-bodde-i-helvetet22.pdf

Vetenskapsrådet, (2002)

Bilaga 1,

Intervjuguide Inledande frågor

Bakgrund och identitet Berätta lite om dig själv

- Utbildning

- Arbetslivserfarenhet

- Barn

- Hur har det varit att jobba med barn

Vad tänker du kring artikel 12?

- På vilket sätt arbetar du utifrån artikel 12

- Tycker du att ni har en samsyn på vad artikel 12 innebär kollegor emellan?

- Underlättar det ditt jobb

Lagstadgad 2020 vad har det inneburit för dig?

- Upplever du att det från och med i år när barnkonventionen blivit en del av

svensk lag gjort någon skillnad för ditt arbete?

- Upplever du att ni på enheten i stort talar med kring barnperspektivet på ett annat

sätt om på vilket sätt vad är en skillnad?

- Hur tänker du att det blivit för barnen tror du de känner sig mer delaktiga än

förut?

- Jämfört med tidigare hur skulle ni beskriva den nuvarande lagen till skillnad

ifrån den gamla? kan ni ge något exempel?

Bilaga 2,

Samtyckesblankett

INFORMANTERNAS FÖRSÄKRAN OM SAMTYCKE

- Jag har förstått syftet med studien och är medveten om vad min medverkan i studien innebär - Jag kan självständigt bestämma över min deltagande vilket också innebär att jag när som helst kan avbryta min medverkan utan motivering

- Jag ger mitt samtycke till att studenterna, och inga andra personer, endast får använda materialet till uppsatsen

Ort:...

Datum:...

Underskrift:... ...

Namnförtydligande:____________________________________

Related documents